Yezdeɣ wul targit yeqqim
Di targit kem d asenḍi
Tzedɣeḍ ul mebla amqim
Nekk berra i tiṭ d imeṭṭi
Urǧin iyi-tru tiṭ-im
Ukiɣ, ad iyi-teǧǧeḍ xaṭṭi.
Iman n umdan yebna s tlata n yiferdisen : « Nekk », « Netta », d « Nnig-nekk ». Yal aferdis yeqqen ɣer yiwen n wudem uffir di tmeddurt n umdan , yal aferdis tiwwura i ileddi neɣ yettemḍel di tudert n yal yiwen. Nekk d tabujrut n lebɣi akked wayen i iccuden ɣer tilawt d kra i d aɣ- d- yezzin. D Nekk i yettleqqimen ccihwat deg yiman n yal amdan, d netta i yesmendigen leɣṛur n tnefsit, yettrebbin ṭṭameɛ, tismin d wayen yefkan anzi ɣer wannect-a. Netta d tafrit i d-yeqqaren ala, d aɣalaḍ yettẓerriben ɣef wallaɣ tudert tamenzut yefkan anzi ɣer tin n yiɣersiwen. D Netta i d aɣ- yettergalen iberdan ɣef lebɣi n lebɣi izedɣen deg yiman n yal yiwen seg-neɣ. Netta yettemmal iberdan iṛuḥ, yetteqerriɣ tucḍiwin n yixef. Nnig-nekk s lǧiha-s yella d rreḥba ideg d- ttnejmaɛent tiyersiwin akked wuguren i d-yettarew yimenɣi yellan gar Nekk akked Netta. Ulac amdan yesrewlen ixef –is ɣef krad n yiferdisen- agi. Gar Nekk d Netta ṭrad icebbel iman n yal amdan, acku di tilawt yezga yimenɣi gar lebɣi akked d tefrit, yal wa yessergal abrid i wayaḍ. Ahat d aya i yeǧǧan amdan yella d mmi-s n tyersiwin seg wassen ideg d- ilul ɣer wassen ideg ara yemmet. Yeqqar Victor Hugo : “Tilelli d afran gar tanaṣaft ( l’egoisme) akked d tafrit ( la conscience) . Amdan yeddmen abrid n tafrit d netta i d ilelli.”
Nudaɣ amḍiq Nudaɣ amkan
Nudaɣ aḥriq Nudaɣ ussan
Ur ufiɣ rriq I k-icuban
Ad k-ttnadiɣ Гef wudmawen
Ur k-ufiɣ Deg wulawen
Ziɣ ɣas lliɣ Kečč wissen ( kati touat)
Imenɣi yellan deg yixef n umdan igellu-d s yifeṭṭiwjen yessaɣayen ijujaḥ n uḥulfu. Iḥulfan yellan d tirgin yettnawalen lebɣi n tmenna. Nnig wiyaḍ, amedyaz Ireq ugar s ucayuḍ n lhejna n tmes i d-yettenkaren deg yiman n yiman-is. Allaɣ yettemɛebbaren gar wayen yeccehwa wul d wayen tugi tefrit irekkem, yattaǧǧa-d iraggen yettɛemmiren tignawt( taɣzint ) d yisefra, d yifyar. Isefra yettdelwiḥen ɣef yifer n ṛṛuḥ akken ad lalen amer ad fsin iciddiwen iɛelqen iman gar talwit akked cwal. Ulac i yugaren cwal adaxli.
Yezgen yiḍ tebrek teɣma
Iɣum uzgen di ṭṭlam-is
Tasusmi di yal tama
Ṭṭlam yeggugem yimi-s
Awal yeḥṣel di tulma
Yellem wul di qessam-is
Qessam d taqerrabt tegma
Yal ajenniw yeddem isem-is.(Khatabi Ahmed)
Awal yettuɣal imiren d tafelwit ideg yezmer ad ireqqem ayen ɣef wacu yemderkal amru ( volonté) yesmeɛdzen i tnekra. Di ccaw yettinig lxaṭer ɣer imedqan yellan nnig tidmi n umdan, akken ad yezdi igenni ɣer wakal, ad issenfel akal ɣef yigenni, ad d- ihuz s lemwaji n wurfan idurar n nneqma i d- yesbedd Netta n yiman zdat Nekk yettrebbin ccihwat. Tebrek di tegnit am tin yezzuɣuren iman-is akken ad tessu amendil-is ɣef usefru, amer ad iqazem tahuski n temlel. Din, azulal (l’absurde) yettbeddil anamek, yettuɣal yif ṣṣwab ur d- nqeṭṭu.
