Amezruy ibennu-t wemdan i yebγu yili d argaz neγ d tameṭṭut. Γef umezruy yenna Ibn Xeldun :
« Amezruy d ayen i d-yesbanayen tidett n tudert n yal timetti d talsiwin d tγermiwin n ddunit s umata… ».Tameṭṭut ula d nettat tukka di yal taγawsa, kra n wanda yella urgaz tella, tefka-d akk ayen tesεa di tezmert-is, di tegrawla taγelnawt tella γer tama n wargaz s wafud d ameqran.Ma yella nmuqel γer deffir, γer wayen yeḍran di tegrawla taγelnawt ad naf tameṭṭut teṭṭef amḍiq agejdan, tεawen aṭas imeγrasen neγ imjuhad ama deg usewwi ama deg tujya n imejraḥ …. atg, mebla ma nettu tid iqublen rṣaṣ, tid irefden abeckiḍ mgal aserdas arumi, mebla akukru, mebla tegdi.
Tilawin iḥemlen tamurt gtent, acḥal n tid yeγlin deg unnar umesri, yefkan tudert-nsent d asfel ilmend n tmurt n Lzzayer, yeswen akal s idim-nsent akken ad tifsus tudert fell-asent , akken ad idirent d timunan deg wakal n lejdud-nsent, urant isem-nsent deg umezruy s ufeggeḍ n yidamen, rehnent temẓi-nsent, wwint-d abrid n wid ileḥḥun γer zdat, ugint tikli n deffir, ugint ad brunt i tilla, ugint ad susment alamma wḍent γer yeswi-nsent imi umnent s wayen kesbent deg wafud, umnent s yiman-nsent ḥṣant d akken uleqrar d tafat i tent-yettrajun akken yeqqar yenzi « akken yebγu yiγzif yiḍ uleqrar ad yali wass » .
Nwala merra d akken tilawin fkant-d afud di tegnitt n lḥerṣ akken iwata γef lemḥarba n tmurt, ksent-tt-id deg ufus n weεdaw i wakken ad tidir Lzzayer di talwit. Ur nessibεid ara, ass n umenzu n wunbir deg useggas 1954 d ass n tnekra n tegrawla taγelnawt i iḥuzan yal tamnaḍt n tmurt n Lzzayer. Aγref Azzayri yebges-d i iman-is γer umennu&gamma,; yerhen tudert-is, yebna-d γef yal taγawsa ara t-id-yemmagren, yeqṣed timmunent. Tameṭṭut ur tt-yezgil ara waya, terra-d i teγri n tmurt, ur teγfil ara, di ṣda amenzu tella γer tama n wergaz idis γer yidis, qublen Afransis s yiwen wawal, s yiwet n tezmert, mεawanen taεekkemt, teḥṣa d akken ilaq a d-tefk tazmert-is imi amḍiq-is di tmurt s wazal-is.
Γas akken aεdaw γur-s allalen d ttawilat meqqren, γas afud-nsen d win iğehden, maca ula di tmurt n Lzzayer llant tlawin i iḥercen, s taktiwin-nsent numrent aεdaw, qublent amennu&gamma,; rrant ass d iḍ i weεdaw, ṭṭfent nnif-nsent, zzint-d ẓẓerb i lḥerma-nsent di zzman-nni n yiγil d lḥerṣ, tigi d tid yettdebbiren amek ara tṣeggem neγ ara terked tegnitt, tigi d tid ifessin tindar mi ara cuddent, tid yettruẓun lqid i weεdaw, d tid iferrun timsal. Ihi γas ussan qessiḥit, γas akken tiẓgi tett-ak-itent i tayeḍ yerna zegrent-d i laḥfa, akken muḥal εeddant tilisa, dima ttilint neγ serrusuyent iman-nsent ddaw laεnaya n wergaz, muḥal εerḍent ad εeddint awal-is, annect-a yakk d leqder i terra i s-tettara, akken i s-iruḥ tuγ tannumi almi tettağğa di leḥq-is akk deg yizerfan-is .
tura ma nsaked γer tlawin i d-yeğğan isem-nsent deg umezruy, tid ixedmen tagrawla, a d-naf ṭṭuqtent. Dγa a d-nefk amedya γef yiwet n tmeṭṭut i iqedcen neγ i yeṭṭfen timassayin timeqranin, tin yeṭṭfen deg yimenzay-ines am yessetma-s tagi d FAḌMA N SUMMER .
