Accueil Tamazight “ssmenyifeɣ tira n tmedyazt deg ccetwa”

Hadjimi Mohamed, d amedyaz d amaru : “ssmenyifeɣ tira n tmedyazt deg ccetwa”

1157
- PUBLICITÉ -

Hadjimi Mohamed, d amedyaz d amaru. Ilul deg taddart n Chendar deg tɣiwant n Naciria deg lwilaya n Boumerdest. Deg tdiwennit-a, ad d-yewwi awal ɣef umecwar-is deg uḥric-agi n tira d wayen-nniḍen…

- PUBLICITÉ -

Aɣmis n yimaziɣen:Amek i ak-id-tusa tikti tamezwarut deg ubrid n tmedyazt?

Hadjimi Mohamed : Ahat tura wwḍen 60 n yiseggasen segmi bdiɣ tira n tmedyazt , ar tura mazal ttaruɣ isefra. Imi isefra-w imenza uriɣ-ten asmi sɛiɣ 16 n yiseggasen deg leɛmer-iw. Deg useggas n 1957, refdeɣ imru i tikkelt tamezwarut i tira n yisefra. Imi deg lweqt-nni d ṭṭrad, dɣa ttaruɣ kan s tufra, imi s teqbaylit kan i ssefruyeɣ. Syin akin, asmi wwiḍeɣ 22 n yiseggasen deg leɛmer-iw, ttruḥuɣ ɣer umaṭṭaf wis sin, ttiliɣ d inebgi n tedwilt “Iɣennayen iḥeffḍen” n Chikh Nourdine. Ʃerḍeɣ ad cnuɣ, maca ur ṣṣawḍeɣ ara, imi tamezwarut yebɛed umecwar ɣer Lezzayer, tis snat bezzaf ɣef lǧib-iw, imi yeqwa umesruf. Kemmleɣ akkenni alammi sawḍeɣ 28 n yiseggasen dɣa ḥebseɣ leqdic deg unnar-agi. Uɣaleɣ selleɣ i yicennayen-nneɣ imeqqranen, yecban Slimane Azem akked Kamel Hammadi…atg. D nutni i yi-yesḥefḍen tamedyazt d leqwanen-is. S tmedyazt, ttafeɣ iman-iw, ɣur-i tezga d ddwa. Acimi d ddwa? Lukan i ǧǧiɣ ayen d-nniɣ yeqqim daxel-iw, ha-t-an 40 n yiseggasen aya, ur d-yeffiɣ ara.

Acu n yisental iɣef tettaruḍ tamedyazt-ik?

Mačči yiwen, mačči sin, ggten. Tuget n yisefra-w, tezzin ɣef tnegmit n tegrawla tazzayrit, tijmilin, uriɣ ɣef wuguren n tmetti-nneɣ, ɣef lḥif, ɣef tmuḥqranit, ɣef liḥala n unaẓur, ɣef ddunit, ɣef yiẓuran-is (laṣel-is), ɣef yimru swayes sefruyeɣ…atg.

S usmedyez tuɣaleḍ ɣer usizreg n yidlisen?

Ilaq ɣef kra n win yettarun ama d tamedyazt, ama d tullisin neɣ d iḍrisen-nniḍen, ad inadi amek ara d-yeffeɣ ayen yura i wakken medden ad ḥsun ayen yettaru neɣ ɣef wacu yettaru…atg. Ula d nekk d abrid-agi i ḍefreɣ, ssazergeɣ-d sin n yidlisen n tmedyazt i wakken ad ẓren yimdanen d acu i ttxemmimeɣ s ttawil n tmedyazt. D tamuɣli-w kan i d-fkiɣ deg-sen, ssarameɣ d wid ara d-yeglun s watmaten-is.

Mmeslayeɣ-d cwiṭ ɣef sin-agi n yidlisen?

Deg unnar n tira, ɣur-i akka tura sin n wammuden n tmedyazt. Amezwaru ssufɣeɣ-t-id ɣer tezrigin Richa Elsam n Tizi Uzzu, s uzwel “Tudert umedyaz” . d adlis ideg llan 22 n yisefra ɣef waṭas n temsal, tazwert-is yexdem-iyi-tt Mass Rachid Alliche (aselmad, aneggal). Ma d wis sin, d win iwumi fkiɣ isemn “Kcem sya, tefɣeḍ syin” . Ula d netta d ammud n tmedyazt, llan deg-s 20 n yisefra s teqbaylit. Ssufɣeɣ-t-id deg useggas n 2012 ɣer tezrigin n El Amel n Tizi Uzzu.

Ayɣer d wigi i textareḍ d izwilen n yidlisen-ik?

