Awal ɣef wammud n tullisin Tajmilt i waṭṭan

Partager

D ammud n 14 tullisin, deg-s 160 n yisebtar. D adlis yuran s tmaziɣt, s tewsit n tesrit. Yeffeɣ-d ɣer tezrigin El Amel deg 10 meɣres-agi iɛeddan. Azwel-ines “Tajmilt i waṭṭan”, i yellan yakan d azwel n tullist taneggarut n udlis-agi. Yettnuzu s wazal n 390 DA deg tnedlisin. Ma d tazwarut n udlis-agi, yura-tt uneggal Rachid Boukherroub, i d as-yefkan afus n tallelt.

Tameskart

Tamsiwt Tinhinane Harrache, tlul ass n 15 ɣuct 1994 di taddart Afir, di tɣiwant n Boudjima. D tilemẓit n 24 n yiseggasen deg leɛmer-is, akka tura, tettkemmil almud-ines deg tesdawit n Mulud Mɛemmeri deg temdint n Tizi Uzzu. Tettheggi iman-is i wakken ad d-tawi agerdas n lmastir deg tsekla tamaziɣt. Ulamma deg useggas n 2014 i tebda tira s tmaziɣt, ama n wungalen, n yisefra neɣ n tullisin. D ungal-agi “Tajmilt i waṭṭan”, iɣef ara d-nawi awal deg umagrad-a.

Izwal

Am wakken i t-id-nniɣ yakan, d ammud n 14 n tullisin. Ihi ha-ten-in rbeɛṭac-agi n yizwal; 1- Tagujilt, 2- Taqcict n tesdawit, 3- D tidet yellan, 4- Awejrireḥ, 5- Mḥend ur nefri, 6- I lḥeqq-iw, anida-t?, 7- Asaru n ddunit, 8- Aẓekka, 9- Tinifift, 10- Yir aṭṭan, 11- Asirem, 12- Mačči d nekk, 13- Tayri-iw, 14- Tajmilt i waṭṭan.

Isental

Tefren tmarut-agi tilemẓit, ad d-tmeslay deg wammud-agi n tullisin, ɣef ddeqs n wuguren i tettidir tmeṭṭut neɣ tilemẓit taqbaylit ɣer tama n yilemẓi. Ma nger tamawt ɣef yisental-agi, ad d-naf bḍan ɣef snat n taggayin. Tamezwarut, d tin n yisental imaynuten ur nettaf ara deg tullisin-nniḍen. D nettat i d tamezwarut i d-imeslayen ɣef kra n temsal tettwali tmetti d lɛib, d lɛer; yecban tunzuft gar urgaz d tmeṭṭut, assaɣen i d-yettilin gar yilemẓi d tlemẓit. Temmeslay-d daɣen ɣef tunzuft gar yirgazen neɣ gar yilmeẓyen, amedya n tullist “D tidet yellan” akked tullist “Mḥend ur nefri”…atg. Ma d taggayt tis snat, d tinna n yisental i d-yettuɣalen yal tikkelt, am tayri tamezwarut, izerfan n tmeṭṭut, ɣef waṭṭan, ɣef tyemmat d tassa-s…atg. Imedyaten ɣef yisental-agi; tullist “Taqcict n tesdawit”d “Tayri-w”, sin-agi n yisental ɣef tayri. Ma d “Aẓekka” akked “I lḥeqq-iw, anida-t”, d sin isental ɣef yizerfan n tmeṭṭut. Ma tullist “Yir aṭṭan” d “Tajmilt i waṭṭan”, wwin-t-d awal ɣef sin yisental yemyekcamen gar tayri d waṭṭan. Ma nger kan tamawt ɣer yisental-agi, ad naf, d isental tettidir tmetti tazzayrit s umata d wid tettidir tmetti taqaylit s wuzzig. D timsal yeqqnen daɣen ɣer tudert n tlemẓit neɣ ilemẓi aqbayli, d wayen ttidiren yal ass deg tmetti i d asen-d-yezzin. D isental n tilawt, imi ɣef wakken i d-tenna, d ayen twala neɣ d ayen i d as-d-ulsen medden n tedyanin i d-tura d tullisin, mačči d asugen i tent-id-sugen s wallaɣ-is.

Aglam

Tinhinane Harrache, ur tefki ara azal ameqqran i uglam n yiwudam igejdanen i yellan deg yal tullist. D tinfaliyin i tesseqdec s waṭas, Md: deg sbt 11, “…. yuɣal am uydi, icuba Sidna Yub neɣ ameṣmar-nni yundin ɣef telwiḥt…”. Yella-d kan uglam s umata, mačči am wakken n nennum, nettaf-d aglam n tfekka d ṭṭbiɛa. Ula d aglam n wadeg, yettili-d cwiṭ sya ɣer da, deg yal tullist, acu kan mačči s waṭas. Md: deg sbt 24, “Tekcem tamdint n Tizi Wezzu, tufa d amaḍal-nniḍen, udmawen ijdiden, timeḍqatin d timaynutin…”.

