Ass-nni n lexmis 28 furar 2018 i ɛeddan 29 n yiseggasen ɣef tmettant n umussnaw d umaru ameqqran Mulud Mɛemmri, neɣ Mulud At Mɛammar. Yella d amaru, d aneggal, d amnadi ameqqran deg yidles d tutlayt n Tamaziɣt, d argaz n tsekla tamaziɣt. D netta i d aselmad amezwaru n tamaziɣt deg tesdawit n Lezzayer. Ilul ass 28 duǧember 1917 deg taddart n Tewrirt Mimun deg tɣiwant n At Yanni deg lwilaya n Tizi Uezzu. Yura s snat-agi n tutlayin: tamaziɣt d tefransist, imi tafransist yis-s i yeɣra ma d tamziɣt d tutlayt n tyemmat. D amussnaw mucaεen dagi deg tmurt n Lezzayer, ladɣa deg uḥric n tesnalsit (la linguistique) d talsasent (anthropologie). Yettwassen daɣen deg umaḍal i lmend n wayen i d-yeǧǧa. Yewwi-d amecwar ɣezzifen deg ulmud-ines, akked uxeddim-is. Dɣa deg useggas n 1947, yesselmed deg Lemdiya akked Ben Σaknun. Maca deg useggas n 1957, yeǧǧa-d tamdint n Lezzayer, sakin yuɣal yunag ɣer tmurt n Lmerruk i tekkelt tis snat. D netta i d aselmad amezwaru i tessen tutlayt tamaziɣt, imi seg 1965 armi 1972, yesselmed tutlayt n tmaziɣt deg tasdawit n temdint n Lezzayer tamaneɣt, deg ugezdu n umezruy n yigduden (ethnologie). Yesselmed-itt mebla tugdi, yerna deg sser d tufra ɣef temsulta d udabu n Lezzayer. Deg useggas n 1982, islul-d deg temdint n Paris Tuddsa n tezrawin d tgemmi n tmaziɣt (CERAM), am wakken yesbedd daɣen tasɣunt-nni Awal. Deg 1988, yettwanefk-as ugerdas n “Docteur Honoris Causa” deg tasdawit n la Sorbonne. Yemmut ass 26 deg furar 1989 deg Σin n Defla deg ubrid n tuɣalin-is seg tmurt n Lmerruk. Yettwamḍel ass n 28 furar 1989 deg taddart-is Tawrirt Mimun. Gar wayen i d-yeǧǧa n yidlisen, ad d-nebder: 4 n wungalen yura, La colline oubliée « Tawrirt yettwattun » deg useggas n 1952, Le sommeil du juste « Taguni tuɣdimt » deg useggas n 1955, L’opium et le bâton « Taḥcict d uεekkaz » deg useggas n 1965, ma d aneggaru d La traversée « Azgar neɣ Aεeddi » deg useggas n 1982. Am wakken daɣen i yura aṭas n tullisin akked yidlisen n tsekla tamaziɣt, ladɣa winna n « Isefra Iqburen n Leqbayel » swayes yettwassen aṭas. Yura diɣ tlata n tmezgunin s tutlayt n tefransist. Yettuneḥsab daɣen d imsiskel n waṭas n yiḍrisen n tsekla tamaziɣt timawit, gar-asen « Isefra n Si Muḥend U Mḥend ». Ma deg uḥric n tjerrumt d tesnilest, ad d-nebder : Tajerrumt n tmaziɣt (tantala taqbaylit) deg useggas n 1976, Amawal n tmaziɣt – tafransist, tafransist – tamaziɣt n useggas n1980 atg.
A. A

