Yettuneḥsab lexṛif d yiwet ger lɣellat tixatarin(importantes) n tmurt n Leqbayel. Seg zik, imezdaɣ n temnaḍt-a fkan azal i wuẓu n tneqlin imi seg-sent i d-ttarran lexṛif i yettwajmaɛen d tazart, ttqewwiten yes laẓ-nsen ladɣa deg ussan n tegrest. Ɣef wakken tura tneɣmast Jacqueline Beaujeu-Garnier deg umagrad-is umi tsemma « lɣella n lexṛif di tmurt n Leqbayel » i d-yeffɣen deg wuṭṭun 05 n tesɣunt L’information géographique deg useggas n 1955 : « Taneqlet tella s ṭṭaqqa di tmurt n Leqbayel, imezdaɣ zgan tteẓẓun leṣnaf yemxalafen n lexṛif, zgan ttnadin ɣef tarrayin(methodes) iwulmen i ujmaɛ n yiniɣman d usufeɣ n tazart yelhan. Tajumma(surface) i yettwaxdamen d taneqlet tewweḍ ɣer 39770 n ihikṭaren, deg-s azal n 3486000 n tneqlin i d-yettaken yal aseggas azal n 346000 n iqenṭaṛen n lexṛif, amur ameqqṛan seg lɣella-ya sɣaṛayen-t d tazart ». Aya akk yeskan-d azal i fkan yimezdaɣ n tmurt n Leqbayel i lxedma n tneqlin i yellan d yiwen seg yeɣbula n umɛic-nsen. Ula d imusnawen ɛudden lexṛif ger lfakyat i d-yettakken ugar n ṣṣeḥa i umdan, imi tabexsist deg-s aṭas n yiferdisen(élements) i tettuḥwaǧ tfekka(corps) am : lkalsyum, lpuṭasyum, lmanizyum d wuzzal ; rnu ɣur-sen lviṭamin B3 i yellan deg-s s waṭas. Ger lmenfiɛat daɣen i yesɛa lexṛif i tezmert n umdan, yettserriḥ ajeɛbub ameqqṛan, yessishil asufeɣ n nnǧasa. Rnu daɣen yettak-d lqewwa, imi 100 n yegṛamen n tazart ttaken-d tazmert n 250 kaluri, ɣef waya i telha i yinaddalen. Yuɣ lḥal at zik s tazart i ttaṭafen laẓ-nsen, s yes akked zzit n uzemmur i skaren ifadden akken ad magren leɛtab n yal ass. Di tallit-a ideg nella tenqes lɣella n lexṛif s waṭas, d ayen i yeǧǧan ssuma-s ad tali imi yugar usuter afares(production), d wa i d aṣaḍuf(loi) n ssuq di yal zzman. Tajumma n wakal yettwaxdamen zik-nni d tineqlin kul ɛemmad tettenqas, imi deg yizuɣaṛ d lweḍyat yeṭṭef amkan-is lbenyan yezgan yettnernay , ma deg yidurar, urtan n tneqlin qqimen d lbuṛ, imeṛɣan qquṛen ǧǧan amkan i unajel d teɛfeṛt. Ula d ddula ur texdim ara kra n tsetṛatijit ideg ara tessebɣes ifellaḥen ɣas ma aya d ayen i mebla ccek ara d-yeglun s lfayda i tdamsa n tmurt, acku tazart tesɛa azal-is di ssuq agreɣlan, yuɣ lḥal timura tiǧiratin-nneɣ, Lmeṛṛuk akked Tunes, ssufuɣent lɣella-nsent n tazart ɣer tmura n beṛṛa. Akken ad nesmekti, ɛlaḥsab n usesmel(classement) i texdem Tuddsa Tamaḍlant i Wučči d Tkerrazt (F.A.O) deg useggas n 2004, tamurt n Lezzayer teṭṭef amkan wis 07 ger tmura i d-yettarran lɣella n tazart, s ufares n 60000 n leṭnan, ma di tqacuct ad naf tamurt n Ṭṭuṛk s 280000 ṭun, tamurt n Maṣeṛ s 190000 ṭun d tmurt n Lmeṛṛuk s 180000 ṭun. S umkan-a wis sebɛa i teṭṭef Lezzayer, iban-d belli yella wamek ara yenneni ufares imi lqaɛa tella yerna twulem i uxdam n tneqlet, rnu ɣur-s azal i as-fkan yifellaḥen ilmeẓyen taggara-ya i wuẓu n tneqlin ladɣa di tmurt n Leqbayel. Aya yessebgan-it-id uttekki-nsen yettnernayen yal aseggas di snat n tmeɣṛiwin i d-yettilin yal tikkelt ama di Lemṣella (Illulen Umalu), ladɣa ussan-a i temmug dinna teẓrigt tis setta n tmeɣṛa n tbexsist , ama di Beni Mɛuc. Di tmeɣṛiwin-a ifellaḥen skanayen-d sselɛa-nsen di yal ṣṣenf n lexṛif rennun ttembadalen tiktiwin ɣef tarrayin iwulmen asnerni n ufares, d tagnit daɣen i yemdanen yettnadin ɣef tɣara(qualité) igerrzen n lexṛif di akk leṣnaf-is: abuɛenqiq, azanǧar, imelwi d lexṛif n uɣanim d waṭas n leṣnaf-nniḍen. Mebla ccek, timliliyin yecban tigi, rennunt asebɣes i yifellaḥen akken ad xedmen ugar, d ayen ara yeǧǧen ad tegget lɣella. Ma tegget lɣella, labud ad tader ssuma-s, d ayen daɣen ara yesfeṛḥen imdanen yuɣen tanumi ttaɣen-d lexṛif d tazart ladɣa wid ur nesɛi ara igran ideg ara ẓẓun xeṛsum yiwet n tneqlet.
Mokrane Chikhi

