Timlilit n tmedyazt

Partager

Ass n ɛecrin deg ɣuct-a, kra n yigiman n medden llan deg Yifri ilmend n usmekti n Ugraw n Ssumam, kra n yimedyazen llan deg Tizi n Berber i temlilit tamezwarut n tmedyazt tazwawt. Send mettwal azal n wass-nni, mlalen-d dinna deg udrar kra n wid iḥemmlen awal, ɣas mačči deg waṭas seg-sen, yal yiwen seg wanta tamnaḍt. Ɣef wawal n uselway n Unaray n Tmerrit (Office du Tourisme) i d-iheggan ttiɛad Mass Kamal, tadwilt-a tamezwarut d tin n uɛraḍ kan. Imi ɣur-sen tura ddeqs n yisenfaren i yellan deg wahil-nsen, am winna n umunulug.

«Amsizwer mazal. Nenna-as lwaḥi d tɣiwant-nneɣ, ad njerreb taẓrigt tamezwarut. Syinna, ma tgerrez taluft, ad neɛreḍ ad as-nheggi akken ilaq i tis snat». i aɣ-d-yenna yimḍebber n leqdic-a. Yerna yenna-aɣ-d: «iswi-nneɣ d aqdac ɣef yidles-nneɣ. Imi nxeddem diɣ yal aseggas tafaska n tẓuri n usewwi (art culinaire). Maca, imi ulac idrimen, ur tt-nga abrid-a». Mi tɛedda terbaɛt-nni n yimedyazen, ttbaddaden s nnuba deg usayes, yal yiwen yebḍa d yimeḥḍar asefru s tmenna-is d usentel-is. Kra n tegnit tamedyazant, yewweḍ-d wakud n tikci n tnagiwin n tikkin sɣur tidukkla timsuddest i wid akk i d-yerran i tiɣri, usan-d ɣer Tizi n Berber.

«Walaɣ-tt d timlilit yelhan ma nemmeslay ɣef ujerreb. Nemlal-d ɣas deg drus, snubegten yis-neɣ akken ilaq. Taggara, newweḍ iswi mi d-nessawel isefra-nneɣ». Awal-a n yiwen n umedyaz i yellan dinna deg temlilit-nni. Iban-d sɛan aṭas ul yilemẓiyen-a n Tizi n Berber. Ula d axemmem ttxemmimen deg wanwa ttiɛad adelsan ideg ara dumen. Ladɣa imi ayen ixussen tura deg temnaḍt-a n unẓul-asamar n Bgayet mačči d tamedyazt skud tella tfaska n Udrar n Fad, wanag d amezgun, d tira, d ccna, d ssinima, d taɣuri, d waṭas n wayen-nniḍen i icudden ɣer yidles.

Mhenni Khalifi

Partager