Imeddaḥen n Tizi n Kulal

Partager

Aḥric 1

Zik, yella uγyul n dda Qasi n Tubiret yesdeḥdiḥ γef yiman-is, yettεebbi-as mraw (10) n tikkal deg wass ḥala ma yugi ad yeddem. D awezγi yella melmi i as-yenna ay aqerruy-iw, εeggu ur t-yessin. Imiren, ula mi ara yili dda Qasi gar yimdanen, yettqadar nezzeh, γas ma llan ttmeslayen γef temsal timeqqranin, ulac tagnit neγ taqṣiṭ ideg ur d-yessekcam ara aγyul-is deg umeslay, ḥala yis-s i yettlejlij. Asmi i tent-id-tenna tgecririt-is, γlin icekkaben-is, ur yezmir ara yakk i tuddma, ira ad t-yesenz neγ ad t-yessufeγ seg uxxam. Yenna-as i temγart-is: Ma ur as-d-tefki ara twenza-s win ara t-yaγen ngum amenzu n yennayer, ad t-awiγ metwal Beclul, ad as-ḍelqe&gamma,; ahat ad glun yis-s waεraben-nni n Sṭif yesnuzun taεeṭṭart. Ur stufaγ ara ad ttruẓuγ aqeṛṛu-iw amek d wacu ara yedder umerdiḍ-inna, yerna d tagrest mm ṣṣmaḍiḥ i d-iteddun. Aγyul ageswaḥ, γas akken γlin imeẓẓuγen-is, yesla-as i bab-is d acu i d as-yettheggi. Yenna-as i wul-is, γas akka d aγyul i lli&gamma,; yessefk ad d-afeγ ttawil amek ara rnuγ ussan i d-yeggran di liser. Ala, ala tudert gar Lεelma d Lyacir. Yuker-as i bab-is lγiḍa n teylut d umendayer, yennejla seg udaynin, yeṭṭef abrid n udrar γer Tizi n Kulal, ira ad yettmeddiḥ dinna di tεebbuḍt n Ǧeṛğeṛ, ad d-yessis aγrum-is s yiγallen-is gar imerrayen yetturaren taḥnaccaṭ n udfel di Tigejda. Yewweḍ γer yiwet n tala i d-yusan sdat n taddart n Beclul, yeswa almi d tikli ad yeṭṭerḍeq uεebbuḍ-is, yerfed aqeṛṛuy-is s igenni, iger-d tiγṛi, yessawel: ‘’Ttxil-k, ẓẓel-d afus-ik! Nezga nettwet nessusem. aql-i seddaw tecḍaḍ-ik, ay agellid Belqasem! γas deg-neγ yettu Yillu, ahat XA fell-aγ yesεa ul. S yis-k aṭṭan-iw ad yeḥlu, ay agellid n Beclul’’. Yessuli kan ameslay, yesla i useglef yettaken anzi s anaza&epsilon,; dγa yeḍfer lewhi n wansi i d-yekka wayen i wumi yesla s tikli… Tettkemmil

Seg tsekla taqbaylit

Partager