« Tudert umedyaz » d ammud ideg ara naf isefra i uriɣ deg talliyin d tugnatin yemxallafen, d aymi ara ad d-naf deg-s- isental yal wa ɣef wacu i d-yettawi. Gar-asen : tudert, temɣer, timetti, leɛyub n ddunit,…atg. Ma d azwel Tudert umedyaz d awal yesɛan azal ameqqran, imi yal amedyaz amek yettwali timsal d tlufa n ddunit. D tamuɣli-ines s lebɛid i t-yessemxalafen ɣef yimdanen-nniḍen. Dɣa deg wammud-agi « Tudert umedyaz », fkiɣ-d tamuɣli-w ɣef tudert n umedyaz i yi-cban, amek iṭṭeqqir tiṭ-is ɣer sdat, ɣer wayen ur ttwalin ara yimdanen-nniḍen…atg. Yal amedyaz amek yettwali, amek yefhem tilla n tudert, dɣa nekk fkiɣ-d rray-iw deg kra n tlufa. Ma d ammud « Kcem sya, tefɣeḍ syin » d adlis n 20 n yisental yemgaraden, seg usefru ɣer wayeḍ, mmeslayeɣ deg-s ɣef : yimcumen, tafat, ddunit, temẓi d temɣer, ddin…atg. Ferneɣ-as azwel-agi imi ttwaliɣ belli ddunit am uxxam bu snat n tewwura, mi tkecmeḍ seg yiwet, ad tefɣeḍ seg tayeḍ. Neɣ akken-nniḍen tudert d m snat n tewwura ta tessekcam tayeḍ tessufuɣ. Bɣig kan ad d-greɣ tamawt, nekk mačči seg wid-ak i d-yettekksen azwel n udlis seg yiwen gar yisefra yellan deg-s, ilaq ad yeṭṭef talemmast n udlis, ilaq ad as-id-yexdem agzul i wammud-nni.

Ma yella wayen txeddmeḍ berra n tmedyazt?

D tidet, qeddceɣ deg waṭas n yiḥricen-nniden n yidles amaziɣ berra n tira n tmedyazt. Ihi ttalseɣ-d timucuha mi ara i yi-tettunefk tegnit i wakken ad d-ḥkuɣ timucuha n zik i d aɣ-d-ḥkan yimawlan-nneɣ. Tura d nnuba-nneɣ i wakken ad tent-neḥku i warraw-nneɣ. Uriɣ daɣen yiwen n usinaryu n usaru s teqbaylit, semmaɣ-as « Yewret tiqeccar n lḥif», deg tira yesɛa azal n 152 n yisebtar. Am wakken daɣen i yurareɣ deg rrebɛa n yisura s teqbaylit, sin deg-sen ɛeddan-d deg tilibizyu n teqbaylit “TV4”. Amenzu nexdem-it deg Boudjima, fkan-as isem n “Lexḍubegga gar sin watmaten”, wis sin nexdem-it deg Boumerdes, fkan-as azwel-agi “Abrid Yessawen”. Ma d wis kraḍ nettraǧu melmi ara d-iɛeddi. Ma d aneggaru yenna-d umsuffeɣ-ines ahat sya ɣer taggara n waggur n wunbir ad yekfu usaru-agi i wumi isemma “Tanekkra”.

Amek tettwali tmetti taqbaylit a rgaz i d-iḥekkun timucunha?

Am wakken neẓra irkeli belli deg tmetti taqbaylit taqdimt, ur d-yessawal ara urgaz tamacaḥut, d tameṭṭut neɣ d tamɣart kan i d-yettalsen. Maca tura ibeddel lḥal, ulamma qqlilit yirgazen i d-iḥekkun, maca llan kra, nekk d yiwen seg-sen. Igerdan mi ara asen-ḍ-ḥekkuɣ timucuha neɣ timseḍsa, yetteɛjab-iten lḥal aṭas, dɣa mi kfiɣ yiwet i yi-d-ssutren, ad asen-d-rnuɣ tayeḍ. Ula d imeqqranen deg leɛmer ttefraḥen mi ara walin argaz neɣ tameṭṭut yeṭṭfen deg leɛwayed n tjaddit.

Ulamma twessreḍ yerna tuḍneḍ, maca mazal tqeddceḍ tazmart-ik?

D tidet, ulamma uḍneɣ yerna lḥiɣ aṭas deg leɛmer, imi tura ɣur-i 76 n yiseggasen, maca mazal qeddceɣ akka i d-tenniḍ tazmert-iw. Tturareɣ deg yisura, ttaruɣ tamedyazt, ḥekkuɣ-d timucuha d temseḍsa…atg. Ahat d tamedyazt d wayen i ttaruɣ i ufiɣ d ddwa i waṭṭan-iw, nekk tettuɣ-t netta i tettu-iyi ma dhiɣ-d di tira.

Neẓa belli tewwiḍ yakkan arraz n tmedyazt deg yiwet n tfaska?

Aṭas n tfaskiwin n tmedyazt i d-yellan deg tmurt n Leqbayel ama deg Tizi Uzzu, Bgayet, Boumerdes…atg. Ttekkaɣ deg tuget deg-sent, ad d-bedreɣ kra seg-sent: Ussan n tmedyazt n Ath Djennad, Timlilit n tmedyazt n Akbou, Tafaska n tmedyazt n Ait Samil deg Bgayet…atg. Dɣa, deg useggas n 2014, wwiɣ arraz deg tfaska n tmedyazt, i d-yellan deg Udrar n Fad, deg lwilaya n Bgayet.

Awal-ik n taggara…

Ad ak-snemmreɣ kečč a Abedlghani akked yimeɣriyen d yixeddamen n Uɣmis n yimaziɣen n “La dépêche de Kabylie”. Ad asen-iniɣ i yinaẓuren-nneɣ d yimedyazen-nneɣ : “Ilaq ad nefk afud i yiman-nneɣ, yerna ad neg laman deg yilmeẓyen-nneɣ i wakken ad yeddu yidles amaziɣ ɣer sdat…”

Yesteqsa-t Adaoun Abdelghani

- PUBLICITÉ -