Pr Kamel Bouamara – «D abrid n Dda Lmulud i uɣeɣ…»

Aɣmis n Yimaziɣen: Yeffeɣ Issin di 2010, asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, d amezwaru deg umezruy n tesknawalt n tmaziɣt. Uqbel, llan yisegzawalen at snat n tutlayin. D acu i d-yewwi Issin d amaynut i taɣult-a tussnant, i teqbayli akked tmaziɣt, s umata?

Kamel Bouamara: Awal tenniḍ-t-id, uqbel 2010 isegzawalen i yellan, ama d widak n teqbaylit, ama d widak n tmaziɣt, d isegzawalen at snat n tutlayin, abeɛda wid n teqbaylit/tamaziɣt-tafransist. Lmeɛna-s: taqbaylit (tamaziɣt) tettwaɣray, tettwasegzay s tefransist. Dɣa akka i yella lḥal di tallit-nni n Fransa. Maca, tarrayt-a, tkemmel abrid-is, tuɣ di tmetti, di tesdawiyin ula seg 1962 d tasawent. Ad d-nesmekti kan belli ula d aselmed n teqbaylit (tamaziɣt) s tefransist ay tt-selmaden di tesdawiyin-nneɣ ar ass-a, s umata. D acu i d anamek n waya ? Lmeɛna-s : taqbaylit tezga d taɣawsa kan n uselmed akked d tagmi. D takti-a, d tarrayt-a ay riɣ ad tbeddel. Amek ? Yewwed-d wakud ihi ad nbeddel tarrayt, ad naẓ ɣer sdat, ad tuɣal teqbaylit (d tmaziɣt, s umara) d allal n uselmed akked d tagmi. Abrid-a d Dda Lmulud i t-id-ineǧǧren di tazwara ; d netta i d-yessufɣen Tajeṛṛumt deg yiseggasen n 1970, d netta i yuɣalen d lmendad i terbaɛt-nni i d-yessufɣen AMAWAL, d netta i yuran Inna-yas Ccix Muḥend s teqbaylit. Izen i (d)aɣ-d-yuzen Dda Lmulud s yidlisen-a (i d-bedreɣ) yeqqar-d : Taqbaylit ilaq ad telḥu s yiman-is, s teqbaylit ; ilaq ad tt-nerret ula d nettat d allal, d tutlayt i walmud d uselmed, i taywalt, i tussna … D abrid-a ay uɣeɣ, d tarrayt-a i ḍefreɣ asmi i riɣ ad d-ssufɣeɣ ISSIN deg 2010, ulamma ẓriɣ yessawen ubrid, am win yekkren i udrar s tuɣmas. Riɣ ad d-sekneɣ ihi, nezmer ad d-nessegzi, ad d-neglem taqbaylit s teqbaylit – ur as-nesri ara i tutlayt tis snat i wakken ad d-nemmeslay ɣef teqbaylit. I widak-nni yeqqaren “Taqbaylit ur tezmir ara i yiman-is !”, ad asen-rreɣ : “D kunwi ur nezmir ara i teqbaylit!. Takti tis snat i yellan deg ISSIN d ta : riɣ ad d-geɣ asegzawal n teqbaylit, mačči d asegzawal n yiwet n tmeslayt gar tmeslayin n Tmurt, am wakken iga Dallet i d-yewwin ɣef tin n At Mengellet. Amahil yecban wa, ḥsiɣ, yeḥwaǧ akud ɣezzifen, yeḥwaǧ allalen d wallaɣen : mačči deg kra n yiseggasen i yezmer umdan ad d-yejmeɛ amawal n taqbaylit, ad t-id-yesdukkel deg yiwen n udlis, ad t-iqeɛɛed.

Sebɛa n yiseggasen seg wasmi i d-yeffeɣ “Issin”(2010) amenzu, ussan-a tessufɣeḍ-d “Issin wis sin”. Amek-it uḥulfu-ik akka tura ?

Ceṛheɣ imi i yeffeɣ leɛtab ɣer tafat, teffeɣ-d tsenfelt tis snat n Issin. Ma nedder, ɣezzif leɛmer ad d-rnunt tiyaḍ ara yifen timezwura ; ma ulac, aredmani aql-aɣ nenǧer-d abrid ara aɣen wiyaḍ.

D acu i d amaynut i d-yettbinen s waṭas deg-s s yisem-ik d ameskar-is?

