… Yettkemmil asebtar 11
Abrid n tsertit d umennuɣ ɣef tlelli n tmurt
Deg tesnawit n Blida ikemmel deg ubrid i d-yewwi deg uɣerbaz amezwaru, yeqfez di tɣuri-s ladɣa di tusnakt(mathématique), din i d-yewwi akayad n lbak. Di tallit-nni drus maḍi n yizzayriyen i yessawḍen taɣuri ɣer uswir n lbak, ula d iṛumyen qlil deg-sen wid yessawḍen ad sɛun lbak. Asmi yella di tesnawit-a i yebda yettarra ddehn-is ɣer tsertit d liḥala ideg tella tmurt . Ɣas ma s lbak-nni i d-yewwi yezmer ad ikemmel taɣuri di tesdawit ad yeffeɣ d abugaṭu neɣ d ṭbib am wakken i mennan yimawlan-is, netta di tallit-nni tuɣ-it yemmal aṭas ɣer tsertit ayen i t-yeǧǧan ur ikemmel ara taɣuri-s, yextaṛ ad yennerni deg ukabar n Umussu i Unalak n Tlelliyin Timagdayin (MTLD). Yella yexdem kra n wussan di tedbelt n tɣiwant n Celɣum Lɛid i d-yezgan ger Sṭif d Qsenṭina, acu kan ur iɛeṭṭel ara ɣef lxedma-ya ɣas ma di tallit-nni drus n yizzayriyen i d-tettṣaḥ tegnit akken ad xedmen di tedbelt ; am wakken i d-nenna, Ɛebban yextaṛ abrid-is ɣas d abrid iweɛṛen meɛna netta yumen s umennuɣ ɣef lǧal n yizerfan n uɣṛef azzayri i tesmuɣben Fṛansa tamhersant. Ihi s lemɣawla yuɣal d yiwen ger yimḍebbṛen n ukabar MTLD ; di 1947 izeddi deg tuddsa-nni tuzzigt (O.S) i d-sbedden yimeɣnasen n ukabar MTLD, tuddsa-ya iswi-s d aheyyi i umennuɣ s ubrid n leslaḥ mgal Fṛansa i yugin ad testeɛṛef s umennuɣ n talwit. Deg useggas n 1950, imsulta n Fṛansa, ṭṭfen Ɛebban wwin-t ɣer lḥebs anda d-yesɛedda xemsa n yiseggasen.
Iwakken a d-yesken i yiṛumyen taɣennant-ines, yeḥbes ɣef lqut aṭas n wussan, armi i d-yewwi azref n umeḥbus aserti, aẓayer (statut) i werǧin yettunefk i yimeḥbas izzayriyen yettwaṭṭfen weqbel-is . Ɛebban segmi yettuneḥsab d ameḥbus aserti, yuɣal yesɛa azref akken ad iɣer idlisen akked yeɣmisen dinna di lḥebs.
Mi d-yeffeɣ seg lḥebs di yennayer 1955, yerra qsada ɣer taddart-is Iɛezzuzen, syin yuli ɣer udrar, imir yuɣ lḥal tendeh tegrawla n uslelli aɣelnaw. Mbeɛd kra n wussan i yeqqim di Tmurt n Leqbayel, Ɛebban yuɣal iṛuḥ ɣer temdint n Lezzayer anda i d-yelletha s uselḥu n lumuṛ n tegrawla ladɣa yegga assaɣen ger temnaḍin akked yiqeṛṛa- nsent, yerna daɣen iger tiɣri i akk imussuten izzayriyen yellan di tallit-nni akken ad kecmen ɣer leṣfuf n Ukabar n Uslelli Aɣelnaw (FLN) . Ger wayen daɣen i yexdem di tallit-nni, d asuddes n yizli (imseɣret)aɣelnaw « Qssaman », d netta i as-yefkan tikti i umedyaz Mufdi Zakariya akken ad yaru asefru ara yuɣalen d izli n tmurt n Lezzayer.
