Abruy seg umecwar n Ayt Mengellat

Partager

Abdennabi Ait Menguellat d isem i d as-tefka setti-s mi i t-turga di tnafat. Aṭas n wid ur neẒri ara ula d iqqriben-is, alaMmi d asmi i yekcem ɣer uɣerbaz. Lewnis, yettureba-d di twacult rqiqet liḥala-s. Asmi i tebda lgirra mgal acengu arumi, Lewnis yella yesɛa 04 n iseggasen: yedder tagrawla am netta am tezyiwin-is. Iḥulfa s lbaṭel i d-yellan ɣef tmurt-is. Di tallit-nni, ulac ttawilat akken ad lemden ladɣa di temnaḍin i d-yuzgan deg udrar, maca anect-agi ur yegdil ara i unaẓur akken ad yessazel imeslayen, akken ad yefk tikta yessnarnayen agdud. Aɣerbaz? yekcem-it di tmanaɣt asmi yesɛa 11 N yiseggasen, Amecwar n ulmud-is, mačči d win ɣezzifen, maca Lewnis yummen d akken tamussni mačči kan deg uɣerbaz , tamussni d anadi d tayri n yidlisen. Yella iḥemmel aṭas taɣuri yuǧǧew-d aṭas seg udlis. Anaẓur, yedder snat n tsutiwin : tasuta yeṭṭfen di tjaddit, tanaṣlitd leɛwayed n teqbaylit akked tsuta tamirant yessfiliten i yimmal igerrzen. Abrid-is ɣer tẓuri, yebda-d deg useggas n 1967 deg tedwilt ‘’Iɣennayen uzekka’’ sɣur Crif Xeddam s tezlit ma ‘’Truḍ’’. Mi yesla Crif Xeddam i tezlit, tɛaǧǧba-s aṭas, ɛeǧǧben-as imeslayen d wamek i tt-id-yecna. Ma nuɣal-d ɣer teqsiḍt n tezlit, yenna-d d akken yura-tt deg wassif mi i d-yuɣal seg uxxam n uletma-s ɣer uxxam n ɛemti-s. Imir-n ad yili yesɛa 16 n yiseggasen. Imeslayen n yisefra-is weznen reznen, anaẓur n tidet mačči kan yiwet n tudert i yesɛa imi isental i yettextiri neɣ ahat i t-yettextirin yettaɛraḍ ad yennal akk imdanen yis-sen, yal yiwen s teqṣidt-is , yal yiwen dayen i t-icuɣben , yal yiwen s leɛmar-is meẓẓi neɣ meqqar . Aseggas-a imi yessaweḍ 50 n yiseggasen seg umecwar-is deg tẓuri d cna, uɣalent-as i uḥeddad n wawal aṭas n tejmilin ad nader : tajmilt i d-yellan di tmanaɣt , tin i d-yellan di tqaɛet n Zinith di Paris anda i d-ussan si mkul amḍiq akken ad as-srebḥen amulli ameggaz. Timililit tussnant i d-yellan di tesdawit n Mulud Mɛemmri di meɣres yezrin, i yeṭṭfen kraḍ n wussan, anda i d-llan yisaragen i l mendad n tẓuri-is, syin Tafaska tis 9 n ccna n teqbaylit di Bgayet anda i d as-tuɣal tejmilt. Ma yella d tin n ddurt iɛeddan, tugar-itent, wagi d agerdas n Honoris causa i as-yettunefken akken i d-yenna deg wawal-is : “(…)di tesdawit aɛzizen-fell-aneɣ, tasdawit yesɛan isem n umussnaw ameqqran Mulud At Mɛemmar i yeggan azal i teqbaylit d tmedyazt-is , tasdawit i d-yeldin abrid n umennuɣ ɣef tmaziɣt d tugdut d izerfan n umdan “. S imeslayen-agi i d-yesenemmer s kra n win i d-as-yerran tajmilt. Si tama-nniḍen yenna-d Mass Cemmax : “ Uṭṭun wiss 15 n tesɣunt ‘’Tmaziɣt tura’’, ad tili i l mendad n uḥeddad n wawal Lewnis At Manguellat “. Ma yella d Mass Azeddine Mihoubi yenna-d : “ Taẓuri n Lewnis ilaq ad ilint d timsirin deg uɣerbaz , d tamaziɣt d timant “, ma yella d Mass Tessa Aḥmed si ljiha-is ixebbar-d d akken agerdas n Honoris Causa i d-iteddun ad yuɣal i tgejdit-nniḍen wagi d Matoub Lounèss. ilaq ad d-nesmekti d akken tikti n ugerdas-agi i yettunefken i At mangellat, tlul-d sghur krad n wid iḥemmlen taqbaylit wigi d : Mass said chemakh , Kahina flissi , Hacène Hirèche

S.Yamani

Partager