Aɣmis n Yimaziɣen : deg tazawara, ma tzemreḍ ad aɣ-d-temmeslayeḍ, ciṭ, ɣef leqdic-ik?
Khellaf Mezouani : ddima d leqdicat idelsanen, yal tikelt anida : tikelt d taɣuri n yisefra, tikelt-nniḍen d tidwilin n Radyu d Tiliẓri, tikelt d urar n yisura, tira n lisinaryu…atg. Deg uḥric n tẓuri, qedceɣ deg waṭas n yiḥricen yemgarden n lfen, xas ma bdiɣ s yisefra d tmedyazt u mazal-iyi deg-s ar ass-a. Tturareɣ deg yisura s tmaziɣt amedya : asaru n « Leɣrur di ddunit » d usaru « Iɣeblan deg tayri » . Am wakken daɣen i yuriɣ isefra d tezlatin i waṭas n yiccenayen, d wayen-nniḍen.
Amek i d-yella usurif-ik amezwaru deg unnar tẓuri ?
Seg wasmi meẓẓiyeɣ, ḥemmleɣ ad sleɣ i yisefra n umedyaz-nneɣ ameqqran Si Muḥend u Mḥend, d wid n temɣarin d yimedyazen-nniḍen. Syin akkin, ufiɣ-d iman-iw tettunefk-iyi-d tmedyazt nekk ur faqeɣ. Almi d aseggas n 1974 i bdiɣ ttaruɣ isefra-w imenza. Ussan-nni lliɣ sεiɣ 17 n yiseggasen di leԑmer-iw. Am tuget n yinaẓuren neɣ n yimedyazen i ibeddun tira neɣ ccna n yisefra , deg tallit n temẓi gar 15 armi 22 n yiseggaen.
D acu i d ak-yeğğan ad tefreḍ abrid n tmedyazt?
Ma d tamentilt i yi-ğğan ad awiɣ abrid n tira n tmedyazt, d iḥulfan-iw d wayen akk ttidireɣ deg twacult-iw, imi yis-s i tteqdeɣ ul-iw. D yir tagmat i sεiɣ i yi-d- yeldin allen i tira n tmedyazt, imi yis-s kan i nezmer ad nessiweḍ izen-nneɣ srid ɣer win yellan d axṣim.
Ma yella wakud i tḥemmleɣ i tira?
Am wakken neẓra, asnulfu n usefru, yettas-d mebla ttiεad wala akud, maca nekk ttafeɣ iman aṭas deg tira ticki tedduɣ deg ubrid iḍullen. Imi uɣeɣ tannumi xeddmeɣ imecwaren meqqren seg wasmi xedmeɣ unẓul n tmurt.
Acu n yisental iɣef tettaruḍ tamedyazt-ik?
Isental iɣef ttaruɣ tamedyazt-iw, wwiɣ-ten-id seg tudert-nneɣ : tagmat, imawlan, tameṭṭut, tawennaḍt, timetti, tajmilt i tyemmat, tayri, ddunit, laxert…
Neẓra belli tettekkiḍ deg tuget n tfaskiwin deg tmurt n Leqbayel, meslay-aɣ-d ɣef wanect-a?
D tidet, ttekkiɣ deg waṭas n tfaskiwin d temliliyin n tmedyazt, i d-yettilin deg wakal n tmurt n Leqbayel. Ttemliliɣ-d imeddukkal-iw imedyazen, senεateɣ, diɣen, tamedyazt-iw i medden. Gar tfaskiwin n tmedyazt i xedmeɣ i mazal ressan-t deg wallaɣ-iw, ad d-bedreɣ: tazigt tis 12 n tfaska “Poésiade” n Bgayet (2000), tin n Si Muḥend u Mḥend d Yusef u Qasi (2003) deg Tizi Uzzu, tin n Timizert (2009)…atg.
Tamedyazt-ik ,d ayen igerrzen, d ayen i ak-yeğğan ad d-tawiḍ aṭas n warrazen deg tfaskiwin n tmedyazt. Hedreɣ ɣef warrazen-agi i d-thellaḍ…
Seg 2007 ar ass-a, wwiɣ-d 6 n warrazen deg 6 n tfaskiwin n tmedyazt. 3 seg-sen d arrazen imezwura ama deg tfaska i d-yellan deg Boughni deg useggas n 2014, ama deg tfaska n Matoub Lounes i d-yellan deg tesdawit n Abderrhemane Mira deg Bgayet deg 2007, ama deg tin Messousi Boualem. Am wakken daɣen i d-rebḥeɣ 3 n warrazen-nniḍen n umḍiq wis tlata, gar-asen win n tfaska n Ath Ziki deg 2016, ama deg Itri Iburayen (Aderyis) deg 2014…atg.
Ma tzemreḍ ad d-tefkeḍ agzul ɣef udlis-ik i d-yeffɣen yakan?
