IMKECHRENE – D izurar ɣef yidurar

Imkechrène, d taddart tamezwarut n tama n umalu deg lɛerc n Wat Wagennun. D taddart n 38 n yimeɣras. ‘’Ur wwiḍen ara 38 n yixxamen i yellan deg lgirra-nni. Dagi i bbumbardint, i tikkelt tamezwarut, ṛruplanat n Fransa.  » I aɣ-d-yenna Mass Hammad Hamidouche, dɣa netta d mmi-s n umeɣras. Am tudrin n leqbayel, imezdaɣ n Imkechrène, ula d nutni, tcudd tmetti-nsen ɣer tedyanin akked tmucuha. Akka ara naf taqṣidt n uɣilas, n lgirra, n Jeddi Ɛli Gueɛrab…atg

Takerḍa n taddart.

Imkechrène, d taddart gar tudrin n tɣiwant n Ait Aissa Mimoun deg lɛerc n Wat Wagennun. D nettat i d tamezwarut ɣer umalu n lɛerc-agi. Tella uqbel taddart Tahanouts, ɣef wakken i aɣ-d-nnan. Zedɣen deg-s ugar n 1000 n yimdanen. Ɛlayet ɣef lebḥar s 600 n lmitrat. Tesɛa tilisa akked At Khelfats, seg usamar ; ma seg umalu ad naf Ifouzar ; seg ugafa tella Makouda ; seg unẓul ad naf Boussoir. Tebḍa taddart d idrumen. Idrumen-a, llan-d ɛlaḥsab n warraw n jeddi-tsen amezwaru. Wagi d Jeddi Ɛli Gueɛrab. Ccix-agi yesɛa 5 warrac akked teqcict, ihi yal yiwen yesɛa adrum-is : At Amar Oukaci, Iamrache, At Chabane, At Yahia, At Slimane, akked Issoulame. Ayen yeṭṭfen lwelha-nneɣ deg taddart-a, d akken xas ulamma Jeddi-tsen yesɛa lǧameɛ zik-nni anda ttẓallan, meɛna ass-agi lǧameɛ yuɣal d tajmaɛt kan i temlilit n yimezdaɣ mačči i tẓallit. ‘’Dagi ɣur-neɣ, ttẓallan deg uxxam, ur nesɛi ara lǧameɛ. ’’ I aɣ-d-yenna yiwen umezdaɣ.

Isem ‘’Imkechrène.

Ahat, amdan mi ara isel awal-agi Imkechrène, ad ixemmen ɣer umyag ‘’Qqcer’’ i wakken ad as-yefk anamek. Acu kan, ɣef wakken i aɣ-d-nnan, awal Imkechrène yekka-d seg umyag ‘’mqacar’’, meḥsub ttemsewwaq deg ssuma (négocier) mi ara d-tettaɣeḍ neɣ teznuzuḍ. Syin i d-yekka wawal- agi ihi, imi llan yimezwura-nsen ttemqacaren.

Amezruy d tmetti.

Zik, Imkechrène, uqbel ad ṭṭfen tasawent-agi n tura, llan zedɣen deg tama n wadda iwumi qqaren Tiḥerqatin: mazal ar tura later n yixxamen-nsen iqdimen. Syin d afella, ulin-d d asawen ɣer tqacuct n udrar. Amezwaru-nsen qqaren-as Jeddi Ɛli Gueɛrab, seg-s i d-frurin. Ha-tt-an, dɣa, teqṣidt-is.

Jeddi Ɛli Gueɛrab, amezwaru ɣer taddart.

