Ahat awal-a timiddwa (amitié) deg zzman aqbur ur yesɛi amḍiq, ulayɣer ma inuḥ deg umawal n ufus neɣ n tudert, acku ɣef wacemma n umezruy (histoire) i neɣra amdan yestufa-d aṭas i uɛuffu n yiman-is ed win n wayeḍ, yefka akud-is i uqamer, i tismin, i umennuɣ, d ayen yezuzzren tuggdi ed uḥebbir deg wulawen n yimeḥdaq, dɣa tigrawliyin tamezwarut ed tis-snat ad ak-d-fkent azref. Maca tura mačči am zik, timiddwa nefka-as amkan neɣ d nettat i t-id-iḥellan, wissen. Tura ula d irgazen n tsertit ḥenncen zaɛma timiddwa, yak tettwalim kra n yirgazen isertanen mara d-inin « flan-a d amiddi… » Acku yal wa yesɛa abaɣur deg wayeḍ. Ɛni d tidet, d acu d timiddwa? Timiddwa d aḥulfu yelhan, n leḥnana i iseɛɛu umdan i wayeḍ, d assaɣ-n daɣen ara yilin yembaddal seg snat n tamiwin – gar-asen. Maca ma yella ur telli tmiddwa aṭas zik, sebba d amdan, acku almi ḥebsen yimennuɣen, neɣ xersum ddeqs seg-sen, ay tḥulfa talsa belli tzemmer ad tezdel ɣef tmiddwa, akken wissen ad d-yefrurex kra ara d-yawin abaɣur amatu. Rnu segmi i d-yennulfa tilifun, ed uẓeṭṭa amaḍlan n internet ladɣa, yessen umdan d acu i d anamek n tmiddwa, yezga yeqreb i wawal-a, yuɣal yesɛa iseɣwan n tmiddwa seg waɣir i wayeḍ, seg tmurt i tayeḍ, seg umenẓaw (continent) i wayeḍ. Mi nesteqa takemmict n medden s wallalen yemgerraden ɣef wamek ẓerren timiddwa ed wamek ttidiren deg-s yal wa yefka-d tamuɣli-s nessegraw-d da tid i d-ibanen ladɣa. « Nekk ttamneɣ s tmiddwa tuhlist (virtuelle) gar urgaz ed tmeṭṭut acku deg tilawt mazal yettili-d utɛeddi ɣef tewtemt. Timiddwa deg internet d akud n tukksa n tteqlaq ed lxiq, n ulmad , n uberreḥ atg, mara yili uqader tettban-d am akken d tilawt, maca s umata telha mara tili tmiddwa gar tizzya, meḥsub gar medden i yemsawan di laɛmer, acku tikwal urrif yettili, xersum i nekk, ɣas ma ar tura werɛad ndemmeɣ, daɣen ɣas ma llan wid iɛerrḍen ad zegren tilas, lḥasul timiddwa d tilawt neɣ d tuhlist ad teqqim d ddwa i tussaft (solitude), trennu-d aḥulfu s yiman ». Ay d-tenna Massa A. D. Yettban-d dayi wazal i tesɛa tmiddwa ma teqqim s tidet deg ed s wazal-is. Nesteqsa daɣen yiwen n umedyaz M. B. yefka-d tamawt-is: « Nekk ad ak-d-rreɣ s tlata n tririyin ɣef tmiddwa n tilawt : win yebɣan ad ijerreb arfiq yawi-t ɣer ddiq. Tayeḍ, amdakkel umi qqaren amdakkel, wis-sin am netta ur yelli, ɣer wallen-ik mi d-imuqel, ulayɣer ad d-teldiḍ imi, tasa-s ɣef wid tḥemmel, ɣef ulac ad tergagi. Ma d timiddwa tuhlist temgerrad acku ur tettwabnay am tin n tilawt, ɣef waya nekk ɣur-i ur tuklal ara taflest (confiance) ».
Tamsiwt B. B. Lal n ugerdas seg tesdawit n Ɛebderreḥman Mira tenna-aɣ-d: « Tella tmiddwa, tella tmiddwa, tikwal ad tɣileḍ yiwet neɣ yiwen d amdakkel, nettat neɣ netta ur ak-d-iẓerr ara akken, d ayen i d-yettawin lexdaɛ ed yiɣilifen. Ɣef waya mara tjerrbeḍ yiwet neɣ yiwen yefka azal i tmiddwa ur ilaq ad t-tesruḥeḍ, acku timiddwa n tidet d tuɣrist (sacrée) ». Ma yella d tamuɣli n unaẓur W. Ḥ. ur ɣezzifit aṭas imi yenna-d: « Ma telha neɣ ur telha nekk ad d-iniɣ telha, maca yiwen n umdakkel icaḍ ɣur-i nekk ».
Iban-aɣ-d cwiṭ wamek ttwalin medden timiddwa, am wid yessawalen i tinna n wul, ad tili kan tesfa, rnu daɣen smenyifen aḥezzeb wala ma nnernan yiɣilifen.
D acu qqaren yimussnawen ɣef tmiddwa?
Tikta n yergazen n tmussni neɣ n tsekla temgerrad daɣen imi yal wa amek i t-yettḥuza waḍu n tudert, yal wa s yiman-is ed uqerruy-is. Yeqqar Saint-Just : « Win ur nettamen s tmiddwa, neɣ ur nesɛi ara amdakkel, winna yettwatlef ». Dayi argaz-a asertan afransis ira ad d-imel azal-is. Ma d la Bruyère iwala amgerrad i yellan gar urgaz ed tmeṭṭut : « Deg tayri d tulawin i yettruḥun bɛid wala irgazen, maca irgazen ɣellben mara yili ɣef tmiddwa ». Taggara ad nekfu s tmuɣli-a n Montesquieu, wissen telha neɣ uhu : « timiddwa d agatu (contrat) anda ara neg iqeddicen d imeẓyanen akken ad d-uɣalen d imqqranen ».
Mhenni Xalifi
