Mbεed mi teksa taddart mehmel, aḥkim ur nesεi ara aḥkim deg yiseggasen iεeddan, kkren-d kra n yilmeẓyen i iγaḍ lḥal bγan ad as-beddlen udem imi ttwalin aṭas n txeṣṣarin i d-yeḍran di taddart-nsen. I usmekti, taddart n Tala Athmane tettwassen ala swayen n ddir deg yiseggasen-agi iεeddan. Di tazwara, εerḍen ad d-rren tagmat-nni yellan zik gar yimezda&gamma,; ayagi yella-d s lemεawna d lmendad n kra n yimdanen imeqqranen yettwaqaddren di taddart. Syin εawden i tesqamut n taddart (comité du village) i iḥebsen leqdic-is seg useggas n 2001 di tefsut taberkant. I wakken ad d-rren asirem i yimezda&gamma,; heggan-d yiwen wahil i yesduklen laεwayed-nni n zik d leqdic n tura. Ihi gar wayen i d-jebden seg Wat zik, tacemlit. Aya qublen-t At taddart s lferḥ d ameqqran. ‘’Mkul lğemεa, nxeddem ticemlit: nferres tiregwa, timeqqbert, nseggem ula d amekkan-nni anda ttγimin zik yimezdaγ n taddart. Nerra-d iγimi n tejmaεt am zik. Ha-t-an la d-tettuγal tegmat-nni n zik i tesεa taddart-nneγ. Aql-aγ la nettxemmim ad d-nerr ula d lewziεa. Acu kan nezwar di lecγal yettwaḥerṣen am waman, trisiti d yiberdan…’’Akka i aγ-d-yenna yiwen si gar yiqerra n taddart-agi.
Σlaḥsab n wayen heddren yimezda&gamma,; nnan dakken yebda sser la d-yettuγal γer taddart. Ihi afud igerrzen i yal yiwen u nessaram ad d-tili Tala Athmane d amedya, deg wayen yelhan, i tuddar-nniḍen…
Hocine. M
