“Tafaska n tmedyazt d aɣerbaz i yimedyazen…”

Partager

Aɣmis n yimaziɣen: ma tzemreḍ ad aɣ-d-temmeslayeḍ ɣef tudert-im, uqbel leqdic-im?

Touati Zoulikha: Uqbel ad bduɣ tira, lliɣ ḥekkuɣ timucuha i warrac n tadart-iw, tid n zik akked tid i d-snulfuyeɣ nekk s timmad-iw. Lawan-nni, ad yili deg leεmer-iw 13 neɣ 14 n yiseggasen kan. Syin akkin timucuha-agi i d-snulfuyeɣ, tettuɣ-tent, imi ur tent-ttaruɣ ara. Mi ara i yi-d ssutren warrac ad asen-d-εiwdeɣ tamacahut, qqareɣ-asen timucuha-nni mačči n ssaḥ. Akken alammi i wwḍeɣ 16 n yisseggasen, dɣa ḥebseɣ-d leqraya n uɣerbaz deg useggas 1982, qqimeɣ deg uxxam. D acu kan selleɣ aṭas i umaṭṭaf amezwaru s tutlayt n taɛrabt akked wis sin s teqbaylit, selleɣ i tedwilin i icudden ɣer tmedyazt d tmucuha, dɣa ufiɣ iman-iw iεjeb-iyi lḥal, nniɣ-as i yiman-iw: ayɣer ala ur ttaruɣ ara ayen xeddmeɣ?

Amek I d-yella usurif-im amenzu deg tira? Lliɣ qqareɣ-as ɣef wacu ara aruɣ?

Amek i zemreɣ ad aruɣ? Imi tira mačči d ayen isehlen. Tettban-d i win ur nettaru ara d ayen yessewhamen. Maca refdeɣ imru, giɣ deg-s laman, rniɣ tattafttart tazeddgant, bdiɣ tira s tutlayt taεrabt. Imawlan-iw ur qbilen ara ayen xtareɣ, nutni ad qqimeɣ deg uxxam am nekk am tezyiwin-iw, ula d asmi zewǧeɣ, ttaruɣ s tufra. Ilḥa zzman, uɣaleɣ d tayemat n 6 warraw-iw, ma yella d mmi wis sebεa d tira. Lmektub yura, ad d-yeffeɣ wayen uriɣ, xas akken asmi lliɣ ttaruɣ ur rǧǧiɣ ara ass yecban ass-a. Lliɣ ttaruɣ kan i yiman-iw, tekkseɣ lxiq mi ara iliɣ weḥd-i, neɣ mi ara iliɣ d leḥbab-iw, suturen-iyi-d ad asen-d-alles taɣuri i yisefra iwumi i slan yakkan, dɣa d annect-agi i yi-gan afud ad kemmleɣ amecwar-iw.

I umecwar-im deg tira, amek i t-tebdiḍ?

Bdiɣ tira s tutlayt taεrabt, imi d tin i ɣriɣ deg uɣerbaz. Asmi i kecmeɣ s axxam n yidles Lmulud At Mεemmer n temdint n Tizi Uzzu, i wakken ad lemdeɣ tameslayt-iw. Dɣa dinna i yi-id ldint tewwura, ufiɣ iman-iw ttaruɣ s tutlayt tmaziɣt, syin uɣaleɣ uriɣ tamedyazt d tmucuha s teqbaylit. Ma d amecwar-iw n tira ar ass-a, ssuffɣeɣ-d tamacahut tamezwarut, s teqbaylit tewwi azwel n “Inuda ɣef zzher-is, yufa-t”, i d- yeffɣen deg useggas n 2012 ɣer tezrigin EL AMEL n temdint n Tizi Uzzu. Syin akkin, d ammud n yisefra s taεrabt, giɣ-as azwel “Acmumeḥ deg teṭṭucin iḥeznen”, i d-ssasergeɣ deg useggas n 2013 ɣer tezrigin Tirroir. D ammud ideg llan 47 n yisefra, bḍan ɣef sin n yiḥricen; aḥric amezwaru s tmeslayt n tɣerfant n teɛrabt, yettwassnen s yisem n “derǧa”, ma d aḥric wis sin s tmeslayt takadimit n teɛrabt, yettwassnen s yisem n “lfusḥa”. Sakin, qqimeɣ armi d 2014, i wakken ad rnuɣ adlis-iw wis tlata, i yellan d tamacahut tis snat, xedmeɣ-as azwel “Yelli-s n yiɛiqer” , i d-yeffɣen ɣer tezrigin n EL AMEL. Aseggas mebɛed, rniɣ-d ammud-iw wis sin n yisefra, acu kan, tikkelt-agi s teqbaylit, yewwi azwel “Awal ibennu, yetthudu”, i d-ssasergeɣ ɣer tezrigin Tirroir, llan deg-s 35 n yisefra, s teqbaylit. Ihi ar imir-a, ɣur-i ukkuẓ n yidlisen, sin d snat n tmucuha s teqbaylit, ma d sin-nni-nniḍen d ammuden n tmedyazt yiwen s taɛrabt wayeḍ s tesqbaylit.

