Accueil Tamazight Ticraḍ n timawit yellan deg tullisin Tuɣalin n Ɛmer Mezdad

Tasleḍt : Ticraḍ n timawit yellan deg tullisin Tuɣalin n Ɛmer Mezdad

1054
- PUBLICITÉ -

Aḥris 1u Deg uḥric-a n tesleḍt, ad nẓer limarat n timawit deg tullisin yellan deg wammud “Tuɣalin”, ad d-nwali amek i d-ttagmen yimyura imaziɣen seg tgemmi d yidles imawi, gar-asen Ɛmer Mezdad.?

- PUBLICITÉ -

Ad d-nẓer, diɣ, d acu-tent tewsatin yellan deg timawit i d-yettbanen deg yiḍrisen-is imaynuten, deg-s ad nwali aseqdec-is i tewsatin-a.Tizrawin i yettwaxdmen ɣef ufares aseklan n Ɛmer Mezdad, beggnent-d d akken d amaru yettuɣalen s waṭas ɣer timawit akken ad yebnu iḍrisen-is. Gar-asen Amer Ameziane, i d-yennan : “ Mezdad d ameskar yettwaɣran aṭas acku tira-s, ɣas ulamma d tamaynut, tuɣ-d aẓar si teskla taqburt. Yesseqdac xilla n leṣnaf n tsekla taqdimt ama d tamacahut, ama d lemtul ama d ayen -nniḍen”. Ula deg wammud-a i nextar i tesleḍt, yesseqdec tiwsatin n timawit: Timucuha d iwudam-nsent, inzan d tumgisin…

Ticraḍ n timawit deg tullisin Tuɣalin s ubrid n umyeḍres Assaɣ yezdin timlilit n sin yeḍrisen deg tullisin-a

Assaɣ yezdin timlilit n sin n yiḍrisen, d annaw tesɛa tmiḍrant “amyeḍres”, daɣen ɣer daxel n wassaɣen yezdin timlilit n sin n yiḍrisen, llan wannawen , s yis-sen ara nessiweḍ ad d-nekkes ticraḍ n timawit yesseqdec Ɛmer Mezdad.

Aɣbalu (référence)

Aɣbalu dayen i d-yettawi umaru seg uḍris-nniḍen, dayen i d-yettbanen, maca ur d-yeskan ara aḍris ansi i d-yettwakkes.Ihi, Ɛmer Mezdad yessexdam iɣbula, dayen ara d-nwali deg yimedyaten-agi :

Iwudam n tmucuha

Yuwi-d iwudam yellan deg tmucuha yellan deg timawit am : waɣzen, tteryel, azemni, tiwkilin, talafsa,…Ula d wid yellan deg tneqqist (fable) am wuccen .

