Iman yeɣunzan iman-is

Partager

«Idir, lmed, mmet ssin akkin ttu kulci » d-yeqqar yiwen wanzi. Tudert n umdan d asmad n cfawat , tamattent-is d aṣfeḍ n cfawat. Amdan yeddan d timadit-ines, yelḥan di lǧera n « Nek » ines werǧin ad

yeḥluceg ɣer timedwa deg i rekku yiman imi akken qarren : « aman ur tettun tiɣuza deg tezririgen ». Anamek n wawal d ayen ibanen : s cfawat yettidir umdan, yettili ugdud, tettebded tɣerma. S tattut tfenu tudert, ttengaren yiɣerfan, neqḍen yidelsan.

Tattut d yelli-s n wakkud. Ayen yesekles wallaɣ deg timusniwin simmal zerin wussan ttirident. Meḥunt di tzeqa n waktay yellan di tixlijin n tidmi. Lawan am akken it-yenna Saint Augustin deg adlis-is Timena ( confession ) : « Acu-t wakud ? Ticki ḥedd ur id yesmekta fell-as snaɣ inumak-is, maca ma din yesmekta-yid fell-as yiwen dɣa di ccaw ttuɣ-t » . Ihi cfawat akked tattut d rhina n wussan, ger tisuqas n lawan ttidirent neɣ ttmattatent. Igduden n ddunit akken ur ɣelin ara deg lbir n tattut( lbir n lmut) ggan leqrar i umezruy-nsen, i leɛwayed-nsen, i yidelsan-nsen, ran fell-asen leɛnaya akken tuccar n nger werǧin aten-id samin. Azal n wanect-a yettuɣaled deg imeslayen Saint Augustin id-as yennan : « imi id nettmektay ayen akken nettu , ihi di tillawt werôin nettu-t acku d awezɣi ad neskfel aktay ma fell-as terra tattut tiseɣlit ur nettwezger ! ». S wakka yettban belli acengu amenzu n timadit d tatut. D wer cfawat. Akken aɣebar n meḥḥu ur d yettrusu-ara ɣef isekkilen yettnawalen tudert n umdan akked iɣerfan yal timeti tegga lmend i unect-a akken timadit-nsen ad tegg i yixef-is isufar s wacu rara tezger akud ad tezg nnig tixidas n umezruy. S udem n tira( adlisen umezruy, isefra, ungalen, tullisin) yettwaxzen waktay deg yikufan n tmusni akken werǧin tidmi n talsa ad teɣbu. Win yeddan deg ubrid n waktay, yedda deg ubrid n tudert, u tudert anemek ines d tayri. Yeqqar Saint Augustin : « tuttra d yelli-s n Tayri. D leḥmala iɣ-yesmendigen ɣer unadi, ɣer tusna. Iḥmil… tedduḍ di lmend n lexwaṭer-ik »

Tasekla taqbaylit ula d netta-t tsenned ɣef sin iferdisen-agi : tatut d cfawat. Ahat sebba tamezwarut yeǧǧan agdud Amaziɣ ad yečč umezruy deg ayla-s d tatut. Aya at nnef deg ifyar –agi n Lounis Ait

Menguellet : S nnig-nneɣ ḥedd ur yelli La n-tettu i d- iri-aɣ. Iggeni-nneɣ ad yefk itri At –id nner d aɛdaw fellaɣ At neǧǧ kan ad yeflali A nekker yid-s a nennaɣ. Awalen id yenna Lounis Ait Mengullet d tidet yeṣfan imi di yal tallit nettef belli Leqbayel tettun ayen yeḍran yid-sen. Mi i-iɛedda ugris n cetwa tettun ssem n ugris. Di Mkul lawan tagnit n ddiq tesemliliten maca mi yekkes waḍḍu uɣilif a mferzaɛen am wakken yiwen ur yessin wayeḍ. Anect-a yeqqim deg awal : « Leqbayel ala di lawan n cedda i ttemyeɛqalen » . Lounis Ait Menguellet yesneɛted tadyant-agi deg yifyar anda is yeqqar :

S kra nzemer i cwal Mi ilaq ur as nezmir ara Mi id yewwet uḥamal Aɣ yeǧǧ nebdedd mi i-iɛedda Ɣef tigecrar nuɣal Zdat n ulɣem di ṣeḥra Acimi..acimi.. acimi… ?

Deg akken gten yehdumen id yeɣlin ɣef uɣraf Amaziɣ seg imi yebda umezruy « Nek » n waɣraf yenquqel. Yuɣal yiman yettɣunzu iman-is. Aɣunzu n yiman i yixef-is d win id yesuḥuben ddel, kennu , anuz akked d berru n ṭbal deg aman.

Yenna Ben Muḥamed : Ur zriɣ ansi id kkiɣ Ur walleɣ s anda tedduɣ Mi yekreɣ ad steqsiɣ Ad affeɣ liḥala tluɣ Amzun seg igenni id ɣliɣ Cah deg-i mi tettuɣ.

Arway n ulman n uẓeṭa n tijadit yella defir yal Neqma. Neqma n yiman deg yiman-is tettawid aḥdiqer. Deg akken yembawel lsas ɣef ibedd yixef adeqqem yettuɣal d aslax n uglim ɣef yiman ur d nemlal d yiman-is. Ulac acu iṣeɛban nnig ugdud iɣunzan timadit-ines neɣ amdan tawwet tmagert ɣef yisem-is. Agdud am win yezga yemderkal ɣef tiderit n facal , amdan am win yezga yesidir i wallen. Lounis Ait Menguellet yesneɛted taluft deg usefru-ines tibratin : Nesterḥib s ubarani Akken yebɣu yili Lhiba as tt-id nesnulfu Di leɛnaya –nneɣ yeduri Ul-nneɣ yelli Ger-nneɣ akken ibɣu yelḥu Gmat-nneɣ asmi ara yeɣli D smaḥ ur yelli Nɛafes-it wa ad-as nernu Iman yeknan zdat uɣunzu n bab-is yettenced iribiben i lɛemer-is. Tudert ur tennum zedwa d yilem , ma ifat yejla « Nek » tarwiḥt tettejwed « Kečč ». S wakka si zzman n zzman imawlan –nneɣ yeɣunzan neɣ yenuɣen d timadit-nsen , kran-d i yixfawen-nsen nkawi tiǧenṭadin. Sebɣen d irumyen, d ibizenṭiyen, i wandaliyen, d aɛraben, d ifransisen. Uɣan tutlayin –nsen. Ddan di llem –nsen, deqren aglim-nsen lasan aglim n wiyaḍ. Ttun tikli-nsen ɛunden tin n wiyad. Ɣunfan ismawen-nsen ɛalqen wid n wiyaḍ. Taluft-a yugaren akud mazal nettidir-itt ɣer ass-a n wussan.

Yenna Ferḥat ɣef timadit taqbaylit : Tennam wesser udem-is Tzewǧam-d anda nniḍen Tuɣem tiɛdawin-is Tesmegliz s wallen Tebeḥbeḥ taɣect-is Deg yimeṭṭi fell-awen

Ait Slimane Hamid

Partager