«Texleḍ tsselbi tayri»

Partager

‘’Texleḍ tselbi tayri’’ Tadyant n Matub d Ğamila ulac-itt di tsekla n ddunit. Ula d Paulo Coello deg ungal-is ‘’Le Zahir’’ inuda-d akk amaḍal, kkes-d anda ur inuda γef tmeεcuqt-is meεna werğin yewweḍ γer laxert.

Matoub : ‘’Ma tγileḍ a Ğami ad kem-ayseγ…’’.

Djamila : ’’Muḥal ad t-ḥemmle&gamma,; akken i ak-ḥemmleγ…’’

‘’Asmi ara d-yaweḍ lmijal,

Ddaw wakal ad d-nemqabal,

Mi ara neṭṭef abrid γer Rebbi…’’

Akka i as-d-yerra asmi ay tenwa lmut-is d asteεfu. Netta xas akken ur yemmut mi yemmut, yenna-as-d :

’’ Tγileḍ fniγ dayen thenna&gamma,;

Di laxert steεfa&gamma,;

Tγelṭeḍ di leḥsab-im…’’

Tizlit (Tiγri-w) yecna deg useggas n 1993, d aciri γef wass-nni mi ara yemmet. Yeqqar-d amek i tt-yettrağu s ccuq melmi ara d-ternu γur-s i wakken ad mḥasaben dinna. Kra n lweqt mebεed tanṭel n Matub, truḥ Ğamila s aẓekka-s, tbedd din, la awal, la imeṭṭi, tettmektay-d tizlit-agi, ladγa anda i as-yeqqar :

’’Tγileḍ fniγ dayen thenna&gamma,;

Nekk mazal uḍne&gamma,;

D aṭṭan-im i d iyi-yewwin.

Si ṭṭhur, γer ṭṭhur zgiγ εusse&gamma,;

Ameğğed ad as-sle&gamma,;

S amḍiq-iw mi ara kem-id-εebbin.’’

Ahya a ddin uqabac a win iḥedren d acu ara as-yini neγ ahat d acu n tezlit ara as-d-iγenni mi ara mlilen. Meεna, iḥqa, wissen dγa ma ad mlilen, axater ‘’ulac anwa i d-yuγal, di lmut, i wakken ad aγ-d-yini…’’ Tadyant n Matub d Ğamila ulac-itt di tsekla n ddunit. Ula d Paulo Coello deg ungal-is ‘’Le Zahir’’ inuda-d akk amaḍal, kkes-d anda ur inuda γef tmeεcuqt-is meεna werğin yewweḍ γer laxert.

Tadyant n Matub d Ğamila tebda s ciṭ n dreε. Mi tt-id-yexḍeb, tella yakan, tettwaxḍeb. Meεna yenna-asen i yimawlan n Ğamila :’’tettwaxḍeb neγ ala, d nekk ara tt-yaγen.’’ Syin yuγ-itt. Acu aḥettem-a, tella sebba-s. uqbel ad yissin Ğamila, yessen yiwet n teqcict d tağaret-is (F). iḥemmel-itt, tḥemmel-it. Asmi yella di Fransa, tceyyeε γur-s teqcit-a u tenna-as ma s neyya-k ay telliḍ yid-i, ruḥ-d ad tt-nefru, neγ nekk yid-k berka, win i d-yusan ad zewğeγ. Ihi, Matub yefka-d tabrat i yiwen n’’umeddakel-is’’ anda i as-yenna ur ttεeṭṭileγ ara ad n-aseγ ad kem-id-xeḍbeγ. Winna, yeγra tabrat icerreg-itt. Iruḥ γer teqcict yenna-as d akken ur d-yettas ara u yenna-yi-d ur kem-yettaγ ara. Taqcict terkem seg urfan, winna yufa abrid γur-s. Zzin dayen kan, dγa yuγ-itt. Ma d tamsalt n Ğamila, tebda s laεḍil : ass-nni n lexḍubegga-s, mi ttheggayent snat n twaculin, tawacult n Lwennas d tin n Ğamila, i lferḥ, Matub yesla s tmettant n Slimane Azem. Dγa, din din yeddem taqrabt-is, iruḥ γer Fransa. Lexḍubegga teqqim armi i d-yuγal. Am wakken neẓra Lwennas d win yettqadaren aṭas Slimane Azem. Yiwet n tikkelt yewwi-as akal n tmazirt n Slimane Azem i as-d-yeḍleb.

