Azal n ugtasnutlay d unegmu alsan

Partager

Anegmu n tussna deg umaḍal, yessutur deg umdan n wass-a ad yissin tuget n tutlayin d tmeslayin. Imal n tutlayt icudd s waṭas ɣer ugdud-is ma yella yerra ad tt-yeḥrez, ad tt-yesnerni akken yenna Lmulud At Mεemmer deg wawal-is :“ Maca axxam ibennu γef lsas. Lsas-nneγ nekni d ayen nnan d wayen gan yimezwura-neγ. D win i aγ-yessefk ad d-nejmeε ass-a. Awerrat i iḥerzen ayen i yas-d-yekkan s γur yimawlan-is, yelha; win i irnan s ayen i as-d-yeğğa baba-s, yif-it”. Maca, ass-a nettwali ama deg tmurt-neγ neγ deg umaḍal, tamsalt n tutlayt tcudd ladγa ɣer temsalt n tdamsa; imi akken ad yelmed umdan tutlayt, yesseḥsab-as s waṭas ɣer wazal i tezmer ad as-t-id-tawi neγ ad as-id-ternu tutlayt-nni, ama d azal ametti neγ adamsi. Ɣef aya, i yettwali Jean- Louis Calvet d akken tutlayin ur εdilent ara deg wazal–nsent: “Llant tutlayin timeqqranin annect n yilfan, llant tutlayin timectaḥ, annect n tizit”. Telha tneflit ulac win yugin tussna d tmussni, ameεna deg ssuq n tutlayin akken i t-id-yesbeggen Pierre Bourdieu, tutlayin timecṭaḥ ur sεint ara azal sdat n tmeqranin; ur tent-ttmeslayen ara yimdanen. Ayen ara tent-yeǧǧen ur teddunt ara ɣer sdat, dγa ad neggrent. Ihi, amdan n was-a, ha-t-an gar sin yiberdan. Tamsalt, tban: yessefk fell-as ad yeddu akked tallit-is; ur yettγimi ara d ameḥbus n yiḍelli d leqrun i iεeddan, maca yessefk fell-as daγen, s tezmert meqqren, ad yissin ad yeḥrez iman-is, tutlayt-is d idles-is sdat n tutlayin d tmeslayin i d-yettenγalen fella-s. Imi akken ttwalin imussnawen gar-asen Claude Hagège: “Tutlayt mačči kan d ttawil i nesseqdac deg taywalt, ameεna d win idaγ d-yesbegginen s telqey ssifat d wazalen n ugdud.”

Fadhila Leroul

Partager