At tuddar d iɛazamen, ɛebban taluft seg ul kren i unadi ɣef win umu ur yezmir ad yesukkes yiwen. Nudan, sɣerblen armi ɣer taggara ufan win bɣan:
«Tuddar nudant-seg ul
Ufant arzgaz lkayes»
Berḥen s lexṣayel-is( Ɣer tidet i yettmuqul/ di lḥeq mačči ad yesenqes), amer ad yilli lufaq fell-as. Maca acu ara yexdem bab n lḥeq , bab n tidet zdat dɣel yettayzagen di tasilt n tismin gar taddart-a d ttaddart-ina ? I tikelt nniḍen yebṭel wafran imi taddart teggul s jmaɛliman ur d yeḍri wayen-nni :
«Tekker taddart teggul
Argaz-agi ad yettwakkes !»
Qarren leɛtab ur yettuneḥsab. Imi akka, yesbab ugraw taluft i taddart amer netta-t a tt-id tefru, ad taf argaz ara yeqbel yal yiwen akken ad isewaq ɣef lqum. Taddart am ṛṛebi, yella deg awal ḥedd ur tt-ittɛaṣṣi, ḥedd ur yettruz leɛnaya-s. Kran at taddart ḥetcen, weznen, ktalen, qassen dlan ɣef win i-izemren ad iqazem tilufa :
«Win id sbedden yufaf
Izmer i mkul tilufa»
Maca asmi id yewwed wass n tidet, d adrum id yekkren s wurfan, isuɣ ibereḥ i wid yebɣan asen-slan : aragaz-nni ur d awezɣi ad yeḥkem adrum yis yugi ad yesteɛraf.
«Yekker udrum s zɛaf
Yenna-d ur ten-qbil-ara»
Simmal tettcuddu tkares. Simmal tettiwɛiṣ tamselt. Maca nekni si leqbayel si zzman nessen i nmara tiklmi armi id as-nkenu i tmara. Adrum yugi ? Wi cqa ma yugi , ad yekker ihi netta (drum) aɣ-id yaff argaz ɣef ara nemjamel irkeli : .
«Yekker udrum yemjamal
Yebda ameyyez di lɣaci
Yextar bab n wuzal
Ttqadaren medden irekkeli»
Deg ugraw yal wa yegred nehta. Yal yiwen yenwa dayen tefra. Tura d tidet tamurt tufa-d bab-is . Lemeɛni am yal tikelt iɣalid unẓad ɣer tarbut n lɛaqal :
«Yekred gma-s ɣer cwal
Amek tenwiḍ tifet-iyi ?»
Terqed akken ilaq . Teberber armi tewweḍ ɣef lmuḥal. Widen yellan d atmaten s ddew tit i yuɣalen ttemyaxẓaren. «tura ur d yeqqim lefhem/ tṣub s anda ur d tettali». Sudden yiberden n ṣwab, lmeɛqul ihujer tajmayɛit. Terrez leɛnaya n tmurt, terna tin leɛrac, tegla s tin tuddart, temsex tin n taddart, yekfa lberhan n wadrum, teqras tamrart n tegmat. Amek ara tbedd ɣef iḍaren tamurt ur nesɛi-ara aqaru ? Anwi i-ilaqen a tt-yeḥkem ? Zzin nḍen baygar-asen( imnejmuyaɛ-nni) . Sḥasben, meyzen , cexxen … cexxen armi id ufan ṛṛayɣef acu i ttaqsen si tazwara : tamurt nekni ur as nezmir ara a tt-nner kan gar affus n ubarani :
«Anwa i-ilaq ad yeḥkem
Ma ur d i-tqablem nekkini
Anwa i-ilaq ad yeḥkem
Ur ken-qabel kečč-nni
Teẓram amek ara nexdem…..
A sen-siwel i ubarani»
Deɛwessu mačči yiwen udem i tesɛa. Ayen id yecna deg usefru agi Lounis Ait Menguellet d tadyant yugin a tekfu fell-as wagdud aqbayli( amaziɣ s umata). Aya yella deg-sen seg asmi tebda txelqit ɣer ass-a. Yal mi ara t-qareb tadukli ɣer ɣer-sen, ad yekk kra ara yerẓen lufaq nsen. Ahat tibuxest (leɣḍer n Bbuxus yenɣan Yugurten) tefka aẓar di cetla armi neguma ad nemǧazi ɣef yiwen wawal, ɣef yiwen ṛṛay , ɣef yiwet n tmuɣli, ɣef yiwen yismi. Ahat d tibuxest-nni iɣ-zedɣen ɣer yiḍ-a iɣ yeǧǧan wa ijebedd wayeḍ ikaref. Ahat d netta-t (tibbuxest) iq yeqnen ɣef rebeg n facal akked uglugel imi ala ɣer beṭṭu akked icerigen wuɣur nettemḥezwir. Ahat d tibbuxest newret ɣef imezwura nneɣ iɣ yeṣawḍen neguma ad newet ugerz akken ad tefllali timadit-nneɣ. Teḍra-tt yid-nneɣ am win yemɣunzan deg «Nekk» ines . Mi ara yemuqel ɣer lemri ɣef wayed( ayen ur yelli) i-yettqallib xas ulama akken is yenna umedyaz( Lounis) : «laṣel-ik izegel-ik/ win tebɣiḍ yugi-k/ mmel-iyi-d anwi ik illan ?». D tagi id taqṣit-ik yugin a tefru Ay aqbayli yettaǧǧen gma-s yeɣli,a y aqbayli irefden abarani….»
Ifuk Ait Slimane Hamid
