Amulli wis 61n tlallit-is

Partager

Anwi ara yettun ass n umulli n umeɣras Matoub Lwennas ass n 24 deg yennayer 1956 deg taddart n Tewrirt Mussa deg wasum At MAḥmud, taɣiwant At Dwala Tizi Uzzu.

Lwennas Matub, d yiwen n ucennay ameqqran yettwassnen deg tmurt-nneɣ d tmura n berra. Seg wasmi i yella d amecṭuḥ i iḥemmel ad isel i yicennayen imeqqranen : Sliman Ʃazem, Ccix Lḥesnawi, Ayt Mengellat d Yidir… Yebda s tbidunt kan, simmal simmal yuɣal icennu deg tmeɣriwin deg tuddar. Icennu-asen s tumert, imi d yiwen i iḥemmlen ccna seg yidammen. Ur yeɣri aẓawan, ur yexdim timsirin n ccna. Icennu i yiman-is. Asmi yella d amecṭuḥ, d netta i yellan i lmend n yaya-s, yemma-s d uletma-s imi baba-s yella deg lɣerba. D netta i tufa yemma-s s idis-is. Daɣen yemma-s, Nna Alǧiya, tella d tayemmat, d ababat. Yeɣra lwennas deg uɣerbaz amenzu, maca yezga ur d-yettruḥu ara deg lawan, yerna yezga yettbeddil almi i t-id-ttaran s axxam iselmaden-is. Iswi-ines d ccna, ur yeclig ara di leqraya. Asmi yeɣra amezruy n yimaziɣen , agellid Yugurten mgal irumanen, dɣa tekcem-as tmaziɣt ɣer wallaɣ-is. Yettɣaḍ-it lḥal imi ulac tutlayt n tmaziɣt deg tmurt umaziɣ. Iswi-ines, yenerna gar ccna akked tmaziɣt. Asmi i d as-d-ssawlen akken ad yesɛaddi lɛesker n sin yiseggasen, iruḥ s lferḥ, ur yuggad ara. Iḥar akken ad t-id-yesɛaddi deg useggas 1975 , di Wahran. Dɣa mi yewweḍ ɣer dinna, yettnaɣ d wid yettmeslayen tutlayt taɛrabt, yekkat-iten yeqqar-asen ad meslayen s tutlayt n tmaziɣt. Deg useggas n 1978, iruḥ ɣer Fransa, yecna dinna deg yiwet n lqahwa yerbaḥ 4000f, dayen i as-ixedmen afud ad yecnu. Icennu deg leqhawi anida llan yiɣriben iqbayliyen. Yemla-as umeddakkel–is Remḍan, acennay ameqqran Yidir , yuɣal daɣen yessen Sliman Ʃazem d Ḥnifa. Lwennas, yefraḥ aṭas imi yessen icennayen-agi imeqqranen n teqbaylit. Yedda d Yidir di Fransa akken ad yessekles tizlatin timezwura ( 1980 / 1988 ). Deg yebrir n 1980, yella lwennas di Fransa mi krent tedyanin n tmurt n leqbayel, mi d-kkren yiqbayliyen , asmi i yugin i Dda Lmulud At Mɛemmer ad d-yexdem asarag deg tseddawit n Ḥesnawa. Wwin aṭas ɣer usekraf, Maṭub, ul-is deg tmurt, acu kan yettwaṭṭef akken ad yecnu deg l’Olympia, ur yeḥbis ara asiwel ɣer tmurt akken ad isel s yisallen yellan , yesḥasef imi ur yezmir ara ad yeğğ tameɣra-s tamezwarut. Deg useggas n 1988, yeddukel d sin yinelmaden akken ad d-suffɣen ulɣu ad ḥebsen ccwal deg sin wussan lficṭa, maca yuwwet-it yiwen ujadarmi deg Micli (Ain El Hemmam ), s semmus (5) n terṣaṣin , qrib yuwwi leɛmer-is, dɣa yekcem ɣer sbiṭar n Micli, yuɣal ɣer Lezzayer , ikemmel adawi-ines