LLA FAḌMA N SUMMER “Yeγlin d asfel γef tmurt n Lzzayer”
Lla Faḍma n SUMMER d tameγrast, tlul deg useggas 1830, di taddart n Urğa di tama n Tizi Lğemεa. D tamrabeṭ, baba-s d Sid Ḥmed Muḥamed, yejmel leqran di temẓi-s, yella d imḍebber n yiwet n tmeεemmert n Sidi ebd Reḥman Bukubrin . Tekker-d ger watmaten-is Si Muḥamed, Si Ṭeyyeb, Si Lḥağ, Si Ṭaher, Si Ḥmed d Si Crif akk d yessetma-s Yamina d Tasaεdit .
Lla Faḍma n SUMMER d yiwet n tmeṭṭut imi yefka Rebbi tahuski, lhiba, sser d tebγest meqqren. D yiwen zzin yufraren am yiṭij, 16 iseggasen di laεmer-is, yefka-yas yakan Rebbi tazmert d lğehd mačči d kra, tesεa yiwet n tfekka d tikli ulac tameṭṭut yellan am nettat .Tesεa allen d tizerqaqin rnant-as-d di zzin d lhiba . Tigzi d tmusni i s-yefka Rebbi rnant deg wazal-is, tesεa tugna iğehden, dayen i tt-yeṣṣawḍen tufrar-d ger yergazen yesεan ccan di lawan-nni n tmeharṣa .
S tugna-yagi i tesεa, aṭas n yemdanen itt-yessutren γer zwağ, nettat tegguma, acku ur tebγi ara ad teqqen iman-is, tebγa ad tidir di tlelli iγef tettḥarab, γas inexḍaben gten-d fell-as mačči d kra, maca nettat tamuγli-ines tezga tezzi γer tmurt imi iswi-ines di tudert d assuffeγ n umhareṣ deg wakal n lejdud-is. Γas akken gma-s ameqran yeṭṭfen amḍiq n baba-s mbaεd tamettant-is, Si Muḥand Ṭeyyeb yefka-tt mebla lebγi-s, iḥettem-itt ad tezweğ d mmi-s εemmi-s Si Yeḥya n At Ixulaf. Ayagi ur t-teqbila ara, γas akken tameγra teḍra-d, di lawan-nni yakan mi tedda d tislit mi wḍen s axxam n yesli Faḍma wwin-tt γer texxamt-is, iqeffafen lhan-d d wurar wa iceṭṭeḥ wa yettγenni, wa yessuffuγ lbarud. Gma-s Si Muḥand Ṭeyyeb tessaker-as tmegḥelt tewwi-yas kraḍ deg yiḍudan-is, s twaγit-agi imdanen ccarwen, imi Rebbi ibeggen-d ddaεwessu n Faḍma i yellan di texxamt-is tettru, tettmeğğid γef wayen i s-yeḍran, iruḥ-as usirem, deg wurfan-nni terfa, texbec akk iman-is tceččew akk aqerru-yis, tcerreg lqec-is, γas akken εeddan wussan, tegguma ad tesber, dγa mi walan akka imawlan-is ruḥen rran-tt-id s axxam n baba-s, argaz-is ur yeqbila ara annect-a, maca iεedda-t rray. Dγa deg wass-n teqqim i lebda mebla zwağ.
Lla Faḍma n SUMMER teṭṭef yiwen umḍiq d agejdan deg umennuγ d-yellan mgal amnekcum Afransi, ladγa asmi d-kecmen γer temnaḍt n Leqbayel, tennuγ mgal Marical Ramdu, yiwen ger yexṣimen-is meqqren. Di lawan-nni Marcal Ramdu yessexdam imḍebren imeqranen n iγalen n iserdasen i ileḥḥun ddaw ufus-is. Γas akken qessiḥet tegnitt, qwan-d wuguren i d-ttmager Faḍma zdat-s maca muḥal tekna, tesber, tkemmel deg umennuγ-is almi Marical Ramdu yefcel, εerqent-as tektiwin, iruḥ-as wafud, tamentilt n waya ladγa imi d tameṭṭut i s-d-yeṭṭfen tama.
Lla Faḍma n SUMMER d yiwet n tmeṭṭut id-yefkan udem zeddigen i ṭrad n tmurt n Lzzayer, d yiwet i inejren abrid nniḍen i yizerfan n tmeṭṭut imi terẓa asalu i yal ansay icudden tameṭṭut.
Deg useggas n 1857 tufa-d iman-is zdat uεdaw-is ameqran Marical Rundu i iferḥen aṭas s tuṭṭfa n temnaγt yecban tagi. Dina ḥebsen-tt, weklen fell-as aεessas yellan yakan d Bacaγa i ixedmen i lfayda irumyen, mbaεd 6 iseggasen deg wasmi tettwaṭṭef temmut di laεmer-is 33 iseggasen ( 1863 ).
Islam Bessaci