«Akken ur ttiliɣ ara am uεezzug gar yidebbalen»

Partager

Ma cfiɣ tamezwarut d tinna akken yebɣan ad as-tefhem i temɣart-is, wissen testeεgez neɣ tɣil ad telmed s txatemt n Sidna Sliman. Sakin, tinna yellan s tadist, ɣas teẓwer, yusa-d unebdu, d ayyur n yulyu, tḥulfa s lqella n tezmert ur tkemmel ara. Yerna ur zmireɣ ara ad ẓreɣ s ttbut acku mkul wa d iɣeblan-is, mkul wa amek ay iga lxaṭer-is. ẒRiɣ kan am deg termiyin yezwaren ta, d ayen yessefcalen acku nekk fkiɣ leεtab i yiman-iw ama s uheyyi, ama deg usefhem yerna yebεed wanseg ay d-ttaseɣ ad ten-sseɣreɣ. Mer mačči d timeɣnest, tidett kan, am win yeskerkiren aɣyul deg tsawent. Ini kan seg tama-nniḍen, nniɣ-as deg wul-iw, tlata-nni ay d-yegran stahlen ad kemmleɣ yid-sen ar taggara. Tamezwarut, aselmed-nni am win ara yefken lεahed ilaq ad t-iweffi. Tis snat, mer ay ten-jjiɣ ɣur-i amzun texṭer-iten teqbaylit. Yerna ɣas ur as-sḥesbeɣ ara: d widen deg taggara ay d-yeḍḥan d inagan neɣ d amektal n termit-iw ma tessaweḍ neɣ ala. Mi ara waliɣ azal ay fkan i ulmad n teqbaylit akken yebɣu yili d ayen yessefraḥen: d tidet ur gin ara akk akken “waεraben” n Lezzayer maca zemren ad ilin widen ara yebɣun ad tt-lemden, ad tt-qadren.

Llant tɣawsiwin ay d-lemdeɣ ɣef tmaziɣt sɣur win ḥesbeɣ d “Aεrab“ kan. Dɣa yella yiwen seg Jijel zgiɣ ttawiɣ-d yid-s iskasiyen ɣef temkant n tmaziɣt deg Lezzayer. Deg tmurt-nsen, ttmeslayen s taεrabt. Ëessben iman-nsen d Aεraben. Maca deg tantala-nsen aṭas n wawalen n tmaziɣt. Qrib ayen akk yettilin deg uxxam aqdim deg tuddar-nsen mazal-it s tmaziɣt. Amawal n tlawin yemmuzeɣ kter n win n yirgazen. Yenna-iyi-d yiwen wass “zemreɣ ad ak-d-afeɣ awalen n tmaziɣt deg tentala-nneɣ ur ten-tettafeḍ ara deg tentaliyin timaziɣin akk”. Amek yeẓra ? Yenna-iyi-d yesteqsa. Win ara ten-id-yafen… d asenfar yelhan i tesnilsit tamaziɣt. Nekk mačči d lḥirfa-w maca wid teεna temsalt s umata smenyafen ad d-nadin kan ayen yellan deg tektabin. Ladɣa imi netta s timmad-is yetthabi ad iruḥ ɣer din acku qrib seg wasmi ay d-teɣli rrehba ɣef tmurt ur iruḥ ɣer din. Γas akken d “Aεraben”, at temdint sawalen-asen “Leqbayel”. Yenna-iyi-d ula d Ijijliyen n temdint mi ara ruḥen ɣer Msila, qqaren-asen at Msila : “Rahum jaw Leqbayel”. Ziɣ armi tɣaḍ tentala-s ineggren deg tmanaɣt, ur tt-ttmeslayen ara Yijijliyen n Lεasima ay yefhem tettɣaḍ teqbaylit ineggren cwiṭ cwiṭ. Tanelmadt ay ikemmlen armi d taggara tessaweḍ ad tawi arraz deg ukayad n taggara. S wayen telmed tezmer ad tkemmel…

Hamid OUBAGHA

Partager