“Hemmleɣ ad cnuɣ seg wasmi mezziyeɣ”

Partager

Aɣmis n Yimmaziɣen: Amek i ak-id-tusa takti tamezwarut deg ubrid n ccna a Mass Idir Bellali?

Bellali Idir : Abrid n ccna akked win n uẓawan, bdiɣ-ten deg yiseggasen n 1972-1974, asmi i d-yessekcem yiwen seg twacult-iw iwumi qqaren Slimane Mammeri i tikelt tamezwarut tagiṭart ɣer taddart-nneɣ. Ttedduɣ yid-s ɣer lexla u ttaṭṭafeɣ-as-d lmizan ɣef yiri n tgiṭart-nni-ines. Syin akin, yusa-d yiwen n uselmad n taɛrabt ɣer uɣerbaz n taddart-nneɣ seg tmurt n Surya acku laṣel-ines d azzayri, imawlan-is unagen syagi deffir tanekra n Ccix Aḥeddad d Lmuqrani. Yeḍḥa-d uselmad-agi mačči kan d win n uɣerbaz amenzu maca d win yeɣran aẓawan, dɣa d netta i yi-yeslemden aṭas n lecɣal ama deg lmizan(dderbuka) neɣ deg uẓawan, imi yesselmed-iyi ad urareɣ ɣef wallal n lɛud. Isem-is Hebbache Khelil, dɣa ad farṣeɣ tagnit-agi i wakken ad as-rreɣ tajmilt tameqrant. Syin ɣer da rniɣ lemdeɣ ɣef yimeddukkal-iw d inaẓuren ukkud mlaleɣ, asmi liɣ d asdawan deg Lezzayer tamanaɣt, aẓawan atrar d ccna amḥaddi. Dinna i lemdeɣ daɣen ad urareɣ ɣef tgiṭart. Asmi daɣen i mlaleɣ Mass Rachid Bellik deg Tizi Uzzu, kecmeɣ ɣer uɣerbaz-ines n uẓawan n ccaɛbi deg uxxam n yidles n Lmulud At Mɛemmer, dɣa ɣur-s i rniɣ lemdeɣ-d aṭas n lecɣal n uẓawan-agi. D ayagi daɣen i yi-wwin, ad tturareɣ ɣef wallal amundul. Seg temẓi-w daɣen i lliɣ d win i isellen aṭas i ccna n yal tama deg ddunit s leṣṣnaf -is u s tutlayin-is yemxallafen. Mebla ccek, d annect-agi akk i yi-ṣawḍen ad cnuɣ yiwen wass.

D acu i d tameltilt I ak-yeğğan ad taɣeḍ abrid n tira n tmedyazt?

Ayagi icudd ɣer uẓawan akked ccna-nni i lliɣ xeddmeɣ, acku deg-sen llan wawalen i iweznen, isefra, inzan ayen akk iwumi nezmer ad nsemi tamdyazt s umata. Rnu ɣef annect-agi, ɣriɣ u mazal-iyi la qqareɣ aṭas n tmedyazt n yimedyazen n tmurt n Lezzayer d tin n yimedyazen n tmura tiberraniyin s tutlayin yemxallafen. Ayagi iɛawen-iyi s waṭas i wakken ad sɛuɣ timuɣliwin d tikta i ɣef ara sefruɣ.

Ahat asefru-k amezwaru, turiḍ-t deg temẓi-k?

Am tuget n yimedyazen, deg imi lliɣ d acawrar i bdiɣ smudyuzeɣ, qqareɣ-d iḥulfan-iw, tirga-w, asirem-iw, mmaleɣ-d timmad-iw u ssutureɣ izerfan-iw…atg.

S usmedyez tuɣaleḍ ɣer ccna sakin ɣer usizreg n yidlisen?

Am wakken iten-id tenniḍ msetbaɛend wa s deffir, n wa, wa icud ɣer wa, wa yettawi-d wa. Ccna akked uẓawan akked tɣuri sawḍen-iyi ɣer tira u tagi tewwi-iyi ɣer tsuqilt acku simmal ɣareɣ, ttafeɣ-d tikta i yi-ɛnan, i yi-ttaɛǧaben, i yi-ttqenniɛen dɣa qqareɣ-as ilaq-iyi ad tent-id-rreɣ ɣer teqbaylit i wakken ad tent-issinen u ad nesnerni tamussni-nneɣ. Am wakken daɣen tikta i yi-ttaɛǧaben s teqbaylit, ttareɣ-tent ɣer tefransist i wakken ad tent-ɣren wid ur nettutlay ara s teqbaylit.

Anwi imyura iwumi tessuqleḍ idlisen-nsen ?

