Ddurt tadelsant deg ugezdu n tmaziɣt

Partager

Ula d agezdu n tutlayt d yidles amaziɣ n tesdawit n Tizi Uzzu, am netta am wiyaḍ, yesmekta-d amulli wis 38 n tefsut n yimaziɣen d wis 17 n tefsut taberkant.

I lmend n waya, iɛeggalen n umazday n ugezdu-agi, suddsen-d ddurt tadelsant, yeddan ɣef teɣzi n rrebɛa n wussan. Yebda leqdic-agi ass-nni n lḥed 29 yebrir 2018, yekfa ass-nni n lexmis 03 maggu 2018. Tella-d tesfugla n tazwara, ass-nni n lḥed ɣef 9h00 n ssbeḥ deg tzeqqa n yisaragen n tesdawit-a. Syin akkin ɣef 11h00, tella-d turart n kra n leṣnaf n waddal, ma deg tmeddit n wass, ad naf asarag d uskasi ɣef tezlit taqbaylit. D asarag i d-yesker mass Said Chemakh ( d aselmad deg ugezdu n tmaziɣt n tesdawit-a) akked Ali Ideflawen. Yezzi wawal deg usarag-agi ɣef usentel-agi: “Azal n tezlit tamḥaddit deg umennuɣ ɣef tmagit tamaziɣt”. D Mass Said Chemakh, i d-yebdan awal ɣef tmedyazt d tezlit tamḥaddit d wamek armi i d-lulent, dɣa yenna-d: “Tizlit tamḥaddit, mačči d tatrart i d-tennulfa, tebna ɣef timeɣnest”. Syin akkin, yewwi-d awal ɣef umezruy n tmedyazt-a, yebda-tt-id seg ufelsuf Socrate armi d umaru Emile Zola. Ma deg tmurt n Lezzayer, tebda-d deg yiseggasen n 1940 s ccnawi, yecban; “Kker a mmi-s umaziɣ” n Idir Ait Amrane, “A yemma, ṣber ur ttru” n Farid Ali, “Ffeɣ ay ajrad tamurt-iw” n Slimane Azem…atg. Yerna yenna-d: “Mazal amennuɣ n tidet ad ikemmel”, yerna daɣen tajmilt i timmad-is i kra n terbeɛt n ccna tamḥaddit i d-yefkan aṭas i teqbaylit, gar-asent, tarbeɛt Tagrawla, Imaziɣen Imula, Ideflawen…atg. Ma d Ali Ideflawen, yemmeslay-d aṭas ɣef tirmit-is deg terbeɛt “Ideflawen”, dɣa ihder-d deg tazwara ɣef tegnatin n leḥris ideg i d-tlul terbeɛt-agi n tmedyazt d ccna n umennuɣ, dɣa yenna-d: “Neqqim setta n yiseggasen i wakken neṣṣaweḍ ad d-nessuffeɣ takasiḍt”, ikemmel yenna-d “D tikkelt tamezwarut deg umezruy-is, ideg ara d-yili umeslay fell-as deg tesdawit, ulamma deg-s i d-tettwaxlaq”. Imeslay-d daɣen ɣef tmental n usnulfu n terbuyaɛ-agi d wuguren i d-ttmagaren deg unnar, ta teḥbes, ta mazal tqeddec. S lferḥ d ameqqran i d-yenna belli tarbeɛt-agi Ideflawen seg wasmi tebda ur teḥbis, imi azal n 40 n yiseggasen-agi mazal-tt d leqdic. I lmend n wannect-agi, yenna-d: “I wakken ad tidir terbeɛt yecban tagi, tlaq-as timeɣnest meqqren. D amennuɣ-is d timeɣnset-iw, i yi-ǧǧan, ad ǧǧeɣ almud-iw ufrin deg tesdawit”. Yerna-d diɣ: “Deg uxeddim n terbeɛt, yelha ma ddukklen yiɣallen, yal wa d acu ara d-yefk”. Am wakken daɣen yerra tajmilt netta s timmad-is i yicennayen isdawnen, yenna-d