Ass n 8 deg meɣres, d ass agraɣlan n tmeṭṭut, d ass n usmekti n tmeḥḥqranit d meḥyaf i tettidir tmeṭṭut deg ddunit merra.
D ass anda i d-tessutur tameṭṭut izerfan-is i iwatan ad ilin am win urgaz deg yal aḥric n tudert. Tameṭṭut mačči kan d takuzint, neɣ d ccɣul n uxxam. Tameṭṭut, d ajeǧǧigt, tameṭṭut, d asirem , d azekka n yiḍelli. Zik, tameṭṭut taqbaylit, ur nesɛi ara azref akken ad temmeslay, akken ad d-sbeggen ayen tezmar ad texdem. Xas akken, meɛan texdem, teǧǧa-d. Ma yella d ass n wass-a, teffeɣ-d tmeṭṭut si ṭṭlam-nni n zik akken ad d-tini : ‘’Zemreɣ ugar n tkuzint, ugar n wayen i yellan deg wallaɣ-nwen’’. Ttbut, ad t-naf deg unnar, imi ass-a, ha-tt-an taselmadt, d tanemhalt, d taneɣlaft, d timḍebber n tkabbanit…atg. Kecment yal aḥric n tudert, ula d annar i yellan zik i yirgazen kan, yecba lɛesker, iɣallen n laman d wid n usellek, kecment ula d annar n waddal n umennuɣ.
Deg unnar n waddal
Lilia Akkouch d yiwet n tlemẓit i yesɛan 24 n yiseggasen di leɛmer-is , d yelli-s n temdint n Uqbu. Lilia, d tanaddalt deg la boxe Thai, tewwi-d amḍiq amezwaru deg talɣuɣa n ddunit n boxe Thai i d-yellan di temdint n Ban Nong Pru di tmurt n Thailand mgal yiwet n tnaddalt n tmurt n Marikan, anda Yelli-s n Uqbu tḥerra-d-d amḍiq amezwaru. D ayen i tt-yeǧǧan akken ad tili d talɣuɣt n ddunit n waddal n boxe Thai. Tekecmen Lilia deg waddal-a deg useggas n 2010 di temdint n Uqbu. Ɣef wid i as-yefkan afus n tallelt, tenna-d : ‘’Kecmeɣ deg waddal-a imi baba ula d netta d alɣuɣ n boxe englaise , gma daɣen d alɣuɣ n box thailansaise. Anect-a, iɛawen-iyi aṭas deg umecwar-iw. Di tazwara, yella baba mgal tikti–agi akken ad kecmeɣ deg boxe, imi d addal iweɛren aṭas, maca nek bɣiɣ-t. Syin ɣers, yuɣal yeqbel, yefka-iyi-d aṭas n wafud’’. Ma ɣef tmuɣli n tmetti s umata ɣef waddal-a, twala d akken :’’ Tamuɣli n timetti ɣer tmeṭṭut ur treḥḥem ara, meɛna nekk ur i yi-tewqiɛ ara deg-sen, zriɣ belli ad-yas wass anda tameṭṭut ad ten-tessusem s lebɣi-is, s leqdicat-is deg tmetti’’. Terna-d deg wawal-is ɣef tmeṭṭut taqbaylit : ‘’Ad iniɣ i tlawin tiqbayliyin, ur ttagademt ara ma yella tebɣamt ad tawḍemt ɣer tɣawsa , xas ulamma aṭas n yiɛewwiqen ara d-tafemt deg ubrid-nkent. Ilaq fell-akent, ad tsebremt, ad tinimt d akken tzemremt. Tiqbayliyin anda i tent-terriḍ, ad d-awint amekkan-nsentMačči kan daya i d-tefka Bgayet, imi tella daɣen tnaddalt-nniḍen. Xas ulamma tesɛa 19 n yiseggasen kan di leɛmer-is, meɛna tessaweḍ gar leɛlali deg waddal unti. Tagi d Thala Chikh. Thala, d tanelmadt n tutlayt n trumit, d tanaddalt n Judo. Tewwi-d amḍiq amezwaru deg talɣuɣa n Lezzayer. Tebda amecwar-is asmi tesɛa 6 n yiseggasen di leɛmar-is, tesɛa kraḍ n cciɛat n wureɣ. Tewwi-d amḍiq wis kraḍ di Talɣuɣa n tefriqt di tmurt n Maṣer. Aseggas iɛeddan, tewwi-d amḍiq wis kraḍ deg talɣuɣ n tmura taɛrabin di tmurt n Tunes. Nesteqsa Thala Chikh ɣef tmeṭṭut n wass-a, tenna-d : “Tameṭṭut taqbaylit n wass-a, teṭṭef tasga deg waddal”.
Yamani Souhila
Tucbiḥt tamaziɣt n umaḍal
Aṭas n yicennayen i d-yewwin awal ɣef ccbaḥa n tmeṭṭut. Ccbaḥa-is d ayen i d-yettaken tahregt (inspiration ) i umedyaz akken ad yessefruri gar yifyar n yisefra-is ɣef ccbaḥa.
Ad tili teẓrigt tamezwarut ‘’Tucbiḥit Tamaziɣit n umaḍal’’, ass n sebt, 10 di Meɣres, deg Uxxam n yidles Mulud Mɛemmri. Yebda ujerred acḥal-aya. Aṭas n yiwudam yettwasnen i d-necden ɣer temsizelt-agi ad d-nader : Lounis Ait Manguellit, Hacen Ahris, Akli Yahiatène, Rabah Madjer, Safy Boutella , Hacen Benzirari, Lila Akkouche (Tanaddalt ), Said Hilmi, Djaffer Ait Manguellat, Ouali Rezki, Hakim Salhi , Massinissa chaoui, Mourad Guerbez , Djamila Mansouri, Ssouad Khelfaoui. Nesteqsa imḍebbar i d-iheggan timsizzelt-agi Mass Idir Saoudi ɣef yiswi-s yenna-d : “Sɛiɣ kraḍ n yiswiyen: amenzu bɣiɣ ad semlileɣ imaziɣen s temsizelt-a akken qqaren ‘ad temlal tassa d way turew’, syin akkin, bɣiɣ ad sbegnneɣ ccbaḥa n teqbaylit. Am wakken daɣen ssarameɣ limer ad d-yuɣal d yiwent tfaska ara d-yettilin yal aseggas’’, yerna-d : “Aṭas n yiwudam imaziɣen ara d-yilin d inebgawen n lḥerma di temsizzelt-agi , ssarameɣ d tin ara iɛeddin akken iwata”.
Yamani Souhila