A win iɣaben am yitri !

Partager

Yezzi-d useggas segmi yewweḍ leɛfu n Rebbi Yiwen seg yimenza yerẓan asalu i uselmed n tmaziɣt deg uɣerbaz azzayri. Yezzi-d useggas segmi « tagelda n Kuku » yesrafeg seg yiebbi-s yiwen seg warraw-is yeṭṭfen di tnaṣlit. Nur Ould Amara, imi d wagi iwumi ara nerr tajmilt, teccelqef-it tmettant di lɛemr-is 43 n yiseggasen, deg yiwen n sbiṭer di Paris.

Nur, yefrur-id seg yiwet n twacult yecban tid n taddart n Kuku deg At Yaḥya, yesselmed deg uɣerbaz amenzu n taddart-is. Ɣas ulamma mačči d aselmad n tutlayt-is di lawan-nni, maca tikli-s d tin inejren ɣer tin n lejdud. Deg useggas n 1994, yella-d seg wid iseddan taluft n uɣunzu n uɣerbaz iɣer d-yessawel Umussu Adelsan Amaziɣ (MCB). D amennuɣ-nni-ines i t-yeǧǧan di ɣuct n 1995 ad yili seg wid yettekkan di tannant i d-ihegga Usqamu Unnig n Timmuzɣa anda i d-fɣen yiselmaden imenza n tmaziɣt. Dɣa din, di Ben Aknoun, i yella Nur deg tesmilt yeṭṭef Kamel Bouamara ɣer tama n Malek Houd, Nacer Sahki d wiyaḍ. Ulac win ur t-nessin ara imaren, acku yezga yettnecraḥ, yettxalaḍ iselmaden i meṛṛa, yessen-it neɣ ur t-yessin, ur tezmir ad d-tili terbaɛt i leqdic ulac deg-s Nur. Ad d-tiniḍ mačči yiwen i yellan seg-s, ha-t da, a ta-n dihin. Ula mi ara kecmen yiselmaden s asečču, ad yezwir iwakken ad yeqdec, ma yella kra ur lḥiqen ara yixeddamen.

S yin akkin, yuɣal d yiwen seg wid iqedcen di tesɣunt i d-tessufeɣ tiddukla n yiselmaden n tmaziɣt n Tizi Wezzu, ɣer yidis n Hocine Moula, Ferḥat At Muḥend d yimeddukkal-nsen.

Asmi yiwel akked Samia, yunag ɣer tmurt n Fransa. Ur yebri ara i ṭṭbel deg waman, maca yeṭṭef-d tama-nniḍen, tin n uselmed n tmaziɣt di tiliẓri Berbère TV. Ahat, yella yesselmad i yigerdan tamaziɣt di lakul, yuɣal yessaweḍ tutlayt-a i medden merra ɣer yixxamen, imi d timsirin n tmaziɣt i ixeddem. Di 2002, yerza-d ɣer tmurt, yessekles acḥal n tedwilin. Yiwet d tin yexdem i ucennay Ulaḥlu di Tigzirt deg yiwet n temlilit n yiɛeggalen n MCB iɣef yella L’hadi Ould Ali d imḍebber. Kra n wussan kan, di temdint n Bgayet i yessekles tayeḍ netta d M’hana Boudinar ɣef uselmed n tmaziɣt, anda i d-yenced kra n yiselmaden.

Mačči deg yiwen n usebter i nezmer ad d-nawi amecwar n Nur, imi d abrid yeččuren d iktayen. D amdan ur negzim ara amrar i t-yurzen ɣer tmaziɣt d wid akk i iqeddcen fell-as. Ulamma di lɣerba i yella, ur yeɣfil ara s useqsi ɣef liḥala ideg tettidir tmaziɣt. Yal mi ara d-yass, ur yettɣimi ɣer twacult-is, yezga yettnadi ɣef yimeddukkal-is iwakken ad ten-iẓer, aya nwala-t deg useggas n 2009. Imaren yuḍen, yesɛedda acḥal d aggur di sbiṭer, maca tabɣest yekseb tekka nnig waṭṭan i t-izedɣen. Deg waggur n ɣuct 2011, aggur kan uqbel tamettant-is, yezga di « facebook », yesseqsay ɣef leḥbab-is. Ayen akk i d-yeqqar neɣ i d-yettaru, ur d-yenni dakken di sbiṭer i yella. Yeffer akk ɣef medden, meḥsub yetti tawriqt i waṭṭan, almi aṭas dɣa i yettqessiren yid-s ur faqen liḥala ideg yella. Sin n wussan uqbel ad yemmet, yura-d akk i leḥbab-is : tamaziɣt, tamaziɣt, tamaziɣt…Ar tufat i yimeddukkal ! D ta i d tanfalit taneggarut i d-yura Nur, amzun akken yeǧǧa-tt-id d lewṣaya i yineggura.

Ass-a, ad d-nini tamettant n Nur tessehzel acḥal d ameɣnas, imi terna-s ɣef tin n Madani d Oulebsir, sin n yiselmaden n tmaziɣt n temnaḍt n Bgayet i iruḥen akka mebla ma wḍen lmerɣub-nsen, win n tmaziɣt tutlayt tunṣibt di tmurt-nneɣ.

Ṭṭset di talwit ay imeɣrasen n tugdut, abrid i d-tewwim mazal-it yeɛmer s tarwa n leḥlal !

S. M

Partager