Ha-tt-an tedyant n Jeddi Ɛli Gueɛrab ɣef wakken i aɣ-tt-id-yenna Mass Hamid Berkani : ‘’Yemmut baba-s, yeǧǧa-t-id d awḥid d ameẓyen. Yella yezdeɣ deg ukessar, deg Zehla. Yekker ɛemmi-s yerra yemma-s u yesɛa-d yid-s 7 warraw-is, meḥsub Jeddi Ɛli Gueɛrab, yesɛa 7 watmaten s yemma-s. Atmaten-agi-ines, ur qbilen ara beṭṭu gar-asen. Nnan ulamek netta, weḥd-s, ad yawi amur, nekni deg sebɛa, ad nawi amur. Ihi, i wakken ad t-nɣen, kkren segrarben-t. teqqim yemma-s 3 n wussan mebla lmakla. Mi ceyyɛen akli-nsen i wakken ad d-yawi alim deg utemmu, yufa-t dinna. Yewweḍ-d s axxam, yenna-s i yemma-s :’’ a lalla, mmi-m ha-t-an deg utemmu. ’’ Tekker yemma-s, tesseɣres lḥiǧab-is, truḥ s tazla ɣer wanda akken yella. Mi tewweḍ, tḥawet-it i wakken ad yuɣal s axxam, yugi. Syin, kkren ruḥen ɣer temɛemmert deg Ɛezzuzen. Yeɣra ayen yeɣra, syin yenna-s Ccix-is : ‘’tura kečč leqraya dayen, ha-tt-an tegmart awi-tt, ay anda teḥbes, tzedɣeḍ din’’. Yekker Jeddi Ɛli Gueɛrab, yewwi-d taserdunt-nni. Tleḥḥu, tleḥḥu armi d Imkechrène, dɣa teḥbes. Seg yimir i tebda tudert d tnezduɣt deg taddart-a. Asmi meqqer, yuɣal yesɛa arraw-is, yesɛa 5 warrac akked teqcict. Syin, ttwaxelqen-d yiderman ɛlaḥsab n warraw-agi-ines, ula d taqcict-nni s udrum-is. Taddart tebḍa akka : adrum n At Amar Oukaci, adrum n Iamrache, adrum n At Chabane, adrum n At Yahia, adrum n At Slimane akked udrum n At Issoulasse.

Amḍiq Uɣilas.

Zik, yezdeɣ yizem, tasedda d warraw-nsen deg yiwen umḍiq. Tekker tsedda-nni, tuker-d agrud u tefka-t i warraw-is ččan-t. asmi inuda baba-s n uqcic fell-as, yufa tabernust-is gar warraw n yiezm, deg umḍiq-agi. Seg zzɛef-nni, yekker yezla iɣilasen-nni akken ma llan. Mi d-yuɣal yizem ɣer umekkan-a, yufa-d arraw-is mmezlen. Yefhem sebba, yerra-d ttar deg tsedda-nni. Akka i aɣ-tt-id nnan yimezdaɣ n tama-agi. Ttawin-d awal, diɣ, ɣef tsedda yeččan ameẓẓuɣ n yiwen urgaz. Nnan-d : ‘’ruḥen Wat taddart i wakken ad nɣen tasedda, acu kan ur as-ssawḍen ara. Yewweḍ yiwen ɣer din, dɣa, yenna-asen : ‘’ah ya lɛerc terna temcict. ’’ Syin tneggez-d tsedda-nni fell-as, tewwi-as ameẓẓuɣ-is. ’’

Imkechrène deg lgirra-nni.

Tagi d tadyant n 3 n yimeɣras : Hammad Said, Rahim Ramdane Abderrahmane akked Mimouni Ali Hend Ou Said. Llan deg tmadaɣt n Tejjuṭ asmi xedmen lɛesker n fransa ratissage dinna. Tameddit mi kkren lɛesker-nni ad d-ruḥen, walan yiwen deg-sen mi d-yesṭuṭec. Syin yekker umennuɣ gar-asen. Iṛumyen-nni, ɣillen aṭas n yimjuhad i yellan din, sawlen i yimḍebbren-nsen. Syin, ceyyɛen-asen-d rruplanat, bdant kkatent ɣer umadaɣ-nni. Acu kan d lɛesker n fransa i ttḥazen, ɣelḍen gar-asen, nɣan azal n 100 xas ulamma glan s tlata-agi n yimjuhad. Wwin Yiṛumyen sin yimjuhad, ur asen-ten-id-fkan ara armi ttraḥen.

Kra n wudmawen.

Rahim : d acennay mechuren ladɣa s tezlit-is ‘’yya-d ad am-iniɣ’’. Yemmut ass 13 deg furar 2010 deg leɛmer-is 50 n yiseggasen. Yusa-d i wakken ad yawi yemma-s ɣer Fransa. Mi iruḥ ad iṣubb ɣer temdint n Tizi Uzzu netta d umeddakel-is, yeḥbes wul-is deg ubrid. Ur yehlik, ur yelli kra yellan, ɣef wakken i aɣ-d-yenna gma-s Chabane. Ali Mebtouche : d amyaru iminig. Gar wayen yura, ad naf adlis ‘’Pour l’honneur d’un village’’, 2011. Yeffeɣ-d, diɣ, s yisem-nniḍen ɣer tezrigin Edilivre ‘’Le Bagnard de Kabylie’’, 2015. Deg taggara, ad snemreɣ ameddakel Mohamed Benkanoun, Hammad Hamidouche, Rahim Chabane, Berkani Hamid akked yimezdaɣ n taddart Imkechrène akken ma llan.

Hocine. M