Tella-d temsizzelt “Imura n tmurt-iw”

Partager

Azal n 120 n yinelmaden i yemyezwaren 10 n warrazen imenza n temsizzelt “Imura n tmurt-iw”, i d-ihegga uɣlif n usedwel d uselmed, deg tezrigt-is tamezwarut.

Ass-nni n lexmis 5 yulyu 2018, i d-tella temsizwert n taggara n temsizzelt-agi taɣelnawt n tira d usnulfu ɣer yinelmaden iɣurbizen. D tazrigt tamezwarut, ideg ttekkin 48 n lwilayat n tmurt n Lezzayer. Tasebḥit n wass-nni n lexmis ɣef 09h30, i tebda temlilit n taggara, gar 120 n yinelmaden yeqqaren di tlata n yiswiren n usegmi (aɣerbaz amenzu, aɣerbaz alemmas akked tesnawit). Asɛeddi n temsizwert-a, yella-d deg sebɛa n tamiwin-agi n tmurt; di Wehran sɛeddan 11 n yinelmaden i d-yerzan si 8 n lwilayat. Sɛida, sɛeddan deg-s 8 n yinelmaden i d-yusan seg 6 n lwilayat, ma di Leɣwaṭ, 8 n yinelmaden i imetlen 4 n lwilayat. Di Annaba, mḥezwaren 20 n yinelmaden i d-yusan si 10 n lwilayat, ma di Biskra, 8 n lwilayat i metlen 21 n yinelmaden. Lezzayer talemmast, sɛeddant deg-s 5 n lwilayat d snat n tamiwin, acku nsedda-d Asamar n Lezzayer akked umalu n Lezzayer dɣa fɣent-d 7, i metlen 19 n yinelmaden. Ma di Blida, mḥezwaren 33 n yinelmaden, i d-yerzan seg 7 n lwilayat. Taneggarut-agi, ttekkant deg-s tlata n lwilayat n tmurt n Leqbayel: Tizi Uzzu s 8 n yinelmaden, deffir-s kan Tubiret akked Bumerdas s 7 n yinelmaden. Ma d wid n Bgayet, di 4 yid-sen, sɛeddan deg Annaba. Yal tamnaḍt, acḥal n yinelmaden yettmetilen lwilaya-nsen i isɛeddan deg-s. Lewhi n tmeddit n wass i tessuli temsizwert-agi, i iɛeddan deg tegnatin igerrzen, ɣef wakken i t-id-nnan yimsizwaren-agi akked yimsuddsen n temsizzelt-agi. I wakken ad afen ugar yinelmaden iman-nsen, unfen-asen mebla taɛessast, imi daɣen ulac win ara iwalin ɣer wayeḍ. Nella dinna, mi tebda temsizzelt, yal wa yefren asentel i iwala iwulem-it, gar tlata-nni i d as-yettunefken sdat-s. Wa s tmedyazt, wa s uḍris n tesrit wayeḍ s tmezgunt i d-yerra tiktiwin yellan deg wallaɣ-is d isekkilen iberkanen ɣef twerqtin ticebḥanin. Wa d tamaziɣt, wa d taɛrabt, wayeḍ d tafransist, i yefren i wakken ad yessenɣel agerruj yeffren deg tmexmuxt-is. Yetturaǧu deg temsizwet-agi n taggara, ad d-ufraren 27 n yinelmaden i tikkelt tamezwarut, ara d-yesfaydin s yimuras n ddurt deg yillel. Syin akkin, deg useɣti wis sin, ad d-ufraren kan 10 n yinelmaden ara yawin arrazen, yerna ad yessisreg Uɣlif n usedwel d uselmed, imuhal-agi-nsen, yerna ad ttekkin deg rreḥba tagraɣlant n udlis di tmurt n Lezzayer (SILA) 2018. Ɣer taggara, ad d-nesmekti belli, timsizzelt-agi deg tezrigt-is tamezwarut, yessuddes-itt-id Uɣlif n usedwel d uselmed akked win n yidles. Yella-d yakan umyezwar daxel lwilayat, deg wagguren iɛeddan, tseɣta tseqqamut n uktazal imuhal-nsen, syin kksen-d wid i d-yufraren di yal lwilaya. Mi ruḥen yimuhal-agi ɣer uɣlif n usedwel d uselmed, ullsen-asen aseɣti i tferkiwin n yinelmaden-agi, armi i d-ssawḍen ɣer 120 n yinelmaden-agi i yemḥezwaren di temsizwert-agi n taggara.

Ha-t-an wayen i d-nnan kra n yinelmaden:

Ayt Ḥabib Malek: “ Nekk ttekkaɣ di temsizzelt-agi, deg uswir n uɣerbaz amenzu, uriɣ s tutlayt n taɛrabt. Ferḥeɣ aṭas imi ttekkaɣ deg-s, sarammeɣ daɣen ad d-ufrareɣ deg-s. Xedmeɣ ayen ssneɣ ass-nni n lexmis, yusa-yi-d yeshel usentel-nni ferneɣ”.

Tumert Katiya: “ Di tazwara, ad snimmreɣ aṭas iselmaden d yimura i d-yellan ɣef lmenda-nneɣ deg usileɣ ɣef teɣzi n ddurt. Tajmilt-iw daɣen i yimaw lan-iw d yiselmaden-iw s umata, imi d nutni i yi-yessawḍen ɣer da. Nelmed-d deg usileɣ-agi aṭas n tmussniwin d tɣawsiwin i nessemres dɣa ass-nni n lexmis. Timsizzelt-agi, tɛedda deg tegnatin igerrzen, nessaram dimma d Tizi Uzzu ara d-yufraren d tamezwarut. Ulamma tqelqeɣ cwiṭ di tazwara, yuɣal iserreḥ yimru s teqbayli, armi d as-riɣ lqid. Ssarameɣ daɣen ad inekkmal lferḥ-iw, ma rebḥeɣ di temsizzelt-a, imi i d-wwiɣ yakan akayad n BEM”.

Merrad Amel: “ Nekk ttaruɣ s tefransist, ttekkaɣ di temsizzelt-agi i yi-iɛeǧben aṭas. D tagnit anida i nessexdem iwellihen d timawin i d aɣ-d-ffkan yimaswaḍen akked yimura i d aɣ-ixedmen asileɣ ddurt yezrin. Ula d ass-nni n lexmis iɛeddan yelha, ufiɣ-d ayen ara aruɣ, imi i d aɣ-sextaren gar tlata n yisental”.

Adaoun Abdelghani

Partager