“Tura ur d-yegri lefhem, tṣṣub s anda ur d-tettali», i s-yenna uɛabaj deg wawal-is . Mi i d as-nnena ahat ihdumen ala ayen iɛeddan , ziɣen mazal wiyaḍ deffir-sen. Xemten di tili ttraǧǧun nnuba-nsen . Ayen akka iḍerrun deg uɣerbaz n tmurt , mačči kan yesewham , ahdum-agi yezehẓen, yeggar ixef deg iɣlifen. Deg isaggasen n settin almud di tmurt-nneɣ yella s ccan-is. Di teswiɛt-nni alarmi d isaggasen n tmanyin, leqraya tebna ɣef lsas, imi di tallit–nni aɣerbaz i teddu s ulmud amatu( enseignement général) uqbel ad yuɣal d ulmud alemmas( enseignement moyen). Deg ussan-nni aselmad yella s leqder-is. D netta i d-yettheggin timsrin-ines akken yessen d waken yenwa d win i d udem ilaqan akken ad tt-dmen yinelmaden-is. Di tallit-nnni ahil ur yelli ara d lmetum ( impératif). Aselmad yesɛa azref ad yesliqiy timsirin id yesewjed wa ad iwakked fell-asen-t alama kecment deg iqera n inelmaden-is. Imi smenyafen taɣara( qualité) ɣef azal( quantité) . Mi id-fɣen warrac d teḥdayin seg uɣerbaz ayen lemden yettuɣal d-aḥric seg-sen , snan a tesqedcen, snan anda akked uwumi ara tesqedcen. Di tallit-nni aɣerbaz amenzu yeselmad illugan n tira, leḥsab, akked taɣuri i yinelmaden. S wakken win kan id yewwin CEP ines neɣ yewwid sizième-ines xas inni dayen yeɣra. Yeddem tamusni. Yessen ad yaru tibratin, ad iɣer iɣmisen d wungalen , ad iɛamer lekwaɣeḍ n tadlebt( administration) u yesawal s tutlayin yelmed yerna s- shala. Wama ma ifat yewwid akayaḍ n BEG neɣ BAC win-a xas inni d-amusnaw izemren i yal talluft. Deg tallit-nni leqraya tesɛa azal. Amdan yeɣran yenǧer ubrid-is di tudert. Aɣrum-is yeḍmen. Zrin wussan, bdan iɣisan katten iɣerban n-ulmud. Tiyita tamezwarut tekka-d deg usɛarbab n leqraya. Wama uqbel almud yella s-snat n tutlayin : tafransist akked taɛrabt yerna s- lxetyar. Win yebɣan ad yelmed s-teɛrab yelmed, win yebɣan s tefransist yelmed. Tangiwin tusnawin( matières scientifiques ) am tusnakt ( mathématiques), tussna ( sciences) aɣaran( physique) ṭaqqa s-tefransist i ttwalemdent. Maca adabu yerreẓ anect-en asmi id yegger s-annar ulmud umu qqaren « fondamental ». Din i yuɣal uselmad amzun d-lexyal , imi yettwaḥattem fella-s wahil, akked tarrayt n-uselmad( méthodes d’enseignements) . Xas afraq n temsirin ɣef useggas d-wamek ara id iheggi tafaylut-ines ( fiche ) d-imaṣwaḍen i tt-ittḥettimen ɣef lecyax. Yuɣal ɣer tagara uselmad yecba araqas n seɛa yettwaɛamren akken ad yebren akken isen-yehwa i yimḍebren. Wama ṛṛay-is akked tamuɣli-s , yif-xir-as a ten –yeffer deg uqrab-nni yettawi akken gar ifassen –is. Aṭas i-iferḥen nwan dayen lakul ad yeffeɣ seg ujeɣlal-is asmi id teḥder tasmeskelt ( reforme) n wahilen akked d-udem n uselmad I tezwara n-isaggasen n 2000. Maca ziɣen d aɣebar kan s allen imi udem n walmud umu qqaren “ aselmeḍ s tissugra”( approche par comptétences ) ur gzin anemak-ines la lecyax, la imaṣwaḍen-nni s timad-nsen. Dɣa din tekcem leqraya deg uxiḍi d –usɣersi, deg uccidi akked tulya. Tikwal ad ɛaḍfen i wahilen, tikwal asen- swazlen. Kess tamsirt –ta, rred tamsirt-a armi tuɣal leqraya d-alqafen. Mmlellin yiselmanden dewxen yid-sen inelmaden wama imawlan .. ur ṭṭifen tigert! Ɣef ihdumen-agi, rrnu azal n-leqraya yudren imi amdan yeɣran qlil mi ara d-yyef s leqraya-ines ixeddim, dɣa tenekmal. Kra yellan yenqedwa. Yenqedwa ? Awah ! Mazal yella wayen ara yegrirben ugar , imi isaggasen-agi inagura qrib wakali igzem-iten usunded (grèves) . Tikwal sɣur lecxay , tikwal sɣur inelmaden. Ass-a tawweḍ taluft ɣer lḥedd-is imi akradyur-agi( trimestre) wis ssin iruḥ ḍaruf , leqraya deg-s qrib ulac. Gar awi terreḍ yellan gar iselmaden akked tenɣlaft n leqraya yegzem umrar, armi iɣ- yeṣṣaweḍ lḥal taneɣlaft –agi acu id tufa d tifrat ? D-Abeddel n lecyax uḍebsi…( CD) … ziɣ yella deg awal: a win irrun a win yeḍṣan kif-kif, tikwal mi izad uɣilif , lehlak iccuba ḥellu… Asmi akken d-timucuha neqqar-as ; “ Err! Err ! Ṣṣuq ad nsewaq yakk, d arraw ugellid yakk” ma tura…amek akken? Ssuq ur yelli.. agellid yebeɣlali. Wissen kan ma yella aɣ yaru lxuja ɣer ccḍeḥ!
Ait Slimane Hamid