Amecwar-nsen s tezlatin

Amecwar-is d Ğamila yecna-t di tezlatin-is. Tudert-nsen ur telli d tuffirt. Di 7 n yiseggasen i sεaddan ‘’qlilit tmeqqwa n lehna…’’Akken armi d aseggas n 1988 mi t-yewwet uğadermi s ṛṣas, tkemmel tluγ liḥala gar-asen. Lwennas, yeẓra ur yezmir ara ad yesεu dderya. Seg wakken i tt-iḥemmel, yeḍleb-as ad t-teğğ ‘’Rwel skud teğğuğgeḍ, urez n lğedra yerka.’’ (Tarewla 1989). Γef tezlit-agi, dγa, i d-yella umqelleε gar-asen : nettat ur tebγi ara ad tt-id-yessufeγ. Tenna-as ma teffeγ-d d acu i d-yeggran gar-aneγ ? Netta, yettwassen d aqerru n umcum, γer deffir ulac !

Xas d aqerru n umcum meεna d aḥeqqi, yesṭeεrif s tucḍiwin-is. Ayen akk i as-yexdem i Ğamila, yecna-t-id, yessenṭeq-tt-id di tezlatin. Gar-asent,(Ayen iraden 1989)

‘’Sebεa n lesnin i nesεedda,

Qqlilit tmeqqwa n lehna,

Ussan irkel d aγilif.

Deg uzal ur ak-ẓerreγ ara,

Deg yiḍ ur d-tkeccmeḍ ara,

Ay akken i ak-hedreγ kif kif.’’

Xas akken terwa-tent, meεna tḥemmel-it. Am wakken yemmut, tefka-as izen ad as-t-yawi i baba-s, tenna-as :

‘’Ma teẓriḍ baba,

ini-as Ğamila,

leεteb-is yesfeḍ γer lqa (ε),

teffem-iyi s wid yemmuten.’’

Syin, Ğamila tezweğ akked…umeddakel-nniḍen n Lwennas. Truḥ d urgaz-is γer Kanada. Din, tesεa dderya. Ma d Lwennas yeqqim ugar n 3 n yiseggasen d uzgen netta d waṭṭan-is. D yiwen n umeddakel-is i t-irefden.

Iruḥ γer Kanada i wakken ad d-iẓer Ğamila. Yettγimi deg yiwet n lqahwa, yettrağu-tt din alamma tεedda-d i wakken ad tt-iwali. Mi d-yuγal, yuγ lḥal iruḥ γer Marikan. Nnan-as warraw n taddart-is : ‘’ansi akka i d-tekkiḍ a Lwennas ? Yerra-asen-d : si ddunit ay At laxert !’’

Seg wasmi i t-teğğa Ğamila, Matub werğin yeḥbis ccna fell-as. Uzzu n tasa/tuzzma n temγart (1991). Si ddaw uẓekka/ Imsefraγ/A lmeḥna (1993).Tatut/Tannumi (1994). Tameddit n wass/Tuzzma/ Tiγri n tağğalt (1996). Qqurent tregwa/Ay iẓri-w yesriddimen (1997). Ula album-is aneggaru (1998), tella rriḥa n Ğamila.

‘’Mi as-nniγ ad kem-kerhe&gamma,;

Ad kem-ḍummeγ seg wul-iw.

Dγa din i ttenṭarraye&gamma,;

Ssekraseγ lecγal-iw…’’

Tayri n Matub d Ğamila tuγal d amedya i medden. Mi yugi yiwen ad yettu tin iḥemmel, ad ak-d-yini ‘’Teḍra yid-i am Matub, ugiγ ad tt-ttuγ’’.

Hocine Moula

Partager