Accueil Tamazight Ad tili d tajmilt meqqren i ucennay meqqren

AGNI GEƔRAN - Tasmiḍent n Slimane Azem ɣef teɣzi n useggas

Ad tili d tajmilt meqqren i ucennay meqqren

954
- PUBLICITÉ -

I lmend n tesmiḍent (100 n yiseggasen) ɣef tlalit n ucennay d unaẓur ameqqran Slimane Azem, tettwahegga-d tejmilt meqqren ɣef teɣzi n useggas.

- PUBLICITÉ -

Ad d-yili wahil d anesbaɣur, ara yebdun ass n 28 ɣuct 2018 ad yekfu deg taggara n waggur n ɣuct 2019. D asiher i d-thegga tɣiwant n Ugni Geɣran s tallelt n umussu addukklan akked tmetti taɣurimt n temnaḍt n Yiwaḍiyen. Yetturaǧu deg tesmiḍent-agi, ad yili wahil-is d amerkanti, gar tmeɣriwin n ccna, timsizzliyin, tinagiyin, timsikniyin, isaragen…atg. Beddu unṣib n tesmiḍent (lqern ɣef tlalit) n ucennay d umedyaz n lqern yezrin, Slimane Azem, ad yili azekka n ttlata 28 ɣuct 2018. Ad yebdu wahil ɣef 10h00 n ssbeḥ, s waṭas n temsikniyin yemgaraden, yecban tinna n tudert-is, amecwar-is di ccna, tikasiḍin-is, imagraden n tɣamsa, ttṣawer-is…atg. Am wakken daɣen ara d-tili tmenna n yisefra sɣur ddeqs n yiḥeddaden n wawal, ɣer tama n turart n waṭas n tmezgunin. Ad ilint diɣ tnagiyin ɣef tudert-is d umecwar-is di ccna, sɣur yimeddukkal-is d yiqriben-is.Ula d isaragen, yetturaǧu ad ilin deg ttiɛad ama ɣef wazal-is di tsekla taqbaylit, ladɣa tawsit n ccna akked tmedyazt. Am wakken daɣen ara d-ilint waṭas n tmeɣriwin n ccna sɣur ddeqs n yicennayen i t-yessnen, ara as-yerren si tama-nsen tajmilt. Ahil-agi, i d-nebder yakkan, ad yeddu ɣef teɣzi n ddurt. Sya ɣer sdat, mazal aṭas n leqdicat idelsanen i i yetturaǧun ad ilin, ddima deg tɣiwant n Ugni Geɣran. Ɣer taggaara, ad nesmekti kan belli, si tazwara n useggas-agi n 2018, uɣalent-as snat n tejmilin meqqren. Tamezwarut, tella-d ass-nni n ssebt 20 di yennayer 2018, deg temnaḍat Moissac di tmurt n Fransa, d tiddukkla tadelsant “Imeddukkal n Slimane Azem” i d-yellan deffir tejmilt-a. Anda i d-suddsen ddeqs n leqdicat idelsanen, yecban, asesi n tmeqqunt n yijeǧǧigen ɣef uẓekka-s, temsikniyin, ameslay fell-as s tnagiyin n yimeddukkal-is, cnan-d ula d tizlatin-is, tella-d diɣ tmedyazt, ccnawi tibuɣarin…atg. Tajmilt tis snat, tuɣal-as deg taddart-is tanaṣlit Agni Geɣran, ɣef teɣzi n sin wussan-agi 26 d 27 yennayer 2018. Aṭas n yiremad i d-yellan deg wahil, yecban; ameslay d tnagiyin ɣef tudert-is d yimuhal-is, timsizzliyin, asarag ɣef umecwar-is d tmeddurt-is sɣur mass Aknine Arab, mass Zentar Amar akked mass Achab Ramdane, turart n yiwet n tmezgunt, timenna n tmedyazt akked ccna…atg. Ma d tis tlata, d tagi iɣef i d-newwi awal di tazwara, acu kan tagi tugar-itent, imi ad teddu ɣef teɣzi n useggas, imi yuklal-it i lmend n wayen i d-yefka i tezlit d tmezdyazt taqbaylit d tmaziɣt s umata.

Abruy si tudert d yimuhal n Slimane Azem

Ilul ass n 19 cutember n useggas 1918 deg taddart n Agni Geɣran, deg lɛerc Ath Sedka, deg temnaḍ n Ouadhais yetabaɛen ɣer lwilaya n Tizi Uzzu. Yekker-d deg twacult taẓawalit, baba-s d afellaḥ am yifellaḥen akk n lweqt-nni. Yekcem ɣer uɣerbaz, maca ur yeḥric ara mliḥ dɣa yettaxer-d. Si temẓi-is iḥemmel ad iɣer timucuha n umaru afransis Jean de La Fontaine, si zik-is icennu i yiman-is ulamma deg tallit-nni d lɛib win yettɣenin. Asmi yesɛa 11 n yiseggasen di leɛmer-is, iruḥ ɣer Lezzayer Tamaneɣt, yexdem dinna ɣer yiwen n urumi, deg tama n Staoueli. Syin akin asmi yesɛa 19 n yiseggasen yunag ɣer tmurt n Fransa, iruḥ ɣer temdint n Logway, yexdem dinna deg yiwen n lluzin. Deg useggas n 1937, sawlen-as-d yisedasen n Fransa, i wakken ad ittekki deg ṭṭrad “Issoudun”. Ma deg useggas n 1940, yeffeɣ-d seg lɛesker n tmurt n Fransa, dɣa yeǧǧa tamdint n Logway, iruḥ ɣer Paris Tamaneɣt n Fransa, dinna yexdem deg umiṭru daxel n uderbuz ( am wakken it-yecna deg yiwet gar tezlatin-is). Sin n yiseggasen kan mbeɛd, yewwi-t lɛesker n tmurt n allmand ɣer temdint n Rhénanie, deg tama n umalu n tmurt-a, yeqqim din alammi d asmi tewwi Fransa timunent-is deg useggas n 1945. Ussan n tegrawla, imawlan-is ur ten-yeḥǧib ara lḥal n wamek tteddun lecɣal n tmurt,ladɣa adabu amaynut n 1962, ula netta daɣen iqquma ad yessusem ɣef wayen yettwali, dɣa deffir kan n timunent n tmurt n Lezzayer deg useggas n 1962, imḍebbren n tmurt bɣan ad ten-ɣen. Maca nekka yuɣal yunag tikkelt-nniḍen ɣer tmurt n Fransa, yuɣal yuɣ dinna lqahwa, icennu deg-s i yimnigen iqbayliyen dɣa iɛjeb-iten lḥal mliḥ. Seg useggas n 1967 armi d aseggas n 1988, ur d-ɛeddant ara tezlatin-is deg rradyu n teqbaylit. Yecna azal n 92 n tezlatin, gar teqbaylit, taɛrabt n Lezzayer yettwasnen s yisem n “dderǧa” akked tefransist. Yecna akked tcennayt Noara akked Chikh Noureddine akked Mohammed Hilmi… atg. Yemmut ass n 28 yennayer 1983 di temdint n Moissac deg tmurt n Fransa, daɣa yettwamḍel dinna.

Adaoun Abdelghani

- PUBLICITÉ -