“Asur(nerf ) n umgaru (traḍ) d adrim !”

Partager

Tasbeddit tiregwa d yiwet ger tuddsiwin ur nelli s tuget ixedmen s wudem usnan ur d lfulklur. Tekcem aṭas deg wennar n tafarest i yellan ḥaca nettat i yzemren ad yessufeɣ Tamaziɣt seg tesraft anda ttaran icenga-is.

Ger imahilen-is, Tiregwa tbereḥ-d anebdu-a yezrin s warraz Racid Alic n wengal ifazen, D win id yernan ɣer warraz yellan ya-kan: Timzizzelt Blayd At Ɛli n tullisin ifazen, i yellan deg useggas-is wis sin. Dɣa sin n warrazen-a, d wid ad yernun deg wazal d usnerni n tiradlest taqbaylit.  Racid At Ɛli uQasi, d yiwen gar iɛeggalen n tsebeddit Tiregwa i d-nemlal deg taddart Zubga, tama n tɣiwant n Yililten. Anda i d-tella yiwet n tmeɣra n tiririt n warrazen akked taggazin (bourses) tisdawiniyin i 3 inelmaden n yigezda n tutlayt d yidles amaziɣ i yellan deg tesdawiyin n Bgayet, Tizi Wezzu d Tubiret. Hatan d acu d-yerra ɣef isteqsiyen nneɣ:

 Deg tazwara amek i d-tella tmeɣra n Zubga deg 15 ɣuct 2014?

Racid At Ali Uqasi : Tanemmirt  imi iyi-d-tefkiḍ tagnit i wakken ad hedreɣ ɣef tmeɣra n Zubga unebdu yezrin. Ad ɛiwdeɣ kan acu id nnan wid/tid i d-yussan ɣer tmeɣra-a, ama d imezdaɣ n taddart-a, neɣ inebgawen id yusan seg lembɛid. Akk iɛejbasen lḥal, necraḥen, ferḥen, uɣalen s yiwen usirem muqqren ɣef tutlayt-nneɣ. Ahil yella d amarkanti, aṭas n yiḥricen i yellan deg-s, u aṭas n yinebgawen imeqqranen id yerzan, ger isegbaren n sinima d tilizri, imnadiyen d yiselmaden, imyura, inaẓuren n ccna, atg. Dɣa ad farṣeɣ tagnit i waken ad snemreɣ mliḥ imezdaɣ akked iɛeggalen n wesqamu n taddart Zubga i aɣ-d-yefkan akk tawilat n taddart i waken ad tgerrez tmeɣra. Dayen id yeḍran dɣa.

Tzemreḍ ad smektiḍ i yimeɣriyen n weɣmis n yimaziɣen ahil n tmeɣra-a, d wamek iɛedda wass n tiririt n warrazen akked tiggazin deg Zubga?

Ahil yella-d ɣef teɣzi n yiwen wass ummid, seg ṣbeḥ alama d tameddit maḍi. Yella deg-s isaragen id ffkan imusnawen am Dr. Younes Adli, Dr. Iouanoughene akked Mas Brahim Tazaghart win yeselḥayen tizrigin Tira.  Yella-d ussenzer n yiwen usaru ɣef liḥala n tezdeg deg tmurt n Yiqbayliyen ur nesefraḥ, sɣur Tahar Yami i aɣ-d-yusan seg Fransa. Isyin akkin tella-d yiwet n tceqquft umezgun tamaynut n tarbaɛt Tigawt d Wawal n umeskar Ǧamal Bunɛuf n tiddukla Numidya n Wehran. Azwel n tceqquft-a d « Bu Tmelɣiɣt d bu Tselɣiɣt » anda Tiregwa tetteka s tallelt. Deg ahil tella-d daɣen tiririt n warrazen n timzizzelt Blayd At Ɛli i Ḥusin Luni, Murad Ḥaǧ Saɛid akked At Qasi Muḥand Arab, akked taggazin : Masin Uharun n tesdawit Bgayet i Nasim Iɣit, Muḥand Saɛid Amlikec n tesdawit n Tubiret I Walid Lemri, akked Besawd Muḥand Arab n tesdawit n Tizi Wezzi I Samira Lwahab. Arrazen d taggazin-a ttwafkan sɣur iselmaden n Tmaziɣt Dr. Mohammed Djellaoui, Dr. Kamal Bouamara, Dr. Alaoua Rabhi, akked imyura Aḥmed Ḥamoum d Brahim Tazzaghart. Deg tagara, talla-d yiwet n tmeɣra s wazal-is anda tsekan tuget inaẓuren am Mjahed Ḥamid, Farid Azal, Ǧafar Ali Mamar, Fella Bellali, Cylia Ould Mohand, Tarbaɛt Imenza, atg.  Ad nesmekti daɣen deg tmeɣra-a ussan-d tuget n yimyura, icennayen, isegbaren n sinima d tilizri , am Abdenour Abdeslam, Farid Feragui, Karim Abranis, Samir Ait Belkacem, Sid Ali Nait Kaci, Youcef Merahi, Amirouche Amwanes, Hocine Ouarab, Nabil Mahieddine, Saadi Hacid, Khadidja Saad, i aɣ-d-yusan seg Batent (Batna) akked kra n yiɛeggalen n umusu amaziɣ icawiyen.