Agraw n Ṣṣumam d afud i tegrawla
D Ɛebban Remḍan i d bab n tikti n uskar n Ugraw n Ṣṣumam i d-yeḍṛan ass n
20 ɣuct 1956 deg taddart n Yifri (Awzellagen) anda yessemlal iqeṛṛa n tegrawla akken ad ẓṛen anda ssawḍen d wayen ilaqen ad t-xedmen ɣer zdat. Deg ugraw-igi, wid iḥeḍṛen qeblen akk iswiyen n tegrawla i yura Ɛebban deg uttafttar umi isemma”tiɣerɣert n Ṣṣumam», attafttar-a yusa-d d aseggem d usefreh n yiswiyen n tegrawla i yettwajerden deg ubraḥ n umenzu n unbir 1954. Deg ugraw n Ṣṣumam daɣen, yella-d useggem n Yigen n Uslelli Aɣelnaw (ALN) anida i as-xedmen i tikelt tamezwarut legradat d walugen n tikli, meḥsub rran-t d igen atrar yesɛa iṣuḍaf i t-yesselḥayen am netta am yignan yellan deg umaḍal di tallit-nni. Ger teɣtasin(décisions) i yettwaddmen deg Ugraw n Ṣṣumam, beṭṭu n Lezzayer ɣef setta n temnaḍin umi ssawalen lwilayat, yal lwilaya s nnumṛu-s: tamnaḍt n Wawras(lwilaya 01), tamnaḍt n Ugafa n Qsenṭina(lwilaya 02), tamnaḍt n Leqbayel (lwilaya 03), tamnaḍt n Blida(lwilaya 04), tamnaḍt n Wehran(lwilaya 05) d temnaḍt n Unẓul Azzayri(lwilaya 06) ma d tamdint n Lezzayer, semman-tt d tamnaḍt timanit. Am wakken daɣen i ttwasbeddent snat n tuddsiwin ara yettkelfen s uselḥu n lumuṛ n tegrawla ti d: C.C.E akked C.N.R.A. Tasqamut n Uzday d Uzeggir (C.C.E: Comité de Coordination et d’Exécution), tasqamut-a tettukellef s uzday n tegrawla, d uṭebbeq n teɣtasin n Usqamu Aɣelnaw n
Tegrawla Tazzayrit(C.N.R.A : Conseil National de la Révolution Algérienne). S wakka Ɛebban akked wid yellan yid-s, ggan-as lsas iǧehden i tegrawla ama di temsal tisertiyin ama deg temsal tiserdasin neɣ tidiblumasiyin, imi yella-d daɣen wawal di tɣeṛɣert n Ṣṣumam ɣef tixuṭṭert n unadi n usaned n yigduden n tmura tibeṛṛaniyin ladɣa tid n Uṛupa d Asiya akked tmura n Marikan Talatinit. Deg-s daɣen i tettwaddem teɣtest n usezwer n ṛṛay adaxli ɣef win n lbeṛṛani akked usezwer n ṛṛay aserti ɣef ṛṛay aɛsekṛi.
Yemmut d ameɣras s ufus n wayetma-s
Mbeɛd Agraw n Ṣṣumam, tessawel-d Tesqamut n Uzday d Uzeggir (CCE) i usunded di temdint n Lezzayer ass n 28 yennayer 1957, asunded-a yekka 08 n wussan, zdat n tmuɣli n tɣamsa tagreɣlant i yellan s lketṛa, ineɣmasen wwin tawlaft n tidet n yizzayriyen, seknen-tt i umaḍal, amaḍal akk yeẓṛa dakken izzayriyen llan akk deg yiwen n wul d nutni akk i d l’F.L.N, iswi-nsen d azarug d tlelli n tmurt n Lezzayer. Tadyant-a mebla ccek tewwi-yas-d aṭas i tegrawla ladɣa asaned n tmura deg Ugraw n Yiɣlanen Yedduklen (ONU). Asunded-a d tikti n Ɛebban ɣas ma llan kra n yiqeṛṛa-nniḍen n tegrawla umi ur teɛǧib ara tikti mačči kan n usunded maca ula d tin n Ugraw n Ṣṣumam imi tikti ur tsuɛed ara tidyulujit-nsen yemcubbaken d ddin akked taɛṛabt yerna tamussni-nsen meẓẓiyet zdat tin n Ɛebban. Iserdasen n Fṛansa rran-d s leqseḥ mbeɛd asunded akked tedyanin n “umennuɣ n Lezzayer Tamanaɣt», aya yegla-d s tuṭṭfa n waṭas n yimjuhad rnu ɣur-s timenɣiwt n Lɛeṛbi Ben Mhidi amdakel n Ɛebban i d wi yezdi tiktiwin. Seg yimir Ɛebban yegra-d iman-is imi imeqqṛanen-nniḍen n tegrawla ur d-yemyezg ara yid-sen, kra d tismin kra d amenɣi ɣef uẓayer(statut), ɣer taggara mtafaqen akken ad t-ɛezlen, meɛna izad-asen lqis mačči kan d aɛzal i t-ɛezlen maca nɣan-t di Lmeṛṛuk ass n 27 dujember 1957. Akka i d tigrawliwin tteflalin-d deg-sent yirgazen d tlawin, yettili leɣlaḍ, yettili wayen igerrzen, ɣer taggara d agdud i d assaḍ, Lezzayer tewwi-d azarug-is, Ɛebban Remḍan isebblen temẓi-s ɣef tlelli n Lezzayer i lebda yura yisem-is s yisekkilen n wureɣ deg ccfawa n umezruy-nneɣ.
Mokrane Chikhi