Amek armi s snat n tutlayin i tettaruḍ?

Ula ma bdiɣ tira n tmedyazt s tutlayt n taɛrabt, imi s tina i d-kreɣ i ɣriɣ deg uɣerbaz, maca deg uḥric n usizreg zwareɣ-d s teqbaylit. Imi d nettat i d tutlayt n tyemmat, kecmeɣ deg yiseggasen yezrin ɣer usikew n tmaziɣt, yellan deg Uxxam n yidles n Tizi Uzzu, dinna i d-lemdeɣ amek ara aruɣ tamaziɣt. Dɣa uɣaleɣ ttaruɣ tikta-w s teqbaylit-iw.

Amek tettwaliḍ kemm tira?

Tira tessekcam-iyi deg yiman-iw, qqareɣ-d yis-s ayen i yi-qerḥen, ayen i yi-jerḥen, ayen i yi-sferḥen…atg Ttafeɣ iman-iw deg-s, surugeɣ iḥulfan-iw deg-s, d timuɣliwin-iw. Ḥekkuɣ-d yis-s lhem-iw gar-iyi d yimru d kra ttefttarin.

Jmel-aɣ-d isental igejdanen iɣef tettaruḍ?

Isental ɣef wayef ttaruɣ ama s taɛrabt neɣ s tmaziɣt, ama deg tmedyazt neɣ deg wayen-nniḍen, mxalafen seg usefru ɣer gma-s neɣ s tmacahut ɣer tayeḍ. Ihi ttaruɣ ɣef tmurt, tmeṭṭut, twennaḍt, tmetti…atg.

Tettiliḍ deg yal tafaska n tmedyazt, acu n sser n waya?

D tidet, ttekkaɣ deg waṭas n tfaskiwin akked d temliliyen n tmedyazt deg ddeqs n yimukan, deg tmurt-nneɣ. Ad ad-bduɣ seg Tizi Uzzu, ttekkaɣ deg tfaska n tmedyazt n Si Muḥ u Mḥend akked Yusef u Qasi deg Ubizar, seg useggas n 2007 alammi 2011, tafaskan n Smaεil Azikiw deg Buzeggan, daɣen timliliyen i d-yettilin s umata deg Uxxam n yidles Lmulud At Mεemmer. Am wakken diɣ i ttekkaɣ deg tfaskiwin-nniḍen i d-yellan berra n lwilaya n Tizi Uzzu, yecban lwilaya n Nεama d lwilaya n Tlemsan,Tisemsilt deg 2013 akked 2015. Deg Bgayet, ttekkaɣ deg tfaska n Udrar n fad deg At Samaɛel, seg 2007 alammi d 2013, tafeska Itri adelsan n Uqbu seg 2008 alammi d 2013. Ula deg Tubiret, ttekkaɣ deg tfaska texdem Tiddukkla n Tigejda deg 2012, daɣen tafeska i d-yellan deg Mecdellah deg useggas iɛeddan. Nekk, ur ttruḥuɣ ara i wakken ad d-awiɣ arraz n tfaskiwin n tmedyazt, d ayemi qqareɣ: “Uqbel arraz, tafaska d aɣerbaz, i win yebɣan tamussni d unadi”.

