«cuddent tektiwin-inu ɣer umennuɣ-nteɣ…»

Partager

Tezga d tameṭṭut i yettzuxxun s yisem-is d lasel-is. Leqdic-is yesbeggin-d annect-a war ma tenna-t-id s yimi-s. Tagi d Hedjila Mezieche, yelli-s n taddart n Lemsella ukud i d-newwi awal ɣef tekci-s n unqac d talaɣt. Ɣret tadiwennit-a.

Aɣmis n Yimaziɣen: Amek i d-tkecfeḍ tikci-inem deg unqac d talaɣt?

Hedjila Mezieche: Talaɣt, ɣur-i ur i yi-d-tusa d tikci. Nekk luleɣ-d di twacult n yinaẓuren, kkreɣ-d di dduḥ n tẓuriwin d yirebbi n yemma. Asmi i d-luleɣ, yemma tessawel-iyi-d asefru s teqbaylit ɣer tmeẓẓuɣt-iw. D iswi-ines i refdeɣ akken ad ssiwdeɣ tiɣri-ines d tẓuri-inu s umata. Asmi sɛiɣ 20 n yiseggasen, lliɣ qeddceɣ deg-s, syin akkin briɣ-as. Akka i d ddunit n tmeṭṭut taqbaylit; ilaq ad telhu d wayen-nniḍen i icudden ɣer tudert-is! Maca, nekk ɣas briɣ i tẓuri, nettat ur i yi-tebri ara. Asmi ssawḍeɣ 40 n yiseggasen, d nettat i d-yuɣalen testeqsa-d fell-i (teḍsa). Akka i d taẓuri, win i tuɣ ur as-tberru ara! Yerna taqbaylit d nettat i iferrnen anwa; ma d tilawin neɣ d irgazen ara tt-irefden. Tiktiwin-inu akk d aḥulfu. Amek zemrent ad ilint d asefru, i zemrent ad ilint d taɣawsa. D taqbaylit i yi-d-yessawlen, ilaq ad as-rreɣ awal s tiktiwin-inu.

Amek i am-d-ttasent tektiwin i talaɣt?

Tiktiwin-inu, cuddent ɣer umennuɣ n tmeṭṭut n yal ass. Yerna ayen akk xedmeɣ s yisem n tmeṭṭut Taqbaylit. Tiktiwin-inu d ayen i yi-izedɣen di temẓi-w d yiḥulfan-iw. D ayen ẓrant wallen-iw iḍerru di tmetti-nneɣ. Ayen i ḥemmleɣ ad t-xedmeɣ, ḥulfaɣ s yiman-iw nniɣ-d cwiṭ seg wayen tettḥulfu tmeṭṭut. Ssarameɣ tiɣri-nes ad d-teffeɣ, acku ẓriɣ aṭas i yellan deg-s d tamussni. Nekk, ul-iw yeččur d asirem. Tiktiwin-inu cuddent ɣer udrar-iw, ɣer taqbaylit-iw, ɣer tira n tmaziɣt d yidles-iw. Ayen akk i icudden ɣer wayen i d-nniɣ d tajmilt i t-walaɣ. Nekk ɣef waya i yi-d-ttasent tektiwin i d-yettawin amaynut s yisem n tẓuri i yettdawin aɣbel akken ad teddu tmetti ɣer sdat .

Seg yisenfan akk n talaɣt, d anwa i tḍefreḍ kemmini?

Nekk ddmeɣ akal d tumlilt, sseqdaceɣ-ten d talaɣt neɣ d tasreɣta (la sculpture). Akal d netta i yi-d-iqesden akken ad yemmeslay yid-i. Nekk ur ɣur-i amzun akken yella kra i yebɣa ad t-id-yini, yerna s teqbaylit. Dɣa yedda-d di lebɣi n yifassen-iw mi ara xeddmeɣ yis-s. Nekk, akal la d-yettmeslay yid-neɣ nuɣ tannumi dakken agdud-nneɣ yemmeslay tutlayt-is, ncudd ɣer ɣur-s. Amahil-inu di tẓuri-a, icudd akk ɣer umennuɣ n yidles neɣ ɣer n yisem n tmeṭṭut taqbaylit iwumi rriɣ tajmilt ɣas akken nebɣu nerra-as tajmilt drus. Amenuɣ-inu, yekkat bac idles-nneɣ, ad d-yeffeɣ gar yiɣerfan, imi d netta i d llsas n tmurt-iw. Yeḥwaǧ-aɣ akken nella, argaz tameṭṭut.