Ayen aka  Zubga?

D tajmilt i nra ad ner i taddart-a yellan d azamul n tesdegt, i yesnen amek ad sdukklen ansayen n lejdud akked tuddert tatrart. Taddart-a tesewhem akk inebgawen i aɣ-d-yusan. Deg taggara ur neɣliḍ ara imi i tt-id-nufrar ilmend n tiririt n warrazen nneɣ tamezwarut. Taddart-a terra akk ttawilat i tesɛa ger ifassen n Tiregwa, am tzeqqa n yisaragen akked umraḥ ameqqran deg tlemast n taddart anda id yella amur ameqqran n wahil-nneɣ. War ameslay ɣef wučči n yinebgawen akked usensi-nsen. I tikkelt nniḍen tanemmirt tameqqrant i yimezdaɣ n taddart n Zubga, ladɣa asqamu n taddart, ɣef uqerruy-is aselway-is Nassim Nait Abdelaziz.

Anwa yellan s deffir n Tesbeddit Tiregwa, d acu-ten iswiyen-is?

Tiregwa d tasbeddit takanadit i tmaziɣt. D tuddsa tafidiralit war lebɣi-s ad terbeḥ iṣurdiyen. Iswi-ines s umata d asnerni d usgam n Tmaziɣt, d tutlayt, tamagit, idles akked tɣerma, ama deg Canada neɣ anda nniḍen, ladɣa deg tmazɣa. Asgam-a yettili-d s wudem isenfaren, isaragen, d tijmilin i yal aggag amaziɣ id yefkan kra i tmaziɣt.

Anwa yellan s deffir n Tiregwa? Deg tazwara ilaq ad neḥṣu belli Tiregwa mačči d Tiddukla, neɣ d tamesmunt. D tasbeddit i d-ijemɛen tadrimt, d asemmezdi n yiɣalen d timusniwin  i wakken ad tselḥu isenfaren-is ilmend usgam n Tmaziɣt. Ihi ur tesɛa ara iɛeggalen am tiddukliwin. Maca txeddem akked tiddukliwin i iqedcen ɣef tamaziɣt.

Dayen ibanen i wakken ad tidir tutlayt, ilaq-as tira. Maca tira-a ilaq ad tili deffir-s tasmedna (génie) neɣ asnulfu iwenɛen. Ma ulac tamaziɣt ad as-tedru am tutlayin tiqqburin i yxettin cwiṭ cwiṭ am tlatinit, i yellan yakan d tutlayt n tmenzgida ur nesɛi amkan deg tesdawit. Maca tasmedna deg usnulfu yeḥwaǧ adrim. Wisen ma yella tasbeddit Tiregwa teẓra annect-a? Tsewjed iman-is? 

D tidet wayen id tenniḍ. Tiregwa ɣur-s tafrit (conscience) ɣef tilawt-a. Maca tura ya kan, akken i d-nniɣ sufella aɣbel nneɣ d ajmaɛ isurdiyen ilmend usuddes n yirmuden n teẓraf i syes-nsen nezmer ad nqabel isenfaren d wahilen nneɣ. Lamaɛna, si mi ttɛeddin iseggasen, nesaram tattwaflest-neɣ (crédibilité) trenu. Dayen ad aɣ-d-yawin isurdiyen s tuget sɣur imawlan n tedrimt ijehden. Isyin akin mačči d tiktiwin i yxuṣen i waken ad nessers tasmedna deg usnulfu i lfayda n tutlayt-nneɣ.

Ilaq ad neḥṣut belli tasmedna, mačči d tin ixuṣen ɣer yimaziɣen. D acu,  aɣbel d adrim kan. Akken id yeqqar yiwen n lemtel: asur n umgaru (traḍ) d adrim.

Awal aneggaru?

Tanemmirt i uɣmis n yimaziɣen ɣef tidiwinit-a i aɣ-d-yefkan tagnit ad nemmeslay ɣef tmeɣra n Zouvga akked tesbeddit Tiregwa s umata.

Uqbel ad nemfaraq, ad d-smektiɣ kan snat n tɣawsiwin:

1. Aseggas wis sin n timzizzelt Blayt At Ali tebda acḥal aya. Rzut ɣer wesmel-is : www.belaid.tiregwa.com ilmend n ttfaṣil. Nessaram ad aɣ-d-awḍen ugar n tullisin aseggas-a.

2. Tiregwa teslal-d daɣen timzizzelt Racid Alic i wengal ifazen n useggas 2014. Yal amyaru i yuran ungal deg useggas-a, neɣ amsiẓṛeg id yesuffeɣ-n ungal amaynut, nesutur deg-sen ad aɣ-ten-id azenen ɣer tansa n tesbeddit Tiregwa, ad tafem deg wesmel-a: www.tiregwa.com.

Yesteqsa-t Salas.O.A

Partager