La Dépêche de Kabylie

Gar wansayen n leqbayel – Asfugel n tɛacurt deg tudrin

Taɛacurt, am wakken ẓran tuget n yimdanen, d tameɣra n wudayen. Ttuẓumen deg-s yiwen wass d tajmilt i Musa i ten-id-iselken seg uɣraq, ɣef wakken i d-ḥekkun.

Syin, refden-tt ula d inselmen u ttuẓumen sin wussan mačči kan yiwen, i wakken ad mgaraden nutni d wudayen. Tettas-d deg wass wis 10 n waggur n muḥaren. Xas ulamma d yiwen uẓar-is, meɛna yemgarad wamek i tt-sfugulen yinselmen : ɣer Wat n sunna, d tameɣra n yigerdan, ma ɣer Wat n cciɛa, d ass n leḥzen imi i d-smektayen tamettant n Ḥusayn mmi-s n Ɛli, aggaw n Nnbi. Deg tmurt n leqbayel, tettuneḥsab Tɛacurt d ass n lferḥ akked talwit imi i as-rnan kra n tɣawsiwin deg usfugel-is. Ayen i tt-yeǧǧan ad tekcem deg yidles aqbayli s umata. Zyada ɣef wuẓum n tɛacurt, ttheggint twaculin n leqbayel imensi-is. Yettili imensi n tɛacurt d seksu s ucedluḥ neɣ aksum melḥan, akken i as-qqaren deg kra temnaḍin. Aksum-a, d win akken i d-kksen seg yikerri-nni n lɛid tameqqrant, melḥent u ǧǧant i tɛacurt. Ihi, ass n yimensi n tɛacurt, d ass n lferḥ ɣer yiqbayliyen imi i d-nnejmaɛen akk yiɛeggalen n twacult. Azekka-nni, sewwayen lesfenǧ akked lemsemmen i ttefraqen i lǧiran neɣ ttmuddun-t d lwaɛda ɣer lǧameɛ. D ass, diɣ, anda i ttṣeṭṭilen i lufan mi ara d-yezzi fell-as useggas. Seg wakken fkan azal leqbayel i tɛacurt, ula d agrud mi ara d-ilalen deg tɛacurt, ttsemmin-as Ɛcur. Ass n Tɛacurt, ttawin agrud yenneḍ daxel ubernus n baba-s neɣ n jeddi-s ɣer lemqam i ten-iqerban. Mi wwḍen s amekkan, ad t-sneqlabayel deg lqaɛa u ad as-dɛun s ddaɛwa n lxir ɣer uɛessan-nni. Taɛacurt, diɣ, d ass anda ttɛecciren yimdanen, meḥsub ttseddiqen amur wis 10 n wayen sɛan, ɣef wakken i d-qqaren. Aya, seg tama n twacult. Ma seg tama n taddart, d taswiɛt anda i ttgen timecreṭ u xeddmen lwaɛda, ladɣa deg yimekwan n Sadat. Mazal ar tura, llan wid yettamnen d akken aya-agi igellu-d s ddwa i wid yuḍnen, wid ur nettarew ara neɣ wid ɛad ur nezwiǧ. Qqaren-d, diɣ, ur ilaq ara ad txedmeḍ deg wass n tɛacurt, ma ulac ad tuɣaleḍ ad ttergigiḍ. Llan kra ar tura, mi ara walin yiwen ittergigi, ladɣa ma yehlek lehlak ‘’Parkinson’’, qqaren-as yexdem Taɛacurt. Zik, ttemɣen warrac ɣef yixxamen, ssuturen leɛcur, ama d tagella neɣ d idrimen, ttgen buɛfif i wudem-nsen, ad leḥḥun, ad ttɣennin. Deg kra n temnaḍin, ayen akk ara d-jemɛen, ad ferqen i yigellilen. Xas ulamma kkren-d kra n tammiwin timḍerfin mgal asfugel n Tɛacurt imi deg tmurt n Suɛudiya tettɛedday kan akka, acu kan uɣalent-d waṭas n tudrin n tmurt n leqbayel ɣer usfugel n Tɛacurt deg yiseggasen-agi ineggura. Hocine Moula

Quitter la version mobile