Tissirt n waman n zik

Partager

Taɛcuct-agi taqdimt i d-yezgan nnig ucercur n udrar i icuffen s waman i d-yekkan seg ufsay n udfel, d tissirt n waman. D tissirt taneggarut n Ukeffadu. Maca azgen n tasut uqbel ass-agi. Llant aṭas deg-sent deg temnaḍt n leqbayel. Bab-is d Dda Tayeb, ɣas yuẓa deg leɛmer, ibedd akked Nna Ɛelǧiyya ɣer yidis-is, ɣef ugerruj i as-d-ǧǧan lejdud. Dda Tayed, d ameẓẓad , ur icerreḍ ara idrimen, maca itekkes tafkuẓt (quart) n lgelba n nneɛma yettwaẓḍen. Tissirt n waman, ttezḍen-yis-s irden, timẓin, ibawen, lḥemmeẓ, abelluḍ, akbal, lqahwa d isufar n usduzen (épices) daɣen. I wakken ad telḥu, tissirt teḥwaǧ aṭas n waman. Tezga-d terga n waman nnig tessirt. Amizab (ajeɛbub i ineqsen deg tehri) yessawaḍ-d aman ɣer uḥric n tessirt yellan s ddaw tɣerɣert. Aman-agi yellan s ddaw wadad, sedduyen rruḍa n lerya). Ayagi, igellu-d s tuzzya n yiɣuraf. Awren n tesirt yettfeǧǧiǧ am yiṭij, yuɣal d ddwa, yettak tujjya i umuḍin. Leryac, ɣas ur ten-nettwali ara, sɛan azal meqqren. Ttwabedren-d deg wanzi yesseqdec Lwennas Matub deg yiwet n tuɣac-is « Tissirt mi ara tent-taɣ deg leryac, ula as-d-gen yiɣuraf ». Tissirt-agi, d uzzan (merveille) n tebkect, n tmellit d tsefsit. Tazmert yettwaxlafen (l’énergie renouvelable) tettwassen ɣur lejdud-nneɣ seg zzman aqdim. Deg tallit ideg nella, yeṭṭuqqet wawal ɣef twennaḍt d useḥbiber ɣef wayen i aɣ-d-yezzin. Lejdud-nneɣ, zwaren-aɣ s waṭas ɣer wanect-a. Lemmer ad nmuqel ɣer wayen i aɣ-d-ǧǧan, yezmer lḥal ad naf tisura i yinezgumen n uzekka. Win yebɣan daɣen ad iwali tissirt n waman, ad yerzu ɣer Uxxam n wama n Tuǧa (Bgayet).

T. Umaziɣ

Partager