Amawal

Ma si tama n umawal, ad naf tameskart ur yessemres ara aṭas n wawalen imaynuten, ala deg tegnatin ilaqen kan. Md: deg sbt 11, i wakken ad d-tinni “ihuǧer” tenna-d “yuneg”. I wakken daɣen ad d-tinni “ijdiden” tenna-d “Imaynuten”. Ma deg sbt 22, tenna-d “amejjay” deg umkan n “ṭṭbib”, “Taqcict n tesdawit”. Ma deg sbt 47 “tiliẓri” deg umḍiq n “tilivizyun…atg. Am wakken daɣen ara naf tessexdem awalen n teqbaylit iqburen, Md: deg wawalen-agi; “awejrireḥ” deg umkan n “umejruḥ”, “ḥenturi” deg umkan n “ɛeryan”, “taqeddact” deg umḍiq n “txeddamt”…atg. Teseqdec diɣ awalen ireṭṭalen, i wakken ad tesenɣes deg wawalen atraren. Md: tenna-d “Takuzint” mačči tanawalt, tenna-d “ddula” mačči “awanek”, tenna-d diɣ “ṭumubil” deg umkan n “tkerrust”…atg.

Taɣessa n tullist

Yal tullist temgarad ɣef wultma-s, ulac tin icuban tayeḍ deg waṭas n temsal yerzan taɣessa n tullist. Si tama n teɣzi d tewzel, tullist “Aẓekka”, d tullist tameẓyant ma d tullist “Asaru n ddunit”, d tullist tameqqrant. Ma si tama n tegnatin n tullist, ur d-ttbanent ara mliḥ am wakken nuɣ tanumi. Yal tagnit yella wacu i d-tt-id-yemmalen, ladɣa inamalen n wadeg. Ma d aglam, ur d-yelli ara s umatu ɣer wuzzig, ama deg yiwudam igejdanen ama deg wadeg ideg teḍra tedyant-nni. Annect-agi, yebɣa ad d-yinni belli, Tinhinane, teffeɣ i uɣanib-nni (lqaleb) n zik, tewwi-d amayut.

Inaw n tsiwelt

Anallas akked tnallast i d-yettallsen tidyanin-agi, bḍan ɣef sin. Yella unallas agensay, ideg i d-iḥekku ɣef wayen yedder neɣ yettwali. Amedya n tullisin-agi; “D tidet yellan”, “Awejrireḥ”, “Mḥend ur nefri”, “I lḥeqq-iw, anda-t”, “Aẓekka”, “Yir aṭṭan”…atg. Zemreɣ ad-inniɣ tuget seg 14 n tullisin yellan deg wammud-agi, ttwalsent-id s yinaw usrid. Ala rebɛa seg-sent i d-yettwalsen s yinaw arusrid. D tullisin i d-yeḥka unallas azeɣray neɣ s wawal-nniḍen yella berra n uḍris, ur yelli ara d awadem am umezwaru-nni. Ihi tullisin-agi, d tigi; “Asaru n ddunit”, “tagujilt”, “taqcict n tesdawit” akked “asirem”.

Tutlayt

D taqbaylit timserreḥt, ur teččur ara d tinfalyin iǧehden s waṭas. Yettwafham unamek n tefyirt s sshala, imi tamarut tettales-d tidyanin-agi srid. Acu kan di kra n tikkal, tesseqdac inzan deg umkan n wawal usrid. Md: deg sbt 43: “yečča d wuccen, yettru d umeksa”, deg sbt 71: “ttruɣ ɣef bu yidɣaɣen, weqɛeɣ deg bu yiṣlaḍen”. Ur nettaf ara aṭas n wawalen iweɛren i tigzi neɣ i ufham ɣer yimeɣri, imi ur d-nettemlili ara tinfaliyin ideg yeffer unamek-nsent.

Tira

Ma nmuqqel ɣer uswir-ines n leqraya, mebɛed 5 n yiseggasen n ulmud deg tesdawit, ilaq ur ṭṭuqqutent ara tucḍiwin n tira. Imi cukkeɣ d tira-nni kan n temɣawla neɣ n tazla, lukan tɛawed taɣur-ines aṭas ara tessenqes. Tucḍiwin-agi ad tent-nebḍu akka;

• Addad ilelli d waddad amaruz: “i iɣallen-is” maca ilaq “i yiɣallen-is” sbt 12, “deg aggur” maca ilaq “deg waggur” sbt 13.

• Tizdit gar yisem d urbib ameskan: “anda niḍen” maca ilaq “anda-nniḍen” sbt 13.

• Tizdit gar umyag d tzelɣa n tnila “d”: Ilaq “mlaleɣ-d” mačči “mlaleɣ d” sbt 138.

• Taseftit n yimyagen: “hgi” maca ilaq “heggi” sbt 105, “ifehmeɣ” maca ilaq “i fehmeɣ”.

• Gar usenkad akked umqim awsil-is: “aqli-iyi” maca ilaq “aql-iyi” sbt 124.

• Tusdda n tjerrumt: Ilaq “iḥemmlen” mačči “iḥemlen” sbt 138.

Tamawt : Nefren-d kra seg yigulen-agi, imi mačči d izli i yellan, maca neɛreḍ ad d-nekkes kra kan seg-sen.

Taggrayt

Taggrayt n wawal d tagi. Adlis-agi d taffa, ad d-yernu ɣer umeqqun n tsekla tamaziɣt. D win ara as-d-yawin abaɣur i teqbaylit, d win ara d-yeqqimen deg umezruy n tsekla-ines. Awal ǧǧan-t-id imezwura: “Ulac tirect ur nesɛi akerfa”, ihi ulac win ixedmen lewqam mebla ma yessexṣe di tazwara. Ɣer taggara, ad d-nesmekti kan belli Massa Harrache Tinhinane, tettheggi adlis-nniḍen ara yilin d ungal s teqbaylit, ad d-yefɣen deg yiseggasen i d-iteddun.

Adaoun Abdelghani

Partager