Eumer xiyam s taqbaylit

Partager

Tasuqilt si tutlayin nniven $er Tamazi$t d yiwen ubrid i-yezamren ad ileqem ageîum n telsa $ef ufurk n ljedra tanaûilt. Abrid-agi yezmer ad yeglu s waîas deg usnarni n tira, akk d uêatac $ef ayen yellan d amaynut, weroin tεbata-t teskla id yettlalen deg rebawen-nne$. Anecta a$-yezdi $er kra ice$ben imdanen di dunnit merra, wa d-yeldi iberden s tehri aken ula d tasekla ne$ ad tewεu i wacqirew i d-yesrus lawan zdat tinegmi-ines.

Si tamma nniven, azal n tsuqilt, yella deg gerujen ara d yillin ger ifasen n wid yeqqaren s Tamazi$t, imi d ttawil ara ten-yesiwven ad issinen igarujen n tira d-yettlalen s$ur yegduden i a$-yecban di dunnit.

Tasuqilt d yiwen n ttawil ara yawin di$ i$aniben imaynuten $er tira-ne$, d win ara d yeskacmen tikta nniven $er tidmi-ne$, d win ara yesamsawin timadit-ne$ akk d ttin ljenas nniven, d win ara yerran ixfawen-ne$ ddren talit deg nella meb$ir tiyarsiwin, meb$ir akukuru.

Tasuqlit inejr-as asalu umaru ameqran Muhya, i d-yerran acêal d asefru, acêal d tacquft n umezgun si tutlayin nniven $er taqbaylit. Muêya ibeggen-d ljehd n wawal amazi$, yekkes lêif $ef umyag-ines. Yesnaεt-d belli taqbaylit tezmer ad tεebi yakk timsal yettmager wamden di tudert-is.

Di ljerra n Muêya, aîas nwid i d-yernan, nudan ula d nutini amek ara d-awwin $er taqbaylit igarujen n tesekla yettwarun s tutlayin nniven. Tasuqilt ur teqqim ara kan si taqbaylit $er tafransisit, tu$al di$ si tutlayin tijenîav $er tmazi$t.

Aîas n wid yetteεraven ad rren $er taqbaylit isefra n Maêmud Derwic, Nizar Lqabani, baxlaf ayen i d-yu$alen si tafransist $er tamazi$t am Jaques Prévert, Boris Vian d wiyav.

Ger wanecta n wenwiwel d wefriwes, lwelha tezzi $er leqdic n Mass Äabdelah Ëaman akk d Mass Ait ameur Amar, i d-yerran yal wa s u$anib-ines, yal wa s uêlfu-ines Timrabεin n Umer Xayyam $er taqbaylit.

Tasuqelt i d-yexdem Äabdelah Ëaman teffe$-d d adlis $ur tizrigin n usqamu unnig n timmuz$a(H.C.A),ma d tin id yexdem Ait ameur Amar ad teffe$ $ur Tizrigin n tmazi$rt d ttefransist( SEFRABER) yettilin di Fransa.

Ayen yesawhamen d abrid i d-yenjer yal yiwen seg-sen. Mass Hamane yettεici di Wehran, meqqer di laεmer, tamu$li-s $er tamsalt n ddin d tamu$li n yibabaten-nne$ s umata. Ma Mass Ait ameur, yetturabba-d di tmurt n leqbayel, meééi di leεmer, yettidir di Fransa, tamu$li-s $er ddin d tamu$li ur ncud ara $er laεwayed deg d-nekker.

Maca cbaêa n yisfra n-εumer Xxaym, telqay n tidmi-ines, tesdukul-iten. Yal yiwen inuda amek ara d -ileqem ageruj -agi deg tettiki talsa merra $er tasekla tamazi$t.

Izad na$ ixus wamek d-rran imeslayen n Xayyam $er taqbaylit, d d tmasalt nniven, yeêwaoen asqardec leqayen. Deg avris-agi, ayen i a$ -yecqan d ayen nniven: ass-a timrabεin yuzlen $ef yilsawen n yemdanen di dunnit merra s yal tameslayt, zemren ad azlent s yiles Amazi$ tura.

Aya mebla cekk d asurif ameqqran.

Ait slimane Hamid

Si tama teggiv-d leb$i

Si temma tesbedev-d ifergan

Zzun tenniv : snugdem lkas

Mebla ma ne$len waman

εumer Xayyam

Partager