D Tamazɣa i d dduḥ n talsa ?

Partager

Iɣsan iqburen n umdan atrar "Homo Sapiens" i d-ufan deg Lmerruk, zemren ad beddlen tikta i nesεa ɣef temhazt talsant (évolution humaine) deg Tefriqt…

Tagrut-agi (découverte) n 2017, tessembawel timussniwin. Iguraz ilsanen (restes humains) i d- sskeflen deg utaram n Amurakuc swexxren s 100 000 n yiseggasen ubani n telmest-nneɣ (espèce) : ad tuɣal sya d asawen tesɛa 300 000 n yiseggasen. Semmus n yiterrasen, kraḍ imengaḍen, anubi d ugrud n ṣa ar ṭam iseggasen i d-sskeflen. Drus deg-sen, maca ssembawlen timussniwin ɣef umezruy n yirgazen imezwura. Mačči d tifin n yiɣsan-nsen, i d-sskeflen deg udrar Iɣud – Lmerruk (Jebel Irhoud), i yesɛan azal s timmad-nsen, maca d isallen i d-wwin seg-sen anda ssaẓen laṣel n umdan ɣer Ugafa-ataram n tefriqt mi nella nɣall dduḥ n talsa (humanité) yezga-d deg Tefriqt n usamer. Maca s 300 000 n yiseggasen-nnsen, ugaren s waṭas Iɣsan iqburen maḍi n urgaz atrar (Homo sapiens) yettwassnen. Ulac deg-s ccek : aqadum n « Irɣud 10 » yiwen deg semmus n yiterrasen i d-ufan deg wadeg amerruki, ibeggen-d belli mačči d argaz amezwaru yessqedcen times (Homo erectus) u mačči d argaz amezwaru i iɛacen deg Tuṛuft d Asya (Néandertalien), maca d argaz atrar (Homo sapiens). Adeg n udrar Iɣud, ufan-t i tikkelt tamezwarut deg 1961. Llant deg-s aṭas n yidrizen (traces) n useqdec n tmes. Ixefawen n yifecka yerɣan, fkan-d tagnit i yimussnawen i wakken ad kecfen leɛmer n yimsukfilen (fossiles) s yiwet tetwilt (technique) yettektilin ilikṭrunen deg twerdamin (minéraux) mi ara yili ttwasseḥmant yakan. Ɣer tama n yiɣsan-agi, uffan-d daɣen iguraz n yiɣersiwen d yifecka yettwassnen deg temnaḍin-nniḍen n tefriqt. Ayagi ibeggen-d afraq n telmest deg yiwet n tallit ɣef yal umenẓaw (continent) n tefriqt. Tagrut-agi tameqrant n umnadi deg temhazt talsant (paléoanthropologue) Jean-Jacques Hublin akked d terbaɛt-is, teffeɣ-d deg tesɣunt n tussna « Nature » ass n 07 yunyu 2017.

T. Umaziɣ

Partager