fell-asen: “Ilaq fell-aɣ ad ten-nsebɣes, ad nettkel fell-asen wa ad as-nefk tagnit…”. Iger-d ula d tiɣri i yisdawanen yellan din yenna-asen: “Ma yella win yesɛan tamedyazt iwumi ara ḥulfuɣ, mebla lemziya-w ara tt-cnuɣ”. Ma ɣef 16h00 n tmeddit, tella-d turart n yiwet n tmezgunt i d-yerra Mohia si tefransist ɣer teqbaylit. Ass-nni n letnayen ssbeḥ, rzan yinelmaden n ugezdu-agi ɣer uẓekka n ucennay Matoub Lounes, sersen fell-as tameqqunt n yijeǧǧigen. Tin ɣur-s, ɣef 14h00 deg tzeqqa n temliliyin tiseklanin n ugezdu-a, yella-d usarag n Mass Rachid Ait Ali Oukaci. Ulamma asentel n usarag-agi “I unagraw asliẓri aqbayli, asugan yufraren”, maca imi i d as-yettwakkes uxeddim-agi sɣur iserdasen n Makouda, dɣa yemeslay-d ɣef waddad n tutlayt tamaziɣt d useddu-ines. Di tazwara, yemeslay-d ɣef tebɣest i ilaq ad yesɛu yal win ixeddmen kra i tmaziɣt, dɣa yenna: “Ilaq ad teffeɣ tugdi ulawen n yimdanen”. Ikemmel yenna: “Aɣbel n tmurt-agi, d aɣbel n tmagit, mačči d ayen-nniḍen” s tenfalit-nniḍen “Tarreẓ, tgumma ad tekker”. Yuɣal-d daɣen ɣer wazal i tesɛa taddart deg lebni n tmurt n leqbayel, yenna-d belli d nettat i d lsas n usdekwel n yimdanen s yisaragen, s temiliyin tiseklanin, s yiskasiyen… atg. Imeslay-d daɣen ɣef ugdal n yisaragen i d-yettilin deg tuddar, ladɣa wid i icudden ɣer tmagit tamaziɣt. Yerna ilaq ad ttekkint tlawin deg usbeddi n tsuta n tmussni d yidles. Ma ɣef uselmed n tutlayt-a, yenna-d: “Ilaq ad nesɣer s teqbaylit, mačči ad nesɣer taqbaylit, imi imir-a tettwaselmed am tutlayin tiberraniyin”. Ikemmel yenna-d: “Ur ilaq ara ad neḥqer taqbaylit, imi tezmer ad tili d tutlayt n tmussni”. Iger-d daɣen tiɣri i yimawlan, yenna-d deg-s, ‘’ilaq ad slemden i warraw-nsen tutlayt n tyemmat, uqbel tutlayin tiberraniyin’’. Ma ɣer taggara, ihder-d ɣef usliẓri (audiovisuel) aqbayli, yenna-d: “Nessaram ad nwali aṭas n tilibizyuwat s teqbaylit, ara ixedmen i teqbaylit”. Imeslay-d diɣ ɣef yisurifen imenza usenfar n tiliẓri TQ5 Takanadit, i lmend n wannect-agi, yenna-d: “Nekker-as i udrar s ufḍis”. Yesḥassef mliḥ imi ulac asefti deg teqbaylit, yal wa anda yerra, ma d taqbaylit turǧa-ten nutni. Ikemmel wahil ass-nni n larebɛa s tmeɣra n ccna tamḥaddit, ideg cnan aṭas n yifennanen, gar-asen; Ali Ideflawen, Ali Ferhati, Moh Dehak, Ouali Rezki, Mourad Ali Maamar, Lifa Hennad…atg. Ma d lexmis 03 maggu 2018, tella-d deg-s deg tṣebḥit n wass, tacemlit n usizdeg berra n ugezdu, ma deg tmeddit n wass, tella-d temlilit n ddabbex uḍar gar yinelmaden d yiselmaden n ugezdu.

Adaoun Ghani

Partager