Ata-n ihi 2012 yemdel tibbura-s iwakken ad ldint tid n 2013. Di lɛada n yimdanen deg umaḍal imerra ttemsawalen, ttemyarun iznan anda yal wa yessaram lxir, talwit…i wiyaḍ. Maca, limer kan ad nezzi tiṭ ɣer deffir iwakken ad nwali acu yedder Uzzayri deg useggas yezrin d ubeggen n kra kan n waktayen i d-yufraren deg 2012.
Sadi akked Dda L’Hocine : Axir aneqleb n wawal wala…
Akka ihi, ayen i d-ijebden lwelha n widak akk yeṭṭafaren tasertit, d awexxer n sin n wudmawen n tsertit yettwasnen deg unnar : Sadi akked Dda L’Hocine. Amezwaru, yella d aqerru n ukabar n RCD si 1989. Yuzzel wawal ɣef ubeddel n yimḍebren n yikabaren, qqaren akk yimdanen belli ziɣ tugdut-a i cennun d aɣurru ! s kra n win iɛeǧren ɣef ukersi ur d-yettrusu. Wis sin, seg 1963 i yella d ixef n ukabar FFS. D lawan, ahat ɣeṭṭlen kra, meɛna, ttif akka wala ugar. Gezmen-tt di rray sin n yiselwayen-a n tmurt n Leqbayel iwakken ad rren gar yifassen n yilmeẓyen
( ?) tilufa n tsertit.
Tifranin n 10 maggu yezrin : Ssuq yeɛmer, iḍellaɛen d ilmawen !
Aniwa ara yettun tifranin n tejmaɛt taɣelnawt ? Lejridat frurxent, almi yeɛreq i umdan aniwa ara yefren. Tubiret, ma neddem-itt d amedya, deg-s 51 n lejridat. Ɣer taggara, ala tlata seg-sent i d-yufraren. D lewhayem ! Urar yefḍeḥ seg tizwar, imi ɣas akken yeṭṭuqqet aberreḥ, leḥsab d ayen nniḍen.
Tifranin n 29 unbir : yeqqel uqelmun s iḍarren !
Akka i teḍra ula i tid n 29 unbir yezrin. Ddewla n Lezzayer tesmar tadrimt mebla cceḥḥa i uheggi n tefranin-a. Imdanen, ladɣa i tid n tɣiwanin, beggsen seg yidmaren. Ayen kan yesnedfen lǧerḥ dakken kra i d-yettwaḥellan seg tnekra n tuber 88 yuɣal s akufi. Ulamma Lounès yenna : « taluft n tuber tetteqqes », tikkelt-a, ur as-ḥulfan ara yimdanen. Kullec yuɣal ɣer taddart, lɛerc, taṣeffit…Ikabaren, uɣalen d isem kan iwakken ur d-ttejmaɛen ara yimdanen izmulen n yimdanen. Wamma ahil n ukabar yebra seg umeslay.
Taluft i d-yernan zzit i tmes tikkelt-a, d taluft n lqanun n usebded n uselway n tɣiwant. Yuɣal wawal n umdan ur yettaweḍ ara, d ayen i yessekren lhem deg waṭas n tɣiwanin neɣ ahat d yiwen n lqanun i yeldin tabburt i tijɛal, asawem d yir aṭṭan ara yaɣen aẓar ɣer zdat.
Times : aggur n ɣuct yesseknef imdanen !
Aniwa i izemren ad yettu anebdu yezrin ? Tiseddarin n lḥamu ggumant ad d-rsent ɣer lqaɛa. Azɣal yestaqqafen yusa-d di lawan n Remḍan, d ayen yeskenfen affad n yimdanen. Tekfa trewla ɣer yidurar, imi ula d nutni ur sliken ara seg ujajiḥ n tmes. Seg Tikjda alamma d Chréâ tɛeddiḍ ɣef jijel, ulac aseklu i imenɛen. Ibkan hujren, ṣubben-d ɣer tudrin anda i snegren tibexsisin d yigumma nniḍen.