Deg useggas n 2013, i ṣsawḍeɣ i tikkelt tamezwarut ad d-sizergeɣ adlis. D win iwumi semmeɣ » Les plus beaux messages d’amour « . Seg uzwel-is yettban belli d ammud n yinzan n tayri ifazzen, neɣ akken-nniḍen d agraw n tenfaliyin d tnebdarin n waṭas n yimaruyen d yimussnawen yellan deg ddunit, wid yecban: William Shakespeare, Victor Hugo, Omar Khayyâm, Henri Fréderic, Voltaire, Alfred Musset, Paul Eduard…atg. D adlis amezwaru i d-suffɣeɣ deg useggas n 2013, ɣer tezrigin n “Ma culture” n Bgayet.
Acimi mazal ur d-tesuffɣeḍ ara ammud n tmedyazt?
D ssaḥ ula ma bdiɣ tira n tmedyazt deg yiseggasen 1974-1975, mačči d asiweḍ ur sawḍeɣ ara ad sizergeɣ, maca ttemyezwaren leccɣal. Adlis wis sin ara d-yeffɣen deg useggas-agi n 2017 i d-teddun, ad d-yili d ammud n tmedyazt.
Ma d tidet tefkiḍ isefra-k cnnan-ten yinaẓuren deg tezlatin?
Yella wagi s tidet imi galεum n yinaẓuren iqbayliyen, iwumi fkiɣ isefra-w ccnan-ten deg tuɣac. Lḥaṣun mačči d yiwen neɣ d sin, acu kan ur bɣiɣ ara ad d-bedreɣ ula d yiwen n yisem.
D acu i d tamuɣli-k ɣef tira n tmedyazt s tmaziɣt?
Deg tallit-agi taneggarut, la nettwali belli aṭas n yidlisen ara d-itteffɣen deg yal aḥric n tẓuri neɣ n yidles, d ayen yessefraḥen aṭas aṭas. Ladɣa tamedyazt d tin ara d-ittfeɣen mliḥ iseggasen-agi ineggura, imi nesԑa aṭas n yimedyazen, yesԑan aswir adelsan d usegmi meqqren deg tussna. Am wakken daɣen i ugtent tfaskiwin n tmedyazt i d-yettilin deg tmurt n Leqbayel, ԑawnent asnerni n tmedyazt.
D acu i d tamuɣli-k ɣef yidles amaziɣ atrar?
Idles amaziɣ s umata ula d netta ha-t-an yeğuğğeg s leqdic n yal yiwen seg-nneɣ di tmetti, ama d afennan ama d imyura, ama d tiddukliwin tidelsanin, tifaskiwin, n tmedyazt, ama d Asqamu Unnig n Timmuzɣa ( H C A)…atg. La nettwali belli aṭas n leqdicat i yellan deg unnar, ama d isura, ticeqqufin n umezgun, idlisen n tmaziɣt, tamedyazt, ungalen…
Amek i ilaq ad yili umedyaz neɣ umaru?
Nekk ttwaliɣ belli amedyaz neɣ amaru, ilaq ad yili d lemri n tmetti-nsen d inigi ɣef tallit-is. Ilaq ad iεiwen timetti-ines s wayen iwumi yezmer, d wayen yessen. Ilaq daɣen ad yili ɣer tama n ugdud-is ama deg tallit n lferḥ neg deg tallit n leḥzen. Ilaq diɣen ad yettḥussu swayen ttḥussun yimdanen yellan ɣer tama-s. Ilaq ad asen-d-yelli iẓri, ad asen-d-ikmeze anida bɣan nutni, ad asen-d-immel abrid usrid.
D acu n yisenfaren i d-tessewjadeḍ sya ɣer sdat ?
Isenfaren mačči d yiwen mačči sin, am yal tikelt u di yal aḥric n yidles amaziɣ. Deg tmedyazt, heggeɣ-d yiwen n wammud-iw amezwaru n yisefra s tmaziɣt d tefransist, ad d-yeffɣen gar-nneɣ d kra n wagguren. semmeɣ-as “Le parfume de passé” . Am wakken daɣen ara d-suffɣeɣ ammud-nniḍen n yinzan d unamek-nsen, ad yettwaru s tefransist d tmaziɣt. Deg uḥric n ssinma, ttheggiɣ yiwen n usaru ara xedmeɣ nekk s timad-iw. Deg wussan-agi i d-teddun ad ttekkiɣ deg tfaska tagraɣlant n tmedyazt, ara d-yilin deg tmurt n Fransa.
Awal-ik n taggara…
Tanemmirt-ik a mass Adaoun imi tgiḍ azal i nekk d leqdic-iw adelsan, tanemmirt s tussda i Uɣmis n Yimaziɣen, imi i yi-iga amkan deg yisebtar-is. Slam-iw ɣef wid i yi-iḥemmlen d imeɣriyen-inu di yal amkan.
Yesteqsa-t: Adaoun Abdel Ghani

