«Terna ɣer wid tḥemmel…»

Partager

Ass n 25 yunyu-a, ur d-yewwiḍ ara akken ad aɣ-d-yesmekti kan ɣef tmettant n uɣewwaɣ Meɛtub Lwennas, maca iɛewwel ad yeglu s tmarut tilemẓit Kaysa Xalifi, i yesɛan ala 27 n yiseggasen deg yixef-is.

Lmut n Kaysa, tusa-d ɣef tfednin akken kan ad tt-tawi ass-nni gedged. Deg wanwa ass? Ass yecban win ideg yeɣli Lwennas Meɛtub. Rnu, gar yinaẓuren akk i tḥemmel Kaysa, netta aql-it di tqacuct. Deg ugdil (écran) n tilifun-is, tga tawlaft n uɣewwaɣ (rebelle). Deg umiḍan-ines VK d netta daɣen i tga d tawlaft n umaɣnu. Ass n acer 24 yunyu, yiwen n wass send ad temmet, tebḍa deg umiḍan-is n Facebook, yiwen n uẓayer d asmekti, ideg tella tura-d kra n tefyar-a n Dda Lwennas: «Aẓeṭṭa n tegmat yebṭel, lemmer i yezwar leɛqel, tili ass-a yefra ccɣel-is». Kaysa, tella tḥemmel ayendin bab n tezlit « Aɣurru », rnu tezga tettḥessis, ɣas ini, ḥala i netta. Abeɛda tallit-a taneggarut. Tlul Kaysa Xalifi deg tɣiwant n Ayt Smaɛel, deg usamar n Bgayet, ass n 14 yunyu 1991. Tekcem deg uɣerbaz amenzu Tarwa n Xennic ideg i d-tban s tegzi-s d teḥruci-s, imi tezga gar yimezwura. D acu, ur tt-yeǧǧi waṭṭan-is n tmaẓwalin ad tsemmed taɣuri-ines. Degmi tettwaḥettem ad tt-teǧǧ deg uɣerbaz, ad tt-tkemmel kan deg uxxam d ddunit. Deg uqerruy-is ahat d 13 n yiseggasen, tebda tesnulfay-d isefra d imecṭaḥ deg tezlatin n wiyaḍ. Amedya, ad d-tcennu tizlit n Fahem Muḥend Saɛid, ad tbeddel dinna kra n yifyar s wid i d-tesnulfa nettat. Armi tzeggen tanubit, tebda tira n yisefra ɣef wayen akk i d-ijebden ddhen-is, yecɣeb allaɣ-is. Aya, imi Kaysa tella d tin yettḥulfun aṭas i wayen i d-iḍerrun d wayen tsell, am kra neɣ tuget n tlawin dɣa. Segmi txuleḍ Kaysa amaḍal n Facebook, aṭas ukud temyussan, ukud tesqerdec tiktiwin ɣef yidles d tsekla. Ɣas tessamed seg wacḥal-aya ddeqs n yisefra, armi d 2016 i as-d-tessufeɣ Tdukkla Tadelsant Adrar n Fad ammud s uzwel n « Kem deg-i », ɣer teẓrigin Tamagit. Azwel n wammud-a d win n usefru n tejmilt i terra i tselmadt-is Massa Madi, i yemmuten deg yiwen n usehwu. Ammud-a dɣa, yettwaɛiwed-as-d usufeɣ tallit-nni, imi taẓrigt tamezwarut ur telli akken i tt-tebɣa Kaysa d yimdukkal-is. Kra n wakud, tettruǧu Kaysa tuffɣa n wammud-ines amezwaru n tullisin ɣer teẓrigin Tira. Maca, qrib sin n yiseggasen d agani, yuɣal yenna-d umaẓrag ur yezmir ad t-id-yessufeɣ. Din ihi i temmeslay Kaysa akked teẓrigin Ccix Muḥend Ulḥusin, ara t-id-yessuffɣen ayyuren-a. Seg uswir ɣer wayeḍ, seld asebɣes n wigad i tt-yessnen, tger Kaysa deg usnulfu d tira n wungal. Ɣer taggara, udem akk i as-tefka, aɣanib d tbaɣurt, yeǧǧa-aɣ ad nesṭeɛref s yimru n Kaysa. Ɣas d amezwaru-ines, ungal Iḥulfan n Kaysa igerrez, ɣef tnaga n yimeɣriyen, d win iɣef i d-yella umeslay, iɣef ara yili buhan n umeslay ɣer sdat deg unnar n tsekla. Segmi teẓra yettili-d usnerni n teqbaylit deg uḥric n usideg, teḍfer Kaysa tarbaɛt deg kra n yisenfaren. Ad d-nebder aẓeṭṭa arusi VK ideg ala nettat d Nasira Ɛebrus i yellan d tulawin dinna, seg meɣres 2017. Tessamed daɣen Kaysa, akked gma-s, asenfar n usideg n chess.com aziraz (mobile) i d-yeffɣen taggara-a s teqbaylit deg ulqem azayez (version publique). Am wakken daɣ tella tettkemmil i usenfar n chess.com web. D akemmel-ines i d tajmilt igerrzen i zemren ad as-rren yimdukkal-is imsidag. I telɣut, Kaysa tḥemmel ccatranj segmi tella d tagrudt. Tuɣ tetturar-it deg tfelwit akked wayetma-s, armi tufa tiɣerɣert n chess.com tfares-itt. Ula ass ideg temmut, 25 yunyu, turar deg chess.com 6 n tiram (parties) n ccatranj, n 10 n temrac i yiwet. Rnu ɣer-s, tebda-d amagrad i tenwa ad tazen i Uɣmis n Yimaziɣen ideg tella tettaru. Imi ɣur Kaysa, taɣamsa d tutlayt zzwarent tazmert. Tura ayendin d imagraden, am deg Uɣmis n Yimaziɣen d Tiɣremt, am wakken tekki deg kra n tesɣunin i d-iteffɣen s tezwawt. Deg wayen akk i d-tesnulfuy, tura Kaysa ula d amezgun, tugart taceqquft  » Tissulya n uɣilif » i tura akked gma-s. Turar-itt-id tikkelt iɛeddan terkeft n Udrar n Fad, yesres-itt-id ɣef usayes uselmad Nasir Ɛekkuc. Tesnulfa-d daɣ, ɣas s cwiṭ, ula d tizlatin. Ayyuren-a iɛeddan, sersent-tt teqcicin d taɛeggalt n yiseɣ n Tdukkla n Tlawin n Ayt Smaɛel « Amzur », imi ugar n tektiwin i d-tessumer, isem n tdukkla-a d nettat i t-id-yefkan. Asirem-is d ajuǧǧeg n tmeṭṭut n Ayt Smaɛel, d Teqbaylit s umata, deg tmetti. Steɛfu di talwit a Kaysa!

M. K.

Partager