Tawennadt gar lebyi d tilawt

Tidukla tasdawant n uḥareb ɣef twennaḍt d ugama (association universitaire écologique, eco-action) n tesdawit n Mulud Mεemri d yiwet n tdukla i d-slulen kra n yinelmaden d tnelmadin yeqqaren deg usun n biologie d wusun agronomie aseggas n 1999. Isenfaren-is simmal ttnernin, ttimɣuren, ttbinen-d, ttaɣen di tmetti akken ilaq. Γer tama n timliliyin tussnanin i ttheggin yal aseggas daxel n tesdawit, tineggura-agi sawḍen ad suffɣen leqdic-nsen ɣer tudrin d temdinin d yiɣerbazen n lwilaya n Tizi Wezzu akken ad sutren i yimdanen aḥareb d useḥbiber ɣef twennaḍt, imi udem-is yessewḥac, yessagad ur yelli wacu iselken: iḍumman, telxex, ammus, abluleɣ (pollution) uɣen amḍiq-nsen akken ilaq di tmurt, ula d isaffen d waggugen (barrages) uɣalen d ibuduyen neɣ d zzubyat. Tiẓegwa ula d nutenti ur tent-yezgil ara. Ayen i asent-teǧǧa tmes, ikemmel-it rreks. Dayen i yeǧǧan imḍebbren n tdukla-agi ad d-ffɣen seg-ujeɣlal wa ad ḥrurden ɣer tudrin ad mudden tamuɣli-nsen tussnant ɣef umihi (danger) i yettrajun imdanen. « Ula d ibkan yettidiren di teẓgi n Yiεekkuren, nufa kra seg-sen yekcem-iten waṭṭan n ssker εlaḥsab n tezrawt d tesleḍt wuɣur i nessaweḍ. Annect-a yekka-d seg yiḍumman deg waydeg tetten » i d-yenna uselway n tdukla Mass Suki Mulud ajenyur en écologie végétale et environnemental.

Di lebɣi-nni d wafud-nni i ten-izedɣen, iwaziwen n tdukla-agi ssawḍen ad sbedden yiwen n usenfar deg uɣerbaz amenzu At Bu Yaḥya di tɣiwant Nat Dwala s yisem « aɣerbaz azegzaw » anda iswi-nsen d uẓẓu n yisekla akked uwennaε n wudem uɣerbaz ama zdaxel ama ɣer berra.

Qqaren : a wi yeddan d win i t-yifen ad t-iεaned ad t-yaweḍ. Tudert ɣezzifen i tdukla-agi.

Ɛebdella Ɛerqub