di Fransa. Ur yezmir ara ad yettu tiyita iɣef ur yebni. Yecna deg yiwet tezlit :’’Ay amsebrid s At yanni, ḥbes ad ak-steqsiɣ, ɣef ujadarmi n Micli i yi-gezmen ɣliɣ, yedder waɛrab aḥraymi, di ğerğer yerza-iyi, ur d-kkiren ara ad t-zlun, ḥzen am leɛyun’’. Akken yeḥla, yusa-d ɣer tmurt yexdem tameɣra , ur yuɣal ara ɣer deffir ur yeḥbis ara imenɣi , yecna-d akk ayen i t-iqerḥen. Ferḥen leqbayel imi ur yemmut ara, llan akk ɣer tama-s. Deg useggas n 1994, tuwwi-t yiwet n terbeɛt timselleḥt tineslemt, aseggas-nni leqbayel akk kkren-d, yella-d aseggas-nni uneḥbus ɣef leqraya (l’année blanche), ssuturen tamziɣt di lakul. Ṭṭfen-t acḥal n wussan, asmi i d-yeffeɣ, yenna-asen ‘’wwin-iyi ɣer yiwen uxxam meqqer aṭas, warğin walaɣ am winna’’. Tawacult n Lwennas, tefraḥ imi i d-yuɣal. Tikkelt-a, nnan-as, ad nruḥ ɣer Fransa, ur d-nettuɣal ara ɣer tmurt, maca Lwennas ixeddem ayen i d-yenna uqerruy-is, ur yessmeḥsis ula i yiwen. Yezweğ Lwennas snat tikkal. Tameṭṭut-is tamezwarut d Ǧamila, ma tis snat d Nadiya. Ur yesɛi ara arraw-is, maca d Leqbayel i d arraw-is akken i d-yenna deg yiwet tezlit ‘’D leqbayel ay d leɛmer-iw’’. Yessekles aṭas n tezlatin ( 28 albums), Ay izem , Daɛwessu (1978), Ruḥ ay aqcic, Yekkes-as i znad ucekkel , Lhif yuran , Ay aḥlili ( 1979), La ttwaliɣ, (1980) d tiyaḍ, mačči d yiwet. Taneggarut i d-yessuffeɣ, Tabrat i lḥekkam, (1998). Yusa-d ɣer tmurt, yerna yemma-s tugi, tenna-as : ‘’ay amcum sers iman-ik’’. Netta yenna-as : ‘’ ad nruḥ’’. Ussan-d, qqimen kra n wussan, yuɣal iruḥ netta d tmeṭṭut-is Nadiya d snat teslifin-ines akken ad ččen imekli deg Tizi Uzzu. Deg ubrid n tuɣalin, gan-as taxessabit kra n yimdanen imselḥen ɣef lweḥda n uzal deg Tala Bounan , ɣlin fell-asen s rṣaṣ, almi i t-nɣan. Ayen yesewhamen aṭas d akken Lwennas, yezra amek ara yemmet, yecna-t deg yiwet tezlit : ‘’Cfut di terga ma ɣliɣ, d anza-w ad awen-d-yessiwlen…’’. Teḥka-d tğaret-is, tenna-d iḍ-nni, uqbel ad yemmet tella tmeɣra tenna-as : ad aɣ-d-tecnuḍ. I tikkelt tamezwarut yenna-as : ‘’ala, ur zmireɣ ara aɛyigh a nanna’’. Yella yeḥzen am wakken yezra iɛdawen n Rebbi ad t-nɣen. Yemmut ɣef 42 yiseggaen. Limmer yedder, tili ad yesɛu 61 n yiseggasen. Mačči kan i twacult Matub iwumi i iruḥ, iruḥ-as i tmaziɣt, i tẓuri, i ugdud azzayri, ula i tmurt n Fransa ur tettun ara, xedmen s yisem-is yiwen ubrid. Ad fell-as yeɛfu wuzmir. Isem-is deg umezruy, ur t-netettu, staɛfu di talwit a Lwennas Matub, teddreḍ ɣef tutlayt-ik, temmuteḍ ɣef tutlayt-ik, akken i d-yenna ucennay Idir : ‘’refden-t iseggaden n tafat wid yellan akkin i wagu’’.

Zakia At yahia

Partager