D anti tiẓuriwin i tḥemmleḍ seg tid yettwassnen deg umaḍal n tẓuri?

Yal tameṭṭut taqbaylit s wazal-is. Nekk akken ẓriɣ taẓuri tlul-d ɣrr ɣur-s, imi ulac tameṭṭut ur nɛubbej ara di tẓuri s yisem n wansayen n Yiqbayliyen. Am tid ixeddmen tamedyazt d yisura, neɣ tid ixeddmn aẓeṭṭa, i yesewwayen lqut deg uxxam…atg. Ma yella bedreɣ-d yiwet gar-asent iwumi rriɣ tajmilt, d Haǧira Ubacir swayen i texdem s yisem n teqbayli. Ma yella deg umaḍal s umata, tella yiwet n tmeṭṭut i yettwasnen aṭas deg uḥric-agi n tẓuri s wayen i d-teǧǧa. Tagi d Camille Claudel acku d nettat i yi-d-ijebden aṭas s leqdic-is ɣer wayen xedmeɣ.

Kunwi s yinaẓuren n ufus, ahat tesɛam tutlayt s wayen i d-txeddmem?

Ih, nesɛa tutlayt deg wayen i d-nxeddem. Maca nesseqdac s waṭas tutlayt n usirem imi yal anaẓur yemmeslay-itt, acku llant deg-s tektiwin i d-yeskanayen abrid ɣer sdat. D win i d asirem. Yal tikti d lebḥer n usirem, yerna d tafat n ugdud. Yewɛer lḥal ma yella anaẓur yessusem. D yir aṭṭan ama i tmetti ama i netta d tmurt-nneɣ i yegzem ubrid. Anaẓur yufa-d iman-is weḥd-s. Ɣas yeččur wul-is, ur yezmir i kra, acku akken tebɣu teddu ddunit d awal i t-iɛiwnen ar taggara. Acimi? Acku yessen kan tutlayt n usirem d wid i d-yessemɣayen lebɣi. Ihi nekni ad neqqim d izamulen n tudert zeddigen, yal imɣi ara d-yeǧǧuǧgen deg-s i yella. Tamurt-iw nekk d asirem, tutlayt-iw d asirem. Tudert d asirem, taqbaylit d asirem. D asirem i d ddunit!

D acu tessarameḍ ad tgeḍ s tikci-a n unqac d talaɣt?

Asirem-iw iban. Ssarameɣ kan taẓuri-nneɣ s yisem n teqbaylit ad tennerni, ad d-teffeɣ gar yigduden-nniḍen. Asirem-iw, ad nefk azal i yal anaẓur, imi d netta i d azamul n tayri d tlelli. A win yufan ad as-nexdem akk allalen i wakken ad yaẓ ɣer sdat. Ur ilaq ara ad as-nexdem aḍar deg ubrid-is akken ad yeɣli ɣef uxenfuc. Aql-aɣ lḥasun nessidir asirem bac ad yidir di yal yiwen deg-neɣ.

Tanemmirt ɣef wayen i d-terriḍ. Yella kra i tebɣiḍ ad d-ternuḍ?

Tanemmirt a uletma ɣef yistaqsiyen-im. Ma d nekk ad ǧǧeɣ taẓuri-inu, ad d-tini awal-iw aneggaru, imi d nettat kan ara yerren i yal asteqsi. Tutlayt-iw neɣ taẓuri-inu d tajmilt i yal anaẓur. Taqbaylit d tasarut n tafat, yis-s kan ara nwali tudert-nneɣ ɣer sdat. Tudert i teqbaylit, tudert i yidles , tudert i tmeṭṭut taqbaylit. Acku d nettat i d tayemmat n ddunit.

Testeqsa-tt Kaisa Khalifi

Partager