Amaynut mačči kan deg yisem « Issin wis sin » ! Amaynut, yella di yal aḥric. Di tazwara, sseɣtaɣ tucḍiwin i yellan deg tsenfelt tamezwarut, mačči ɣas tucḍiwin n tira : beddleɣ kra n yimedyaten, rniɣ-d inzan d tenfaliyin, rniɣ awalen-tiwwura.

Ma nwala ɣer tallit i yezrin, nezmer ad d-nini iɛeṭṭel wis sin-a, neɣ d aqeddic i d-iḥettmen aya?

Di tazwara, qesdeɣ ad d-teffeɣ tsenfelt-a di luhi n 2014/15, maca ugten wuguren deg wannar ; llan wid i yi-yerzan nekki s timmad-iw, acku mačči ala asegzawal-a i sɛiɣ d amahil, d asenfar ; llan daɣen wid yerzan taẓrigt d usufeɣ n yidlisen di tmetti-nneɣ.

Am teẓrigt tamezwarut, nwala tɛerḍeḍ s wayen akk tzemreḍ ad d-tessegziḍ akken ilaq anamek n wawal, ɣas tikwal s tutlayt-nniḍen. D acu-tt tmuɣli-k ɣef waya?

Aseqdec n tutlayin-nniḍen, am tefransist neɣ talaṭinit, yella anda i walaɣ wulment. Talaṭinit sqedceɣ-tt mi ara d-fkeɣ isem ussnan n uɣersiw, n yimɣi…Yessefk ad neḥsu belli deg taɣulin-a (tussniwin n yiɣersiwen d tin yimɣan), ismawen ussnanen s tlaṭinit ileḥḥun akk deg umaḍal. Ma yella d aseqdec n tefransist, rriɣ-t-id metɛemmed, acku ma iger yiwen agdazal n wawal s tefransist di Google, yezmer ad yaf ugar n yisallen d tewlafin ɣef wawal-nni.

Aṭas i tesnemmreḍ ɣef tallelt i ak-d-yettunefken, gar-asen imdukkal-ik n Facebook. Yaḍra, tettuqennɛeḍ s wayen i d-tewwi teẓrigt-a tis snat?

Ur qniɛ ara, niqal amek ihi! – amdan yezga ur iqenneɛ ara s wayen yesɛa d wayen iga! Mazal yella deg-s umahil, daymi i d-nniɣ yessefk ad ilint teẓrigin-nniḍen, ma yella nufa tignatin n umahil i yifen tid deg wacu i xedmeɣ iseggasen-a iɛeddan. Akka d tasawent, yessefk ad ilin wallalen aṭas, acku tamurt n Leqbayel hrawet, ur yezmir ara umdan weḥd-s ad d-yekk akk timnaḍin, ad d-igemmer awalen.

Ur tettwaliḍ ara d lawan ad ggten yisegzawalen izwawen aynutlayanen?

D tidet, ilaq ad ilin yisegzwalen-nniḍen, wid n tutlayt tamatut, d wid n tutlayt tamazzagt (Langue de spécialité). Tekkiḍ deg kra n yisenfaren lwaḥid d Paul Anderson, i tesnemmreḍ dɣa, gar-asen imseɣti n tira. Mmeslay-aneɣ ɣef tirmit-a d wayen ara d-ternu i tutlayt… Paul d ameɣnas ameqqran n teqbaylit, n tmaziɣt, s umata. War tallelt-ines, ur cukkeɣ ara ad fakkeɣ « Issin wis sin », acku d netta i yi-d-igan Tasbeddit n yisefkan tasenselkimt (Base de données informatiques) i as-xedmeɣ gar 2010 d 2016 ; lemmer s Word, am wakken i xedmeɣ uqbel 2010, tili ur zemmreɣ ara, ur sawaḍeɣ ara. Tin ɣur-s, am wakken i d-tenniḍ, nga-d nekki yid-s kra n yisenfaren am « Imseɣti n tira n teqbaylit », ulamma ur ifukk ara taswiɛt-a. Tis kṛad, Paul aṭas i iqeddec di tmetti, di temnaḍt n Bgayet, lemmer i yufi wid d tid ara as-id-yefken tameẓẓuɣt, d wid d tid ara t-iɛawnen deg yisenfaren-is, tili aṭas n yisenfaren i d-iga.

Tanemmirt a mass Kamel Bouamara ɣef tririyin. Awal-ik n useqqef…

Tanemmirt i kečči i yi-d-yefkan awal ad d-mmeslayeɣ ɣef ISSIN wis sin. Tanemmirt i uɣmis i yi-d-yeldin tiwwura i tmenna.

Yesteqsa-t Mhenni Khalifi