Ma nektazal akken ilaq iwudam-a yesseqdac umsekar-a, ad d-nesmekti d acu i tawuri-s deg tmucuha n zik, mi ara d-nader “tteryel” , “awaɣezniw” di tmucuha n zik, d sin n yiwudam i itetten ayen ufan sdat-nsen. Ula s umdan zemren ad glun yis-s. Yal tamacahut tamezduɣt n sin yiwudam-a deg umkan yestewḥacen d win daɣen ibeɛden. Amdya : yura-d deg sb wis 17, tullist tamenzut « Tuɣalin » : « Yemmekti-d timucuha n wasmi yella d ameẓyan ,wissen axxam-a ma d awaɣezniw, neɣ d tteryel i t-izdɣen. Ma d win yesseblaɛen arrac neɣ d tin i ten-yeggaren di tkufit alamma jjin, ad d-awin taksumt, imir ad tent-tečč d ilqaqen » Deg-s, ad negzu d akken amaru yesseqdec iwudam-a n tmacahut taqbaylit d aɣbalu (référence ) dayen i d- ibanen deg uswir n teḥkayt (histoire) n Ɛmer Mezdad mi i d-yudder sin n yiwudam-a. Yebɣa ad d-yeglem ugar axxam- nni i yufan akken, imi yakan yestewḥac. Tis snat, d ṭṭrad ur zran ara d acu ara afen ɣer daxel n uxxam-nni. Ɣef waya, yuɣal ɣer sin n yiwudam-a. Rnu ɣer wanect-a, ddhen-is win ara yeɣran tullist-a, ilaq fell-as ad yuɣal ɣer tmucuha n teqbaylit akken ad yegzu ugar d acu d sin iwudam-a. Deg umdya-nniḍen sb :73 “ Ad k-id-yekkes gar yiɣesmaren n yiwaɣezniwen ma zemmen fell-ak”. Dagi ameskar yebɣa ad-yessebggen azalen n tddukkli, d anwa i d ameddakkel n tidet . Dayen i d –yenna deg uswir n yinnaw, d tikta-s ɣef yir atmaten, am wakkan llan imeddukkal ugaren atmaten deg tegmat yellan gar-asen. Deg tullist tis snat « Inebgi n yiḍ-nni »,sb 41. Yuɣal deg tullist-a ɣer yiwudem i yellan d asugen deg tmucuha n teqbaylit “Tiwkilin”. “Times deg ukanun la tettiriq, la tettweccim iɣerban s tili-s, tetturar yis-sen, amzun ambiwel yefka-asen tudert , neɣ maḍi ttwazdɣen :tarbaɛt n tewkilin tul-ten la gezzrent deg-sen …”. Yekfa-asent tudert, yuɣal ɣer tewkilin i yellan deg tmucuha i yettwassnen, sɛant tizemmar ad xedment ayen asent-yehwan, dayen ur yezmir ad iwali umadan, neɣ ad t-imassi s ufus-is, d asugen kan. Sb 77: “Mi kecmen deg uɛebbuḍ n lbabur amzun kecmen deg uɛebbuḍ n tlafsa yesggurṭiyen arrac’’. Ɛmer Mezdad, yesseqdec “talafsa” , yuɣal ɣer uwudam-a yellan deg tmucuha d teqsiḍin n zik, d ayen yellan d asugen , yis-s i sexlaɛen arrac , akken ad ugaden. Yuɣal ɣur-s akken ad yeglem ugar lbabur-nni, ira ad d-yini amek i meqqer iwessef-it ɣer tlafsa i yettwassnen deg tmetti taqbaylit tamensayt. Talafsa d tin yettidiren anda llan waman, s umata tettili deg tliwa. Deg tmucuha, ilaq aṣad ad ineɣ talafsa akken ad idiren di talwit ,yerna ad tilli lɣella, am wakken daɣen I as-qqaren “talafsa m sebɛa iqerra”. Daɣen gar yiwudam n tmucuha yesseqdec d aɣbalu, ad naf “Azemni” dayen i d-yebder deg sb 89. “Nenna-d amdan-a ur yelli d menwala d Amusnaw neɣ d azemni. Yessen amek teddunt temsal …”.

Iwudam igejedanen iɣef tebna tmetti taqbaylit tamensayt : amedya sb: 89 “Amusnaw”.

Amusnaw deg tmetti taqbaylit tamensayt, d win yesɛan azal meqqren, imi d netta i iferrun ccwal yettilin ama gar yiderman, tiqbilin neɣ gar leɛrac . D ayen i d-yettilin s tmussni-nsen, neɣ ula s yisefra nsen, daɣen. Yuɣal Ɛmer Mezdad, yesseqdec-it d aɣbalu, imi iwala newweḍ ɣer tallit anda ulac Amusnaw. Zik, fell-asen i tbeddd tmetti. Izen-a, dagi, yenna-t-id umaru deg uswir n yinnaw. Yuɣal ɣer uwudam “Azemni” imi deg tmucuha n teqbaylit, azemni d win yessnen, yesɛa tirmit d tmussni, d amdan i icurffen deg yal tamsalt. Deg tmucuha, d Azemni ara as-d-yeffken lxiḍ n tifrat i wasaḍ (héro) yettnadin ɣef wayen yebɣa. Tuget n tmucuha , d azemni i as-d-yettakken tifrat akken ad temmed twuri-s.

Iɣersiwen n tneqqisin

Gar ticraḍ n timawit i d-yeddem daɣen umaru-a, d iɣersiwen n tneqqisin yellan deg tmetti taqbaylit tamensayit. Dayen ara d-nwali deg umdya-a. Sb 107: “Twalaḍ ay uccen, tuɣal tgersa s aḍref, kečč tuɣaleḍ-d ɣer ubrid”.Yessexdem aɣersiw , “Uccen”d aɣbalu i yellan deg tneqqisin n zik, mi ara d-addren kan awal uccen, yal yiwen yettruḥu srid ɣer tḥila d teḥerci.Yesseqdec-it d aɣbalu akken ad d-ibeggen tiḥerci n uwudam. Dɣa icubat ɣer ɣur-s.Yudder-t-id daɣen deg Sb:63 deg tullist “Am iẓiwec deg waddad”. “akka i d Lmulud Awaḍi ,anida i tt-iger tuɣ ,anda isewweq ad yessis “I teddu yid-s lmelk”asmi id-illul tesečča-s yemma-s taqejjirt n wuccen ,lḥasun akka i yeqqar”…

yettkemmil

Massa Drifa Hamzaoui

- PUBLICITÉ -