Asen n 22 deg aggur –agi n Maggu  ,; tuɣal tajmilt i sin n inaẓuren yettwasnen tirni di tmurt n Leqbayel Meksa Abd El Kader akked Ali Ideflawen.
Tajmilit id yellan ddaw leɛnaya n Tɣiwant n Timizart i lmend n was agreɣlan n tigemmi, tusa-d di lawan-is imi ahat ma llan inaẓuren deg temnadt n At Jennad yuklalen tisemɣert ur d nettaf-ara am sin icennayen-agi id yewwin ayen din i tizlit taqbaylit  ,; imi ɛebban amennuɣ fell-as seg imezwura. Akka dɣa Meksa Abdelkader ilul asen n 4 yunyu 1954 deg At jennad ( taddart n Mira) . Yebda ccna asmi i tuɣ di Fṛansa deg useggas 1976 anda yemyusen netta d Nathalie. Ayen icna d wayen yenna yewwi d ɣef tamagit n tmurt . Anwa deg-nneɣ ur necna-ara yid-s yiwwas tizlatin –is am” Massinissa” , “ Loundja», “Anẓar, “Timecreṭ»,” tafsut” ? Meksa Abdelkader yella seg imezwura iḍefṛen ccna atrar s teqbaylit  ,; yesnerna leqdic-is ɣer win n Yidir, Noredine Chenoud, Djamel Alem , Ferhat Mhenni, Les Abranis, Inasliyen, tagrawla, Brahim Iziri….
Aḍebsi amezwaru n Meksa “Lunja” akked “ tafsut ‘ fɣen-d dagi di tmurt. Sin akkin yunag ɣef tmurt n Fṛansa anda id yeskeles aḍebsi nniḍen “ asif” deg id ddan-t tizlatin-is yeččuṛen d sser am “ Anzar “ neɣ ɛad “ anda-ken a wid yesfrun,”. Deg useggas n 1979 Meksa yeɣza ugar deg unadi ɣef tajaddit deg uḍebsi-ines “ tafunast igujilen” anda ara d nnaf tuɣac-is ur nettwattu am “ Zelgum” , « Arzez d tzizwa ». Aḍebsi-ines wis tlata ifɣ- d deg useggas 1980 ddaw uzwel” amnekcem” . Deg useggas n 1981 yecna di Sidi Frej ɣer tama n tiqucac n ccan n tmurt n Fṛansa “ Leo Férré d Gilbert Lerroux. Tasfift taneggarut n Meksa Abdelkader tella-d deg useggas 1988 ddaw uzwel “ Amɣar azemni”. Meksa yemmut di lɣerba deg useggas n 1988. Yettwemḍel deg taddart-is Mira.
Ali Ideflawen si tama-s ilul deg useggas n 16 yennayer 1957 deg taddart Nat Garet ( ddaw mira) di tɣiwant n Timizart . Amecwaṛ id yewwi di tẓuri yebda deg iseggasen n 80 . Ali ideflawen seg wid ifernen tizlit tatrart tamaḥadit. Deg anect-a yeḍfer amecwar n Ferhat Mhenni armi kra n tizlatin yecna wagi iɛawed-asen-t wihin . Amedya tizilit n « Berwagiya » neɣ tizlit « Oui Oui Monsieur ». Maca Ali ideflawen yettwasen ugar s tizlatin-is timenza id yeddan deg tasfift « a lawan yettazzalen » imi sked anwa ur ḥuzan-t deg akken tuɣac yellan deg umezday-agi ( album) zdin-t isefra lqayen ɣer uẓawan ifazen id yecna Ali s taɣect-is yeččuṛen.
Kra yecna d kra id yewwi d tizlit , icudd ɣer taqbaylit d-useḥbiber ɣer yimal n tmagit n tmurt. Ɣef aya werǧin iccuḥ seg uneḥḍur-ines akken ad ɛiwen tidukkliwin tidelsanin i t-yessuturen yal mi ara d swejdent tameɣṛa, a beɛda seg asmi id teldi tawwurt i leqdic sdaxel n tidukkliwin tidelsanin deg useggas n 1989.
Akka dɣa deg At jennad, Ali ideflawen yelḥa amecwar akked tadukli tadelsant Youcef Ou kaci , imi tameɣṛa tamezwarut id yellan deg axxam n yidles « Youcef Ou Kaci » deg useggas 1990 yecna deg-s Ali Ideflawen mebla ttawilat n uṣiweḍ( la sono) yerna ɣef ticamuɛin, acku aɛdawen yidles gezmen lexyuḍ n trisiti akken ur d telli-ara tameɣṛa-nni id tesewjed tadukli tadelsant Youcef Ou kaci id illen yakken. Xas akken , tazeqqa tareɣreɣ si lɣaci id yusan si yal tama akken ad walin wa ad slan i Ali Ideflawen.
Ali Ideflwen deg anect-a werǧin iɣull tidukkliwin tidelsanin, imi anda is-id sawlen yenna “ yerbeḥ” . Aṭas diɣ id yettmektayen tameɣṛa yexdem deg annar n Freha i lmendad n tfaska n tmedyazt tamenzut « Youcef Ou kaci » id yellan deg At jennad( Aghribs, Freha, Timizart) deg useggas n 1991.
Ɣef aya d wayen nniḍen, tajmilt tunṣibt id hegga taɣiwant n Timizart i sin icennayen-agi d ttin ara iressin( mebla ccekk) ansay n usemɣer n kra n win id yernan adɣaɣ ɣef uɣlad n lebni n tnaṣlit-nneɣ.
Ait Slimane Hamid