Tuɣal-am tejmit ass-nni n 08 meɣres iɛeddan, amek i as-tḥulfaḍ I wanect-a?

Uqbel ad d-mmeslayeɣ ɣef tejmilt i yi-yuɣalen i nekk d 4 n tlawin-nniḍen, ass-nni n 08 meɣrs 2017 deg Uxxam n yidles n akked Uxxam n umezgun Kateb Yacine, ad snimmreɣ wid i yi-tt-yerran, ama d Tanmehla n Yidles n lwilaya n Tizi Uzzu, ama d Axxam n yidles Lmulud At Mεemmer, ama d Axxam n umezgun Kateb Yacine. S ferḥen-iyi aṭas, gan-iyi ccan, fkan-iyi azal d ameqqran, sersen-iyi gar tlawin i ikecmen deg umezruy. Tanemmirt-nsen s tussda akken ma llan, yal aεeggal s yisem-is.

Ma llan yisenfaren akka ɣer sdat?

Xas akken aṭas n yisenfaren i sεiɣ, ama deg tmedyazt, timucuha, amezgun…atg, maca tura, ad hedreɣ kan ɣef wungal-iw amezwaru, iεerkeɣ, inni-d yekfa mazal-as kan kra ureqeε d uwenneε. Ssarameɣ ad d-yeffeɣ ɣer taggara n useggas-agi, giɣ-as azwel “Tidet deg targit”. D yiwet n teqsiḍt yeḍran, meεna ulac aṭas i as-yecban, hedreɣ-d ɣef kra n leεwayed yellan gar yimdanen n zik-nni, s yiwen wudem yeččuren d tafelsafit.

Imi d taselwayt n Tiddukkla tadelsant Ixulaf n Ǧerǧer, mmeslay-d ɣef wahil-nwen…

S yisem-iw d yisem n yiεeggalen n Tiddukkla tadelsent “Ixulf n Ǧerǧer” n lwilaya n Tizi Uzzu, i d-ilulen aseggas-agi n 2017, i iqeddcen i lmend n yigerdan, yesεan leεmer gar 5 n yiseggasen alammi d 16 n yiseggasen. Tiddukkla, tebɣa ad d-tesban imura yettarun i lmend n warrac, wiyaḍ xuṛsem ad rren lwalha-nsen ɣer tira n yigerdan. Ma d ahil n tiddukkla, nessaram ad yili d amerkanti, amecwar-is ɣezzif, xas mačči d ayen isehlen, nesaram-asen afud iǧehden, leqdic iwenεen, teɣzi n leεmer i tiddukkla-agi.

D acu n lexsas i d-tmuger tiddukkla-agi-nwen?

Tiddukkla tadelsent “Ixulaf n Ǧerǧer”, mazal-itt d tamaynut, akken kan i d-tlul, warεad teẓri ayen i tt-ixuṣen, taswiεt-agi ulac ugur i d-temuger.

Amek-it leqdic deg umussu asddukkan deg tmurt-nneɣ?

Seg ucrured ɣer tikli, ur yeshil ara imi win iqeddcen deg umussu asddukklan, tewwid fell-as ad yeqbel ayen ara as-sbibben xas ma yella dir-it. Ilaq ad yeǧǧ aṭas lecɣal-is, yezmer ad innal ula d lebɣi-is ma tewwi-d ayɣer ala.

Awal-im n taggara…

Awal n taggara, ssarameɣ talwit idumen, leqdic azeddgan, i yal azzayri, ncallah kra n win yebɣan kra neɣ yessarem kra, ad t-yawweḍ. Ad iniɣ tanemmirt i uɣmis « La dépêche de Kabylie » i yi-fkan tagnit-agi i wakken ad d-mmleɣ ɣef leqdic-iw deg yiḥricen-agi n tmedyazt akked tira. Ssarameɣ, ad nernin yisebtar n tmaziɣt deg uɣmis-agi-nwen iwumi ssarameɣ afud ameqqran u ad yili i lebda.

Yesteqsa-tt Adaoun Abdelghani

Partager