Asmekti n tmettant-is deg Moissac, Fransa.

Partager

Tiddukla Tadelsant Imeddukal n Sliman Σazem n temnaḍt n Moissac di tmurt n Fransa, thegga-d leqdic wessiεen i lmend n usmekti n umuli wis 34 γef tmettant n uzamul n ccna n teqbaylit Sliman Σazem, i tewwi tmettant ass n 28 yennayer 1983. Ahil i yettewjarden γef ddema d amesbaγur, anda i llant temsikniyin yemgaraden γef tudert n unaẓur, timlilit tinigit γef umecwar n tẓuri n Dda Sliman, tirza γer uẓekka-s d ubraḥ yewwin issem-is, cnawi, tibuγarin, tamedyazt d waṭas-nniḍen. Leqdic-agi, yesdurit-id usenssu Le Chapon Fin n temnaḍt n Moissac ass n sebt 28 yennayer 2017, anda i ḥedren deqs n yicennayen d imni gen n tmurt n leqbayel.

Tudert n Slimane Azem

Sliman Σazem, d amedyaz, d anaẓur , d tigejdit n ccna n teqbaylit. Ilul ass n 19 ctember 1918 di tmurt n leqbayel, di taddart Agni-Geɣran, Lɛerc n At-Sedqa, deg tama n Yiwaḍiyen. D mmi-s n Leɛmara d Yamina, yesεa 3 watmaten-is Bujemɛa, Waɛli d Ali, akked 2 n tsetmatin, Ḥǧila d Wardiya. D mmi-s n ufellaḥ am netta am leqbayel n lawan-nni. Ur izad ara deg uɣerbaz. Yella d alemmas. Aqerru-is iwehha sanda-nniḍen. Si temẓi, Sliman Σazem iḥemmel ad yecnu γas akken tallit-nni d lεib win icennun.Yella iḥemmel aṭas timucuha n umaru afransis Jean de La Fontaine. Dɣa, annect-a, yeǧǧa-d later deg umecwar-ines n tẓuri d ccna, imi deg tezlatin-is yessenṭṭaq-d aṭas n yiɣersiwen. Tamedyazt n Sliman Σazem d tazedgant u d talqayant, yeṭṭef-d afus i tmedyazt taqbaylit di tsuta yezrin. Yeṣṣaweḍ-itt-id i tsutiwin i d-iteddun, yerna deg ubrid hrawen. Sliman Σazem, yeffeɣ taddart-is meẓẓi. Yesɛa 11 n yiseggasen di lɛemr-is asmi i iruḥ ɣer Lezzayer tamaneɣt I wakken ad yexdem ɣer Yiṛumyen deg tama n Sṭawali. Asmi yewweḍ 19 n yiseggasen, yezger agemmaḍ ɣer Fransa. Iṛuḥ ɣer temdint n Logway anda yexdem deg yiwet n lluzin, uqbel ad as-d-ssiwlen ad yels, akken ad yettekki deg ṭrad-nni iwumi qqaren Issoudun. Deg 1940, yeffeɣ-d seg lɛesker, yeffeɣ tamdint n Logway, yekcem tayeḍ, ɣer Paris anda i ixeddem dinna deg umitṛu sdaxel uderbuz (akken yeqqar deg yiwet n tezlit-ines). Sin yiseggasen mbeɛd, wwin-t lɛesker n Lalman ɣer Rhénanie deg tama n umalu n Lalman, ur d-yeffiɣ armi d asmi tewwi Fransa tilelli-s, deg 1945. Kra n yiseggasen syin, yeṭṭef yiwet n lqahwa. Dɣa din yella icennu i yiminigen am netta. Taɣect-is tamezwarut ‘’A Muḥ a Muḥ’’, yessuffeɣ-itt-id ɣef yinig. D tizlit i d-yeldin abrid i tamudi n 50 n yiseggasen n ccna igerrzen.Asmi i tewwi Lezzayer timunent deg useggas n 1962, Sliman Σazem ur yeṭṭif ara imi-is ɣef wayen i iḍerrun deg tmurt. Dɣa, I lmend n waya, gedlen tuɣac-is ur d-ttɛeddint ara deg Rradyu n teqbaylit seg useggas n 1967 ar 1988. Sliman Σazem, d anagi ɣef tallit ideg yedder, d anagi ɣef ddunit ur nban s anda i tetteddu, akken yeqqar deg yimeslayen-is,‘’Llah ɣaleb, kulci yeqleb, Zzman tura yexxerweḍ’’… atg. Tuɣac-is d tugniwin n temetti i d-yesnuqul. Yemmut ass n 28 yennayer 1983 di Moissac, tamurt n Fransa.

Islam Bessaci

Partager