Trisiti : ur tezmir ara ad teṣṣer taluft !
Si yal tamnaḍt, ttuɣun medden ɣef lixsas n trisiti. Azɣal n berra yerna win n daxel, tarewla tekfa, ur d-tegri tudert ! Constantine, tamurt n tqenṭyar, yekfa seg-s wuzwu ! ur yelli lebḥer iɣer ara rzun yimdanen, isismiḍen ttuɛelqen baṭen deg yixxamen. D taqennuzt ur nesɛi tifrat, ma mačči d tawafɣa ɣer yiberdan d usuɣu. Ahat mačči d tifrat, imi reffu igellu-d s lexsara !
Ben Bella, Chadli : tamettant n sin n yiselwayen !
Ahmed Ben Bella, aselway amenzu n Lezzayer yewweḍ leɛfu n Rebbi deg waggur n yebrir yezrin di leɛmer-is 96 n yiseggasen. Tlata n yiseggasen seg yeṭṭef tamurt, tenneqlab fell-as tegnit sɣur win akken i t-id-yesbedden, Houari Boumediène ass n 19 yunyu 1965. Seg yimiren, yuɣal di rrif ddaw n lɛassa n srabes.
Chadli Bendjedid, yiwen seg yiselwayen yeṭṭfen tamurt mi akken yemmut Boumediène ass n 27 dujember 1978. Isedda lecɣal azal n 13 n yiseggasen, yeɛni ayen i yeḥkem Boumediène, uqbel ad yettwaḥettem ad iwexxer mi akken tewweḍ Lezzayer ɣer lefraq n yiberdan.
Yemmut ula d netta di tuber yezrin, mi akken yettheggi ad d-yessufeɣ yiwen n udlis ɣef cfawat d waktayen-is.
Chayma : tenquqel tasa n tyemmat !
Tadyant n Chayma, taqcict tameẓyant n Zéralda ur tt-itettu yiwen. Imdanen yecban lewḥuc, ur nettḥezzib i tmezwura wala i tneggura gan talast i tudert n lmalayek. Tenhez tasa n yal tayemmat yeslan s twaɣit yecban ta, imi ayen yeḍran i twacult-a yezmer ad yeḍru i tiyaḍ ma ur d-telli ara kra n lemḥadra d lɛassa sɣur imdanen imerra mačči kan d iɣallen n laman. Ur telli d tadyant ara yettu umdan kan akka, ad tɛeddi d tamsebridt. D yiwet n taluft i d-yessawalen ɣer waddud mgal iweḥciyen. Ahat, d tin ara yeldin allen i yimdanen yessedragen iqerray-nsen, yal wa yeqqar : « nek texḍa-iyi temsalt-a »
Tirza n Hollande ɣer Lezzayer : Le père Noël, yewwi-d neɣ ad yawi ?
Aselway n tmurt n Fransa François Hollande yerza-d ɣer tmurt-nneɣ. Yuzzel wawal yerna yimru ɣef tirza-a, ahat ma yewwi-d neɣ yusa-d ad yawi ? Yal wa d acu yettmeslay, yal tama d acu i tettmeyyiz. Kra akka n trebbaɛ ssuturent smaḥ ɣef wayen yexdem umnekcam lawan n ṭṭrad. Hollande, iqerra s lejrimat, acku ulac amnekcam ara yawḍen ad yesserbeḥ imawlan n tmurt, maca ur as-yelli di lbal ad yanez. Yeẓra ! ass-a, tuget n wid yessururen aya, ttdawin di Lpari, tarwa-nsen qqaren di La Sorbone, yerna kesben akk ttawilat i usɛeddi n yimuras-nsen di La côte d’Azur d yimukan nniḍen.
Ulamma ṭṭuqten yiɣeblan, maca asirem n yizzayriyen ɣer wussan n tumert yifen wid yezrin mazal-it yedder ! Ɣef aya, ad awen-nessirem aseggas amerbuḥ, tazmert, tumert, tayri d teɣzi n leɛmer !
S. M.
