Ass agreγlan n yizarfan n warrac

Partager

Yal seggas deg umenzu n yunyu, yetili-d usmekti n wass agteγlan n warrac, imi neḥṣa merra d akken arrac d ijeğğigen n ddunit, d tafat u d asirem  uzekka. Ddeqs n tdukliwin, iγarbazen yettrebin arrac umecṭaḥ (les crèches), iγarbazen imezwura d waṭas niḍen, gren tamawt γer wass n 08 n yunyu i yesεan azal meqqar, anda id-heggan timesbaniyin yemgaraden, am tufγiwin umerraḥ γer Lzzayer tamanaγt, γer idurar, asudes n tmeγriwin d waṭas niḍen. Dγa ma yella nessaked γer umezruy, aγ-d-ibban d akken iẓuṛan n  tikli γef izerfan n warrac mačči n wass-a, ayen i d-yemγin ass-a d ayen zerεen acḥal issegasen-aya.Iẓuran n tikli n yizarfan n warrac lulen-d ass n 20 unbir 1989 yerna s wazal-is anda mden iẓuran-agi almi wwḍen γer yal tamurt n umaḍal. Terẓa asalu i wussan zeddigen. Tecεel  tafat i yal tamurt imi fsan iğeğğigen n tlelli. Atas n tmura i s-igan azal.  I tmurt-nne&gamma,; aṭas n warrac  i yenḥafen, achal d wid yettwakren, acḥal d win ur neγγar,  acḥal n warrac yeččuren lehbus, acḥal n warrac yuḍnen, acḥal n wid ifuden imawlan-nsen, achal n warrac yettaran i rrsas s yizra, acḥal d wacḥal, d izumal, ḥseb ar d-taεyuḍ. Maca, γas akka ṭuqten-d wuguren fell-asen, llan yemdanen i sen-yefkan tameẓẓuγt, muqlen-ten s tmuγli zeddigen, fehmen tiγri-nsen. Dγa imdanen-agi cemṛen iγalen-nsen, jebṛen iγisi yewten deg warrac-agi, ggan-as tajbirt, sufγen-ten-id si lebḥer n tatut, si lebḥer lqayen anda ur yezmir a d-iεum yiwen, γas yella deg wenda i tlu&gamma,; sazedgen-tt anda niḍen. Ihi akken ad-tilli talwit ilq yal aqcic ad-yawweḍ s iswi-s. Iswi-nsen d tudert zedigen, d tafat iwallen, d ulmud deg iγarbazen, d tikli deg webrid n unegmu d tneflit, ad idiren ussan yelhan s tefsut mi ğeğğigen. Γas ttrun iḍelli, assa ad-ḍṣen, i surref fell-aγ akken ad-nḥareb γef izerfan n warrac acku d nutni i d-tafat uzekka, d nutni i d imal, d irgazen uzekka, d tafat n tmurt.

Islam Bessaci

Partager