Ad d-bedreɣ kra n yimyura n tmurt-iw iwumi suqqleɣ idlisen-nsen, yella Youcef Merahi iwumi i d-suqqleɣ seg tefransist ɣer teqbaylit adlis iwumi isemma « A rebours d’Oran » « Tuɣalin si Wahran », adlis n Ahecen Mariche iwumi isemma « Tazlagt n tikta » i d-rriɣ ɣer tefransist « Collier d’idées ». Ma d ayen yaɛnan imyura iberraniyen ad d-bedreɣ tamedyazt u tamyarut n tmurt n l’Equateur « Rocio Duran Barba » iwumi i d-suqqleɣ sin seg yidlisen-ines ɣer teqbaylit, yiwen tsemma-as « Le verbe du désert » « Awal n sseḥra » wayeḍ tsemma-as « Qu’est-ce que le sacré?» « D acu i d uɣris ? ».

Acimi d tamedyazt i d-sazregeḍ mačči d idlisen n tsusyulujit, neɣ ahat d ayen-nniḍen?

Tura akk ssufɣeɣ-d sin wammuden n tmedyazt, acku d wigi i yellan heggan. Sɛiɣ takti i wakken ad aruɣ ɣef tsusyulujit, imi nekk d tinna i ɣriɣ deg tesdawit, maca akken qqaren, ttemyezwaren lecɣal.

Mmeslay-aɣ-d cwiṭ ɣef umecwar-ik deg tira akked ccna…

Ad d-nebdu s ccna imi deg-s i zwareɣ, ar tura akka ssazergeɣ-d tlata n tesfifin. Tamezwarut deg useggas n 1989, semmaɣ-as “Yewweḍ wass”, llant deg-s 6 n tezlatin. Tis snat deg useggas n 2003, semmaɣ-as “Asefru”, ideg llant 8 n tezlatin. Ma d tis kraḍ tella-d deg useggas n 2015, semmaɣ-as “Sidi Valentin”. Llant deg-s 6 n tezlatin. Tizlit-agi n “Sidi Valentin” tella d asefru n umeddakkel-iw Ahcene Mariche. Ma nuɣal-d ɣer tira, ɣur-i akka tura sin n wammuden n tmedyazt, i d-yeffɣen deg useggas n 2016 ɣer tezrigin “Arts et Plume” n Tizi Uzzu. Amezwaru d ajgagal ideg llan 32 n yisefra s teqbaylit. Ma d wis sin d “Perle d’Ineda” ideg llan 30n yisefra s tefransist.

Ayɣer d “Ajgagal” akked “Perle d’ineda” i textareḍ d izwal n yidlisen-ik?

Ajgagal d ammud ideg ara naf isefra i uriɣ deg talliyin d tugnatin yemxallafen d aymi ara ad d-naf deg-s- isental yal wa ɣef wacu i d-yettawi, gar-asen : tudert, tayri, timetti…atg. Ma d azwel Ajgagal d awal yesɛan azal meqqer yerna d awal qrib ad yettwattu. Nekk kseɣ-d seg-s amyag « jgugel » i wakken ad greɣ tiɣri i wid akked tid i iqeddcen s tmaziɣt neɣ ɣef tmaziɣt, belli ilaq-nneɣ ad nejgugel deg umrar n yidles d umezruy ameɣradan i wakken ad neddu akken akk la tteddunt tmura i ileḥḥun ɣer sdat deg ubrid n tmussni d tussna deg yal aḥric. Ma d ammud « Perle d’Ineda » d win ideg ara naf kra n yisefra n wummud « Ajgagal » i suqleɣ ɣer tefranist u rniɣ-as-d isefra-nniḍen i yuriɣ s tefransist gar-asen asefru iseg i d-kseɣ azwel i d as-fkiɣ i wammud-agi. « La perle » iban d belli d taɛeqquct i d-yettenkaren deg yillel, ma d « Ineda » d isem i d as-fkiɣ i yillel ideg ara ttnadiɣ taɛeqquct-agi ur ufiɣ ara u ssarameɣ ahat yiwen wass ad tt-afeɣ, ayɣer ala !

Acimi ur ak-nettwali ara aṭas n yiseggasen-agi deg tmeɣriwin ɣef usayes?

Ayen yeɛnan timeɣriwin tunṣibin neɣ tid i d-tssuddus ddula, ur I yi-tteɛraḍen ara, ur zriɣ ara acimi? Ma d timeɣriwin n madden, ttɣenniɣ anida i yi-necden, yerna nekk ḥemmleɣ aṭas ad cnuɣ deg tiddukkliwin tidelsanin d tesdawiyin.

Awal-ik n taggara?

Ad iniɣ tanemmirt i uɣmis « La dépêche de Kabylie » i yi-fkan tagnit-agi i wakken ad d-mmleɣ leqdic-iw deg yiḥricen-agi n tmedyazt akked ccna. Ssarameɣ ad nernin yisebtar n tmaziɣt deg uɣmis-agi-nwen iwumi ssarameɣ afud ameqqran u ad yili i lebda.

Yesteqsa-t Adaoun Abdelghani

Partager