Ur ttefɣeɣ Ad iliɣ akken d iman-iw
Deg yigenni ma freɣ D leεǧeb ad d-arweɣ
Ad skerheɣ iman-iw Taẓuri n yigenni
Fell-i terwel Di lexyalat n usmekti
Cbiɣ kan Teryel Nɣiɣ ula d tamusni
Mi ɛezṛayen ibeddel Teεweǧ-as tikti
Yerra kulci yehmel. Aouchich Mohamed)
Acu i d tudert, acu i d tamettant? Tanicca ɣef tnicca tettmuddu-d alfuɣ ( éclat) yettarran yir tamsessit( agitation) di rrif. Inig mi yal ma d-yettban iḍul , ul iɛemmed i rwaḥ yettawin akkin i rwaḥ. Lfuḍa n lmut tettban di tallit am tin-a, d leḥrir yessifsusen ɣef wul ma keblen iciddiyen n lxiq. Lxiq yettuɣal d abrid, yettaɣ yiman akken ad yenfel ɣer yiberdan n trewla. Tarewla tettuɣal d tanfust yettawin amdan ɣer tqucac n tudert anda tufrin urǧin frant.
Di tmeqbert ḥyan-d lmiytin
Mmuten widak yeḥyan
Гur-sen d tudert tayeḍnin
Ṣṣut-nni i d- yettawin
Anza n tɣaltin
D zzhir n waḍu
Aḍu,…aḍu i d-yettsuḍu.(Khatabi Ahmed)
Iẓiri mi yeldi ɣef timurṣad, yettaf ddwa deg umjadal akked win yeṭṭfen tisura n tudert. Lexyuḍ ma din fsin, tidmi tezmer ad teqqen awezɣi ɣer tidet! Tezmer ad squcceḍ di tebḥat n tkerkas isufar yettarran aggas ( ljerḥ) yeḥla. Gar tilist n tisselbi akked teɣzin, lmeɛqul yettuɣal ɣer deffir akken ad yeg nnuba i tirga n wul. Tebrek ziɣ ula d nettat s thuski. Tahuski ziɣ ula d nettat s ṣṣikra. Timlalay snent ad awint iberdan nniḍen.
Temri terruri ur terri Tata adrar yemḍel
Di ṣṣeḥ telqeḍ tefruri Aḍar yuẓ d asawal
Tabaεaɣ aknu d amsari lekdeb yelḥa yemsel
lesmayem s ubruri uran yekfen yettunawel Gar laman teɣri-d a tiɣri
Tisulya ar uhudref beddel
Aḥric yeɣɣerbel yerruri
Ssekref i twuɣa reṭṭel ( Methari Hakima)
Nekk n yiman yezga d amsuter, Netta n yiman yezga d imsergel. Ayen igedlen yettuɣal d ccihwa yesmendagen tagrawla, reffu, aɣaweɣ. Ziɣ ifyar i d- yuǧwen liqa si tregwa n laxert, zemren ad bedlen tira n twenza. Ula d iɣunam ihuz ubehṛi, ma din flan ttawin-d yal aḥiḥa. Tijewwaqin n at laxert, iɣsan yeggunin tanekra, akal yeccedhan aman, isura yeḥwaǧen amas, timḥermin yessutren izuraz… rran takufḍa( aliénation) d sɛaya yettawin iman nnig n uglugel ideg yebɣa ad tt-yessentu Netta. Gar lawan akked wayeḍ yettban Nek d imerni. Maca, ur yebdid umdan ɣef yiwen n uḍar, ur yuggim sḍel yeflan. Ṛṛuḥ yezga yettɛani, imi yezga yettɣenni, ma d Nnig –nekk yugi tanumi.
Tafat tegres teftutes
Temzerwaε akk d iceqfan
Yal aceqquf di ṭṭlam yumes
Tettimlul tebrek yeṣfan
Yesfeḍ-d ucebḥan ɣur-s.
Akuden ḥfan Uḍan rfan
Ussan kfan Iṭijen nfan
D ansay n yiḍes i d-yennulfan. ( Louni Hocine)
Tazrennant(agression) iḥuzan ṛṛuḥ tecba tabuciṭant ur neɛtiq kra i d- temmuger deg ubrid-is. Yuɣal lḥawj ɣer tufra di tufra. Yedduri yiman ixef n yixef-is. Yesbur wallaɣ taqeccabit n tirẓi-s. Tayri tezga temmurḍes ɣef yejdi n leɣṛur. Izamulen n yiman ṣeɛben i uẓmek. Tamusni temeɛlalt ur telli d tin ara d- yefdun ixef. Ziɣ tidmi tella d tasenbart( courtisane) n leḥmala. Lḥamu yekka- d di tesmeḍ n ddaw n wakal. Tesmeḍ tekka- d seg wurɣu n yiṭij yedlen tafat. Ṭlam ur yelli d mmi-s n yiḍ. Taffa tella kan d isɣaren. Win yerɣan urǧin yeknif, win yessensen times yuɣen yewwi abbu n lḥif.
Ma ad yenker yiman iman-is
Ɣef « nekk » i yebna yixef
Ma iɣab isem ɣef bab-is
Deg leḥq –is ad yessuref
Abrid yakk yessen abrid-is
Yessen ufurek anda yeṭṭef
Yal urar s yilugan –is
Win i asen–yefɣen ad yettwexḍef ! (Hamid)
Anda i tezdeɣ tifrat? Di tgelda n cciṭan? Di tmurt n yirebbiten? D telt n lxali? D anda mcenqaren yidurar? D anda mecḥen waman igenni? D anda yenqerraɛ yiẓri? Aḍar ur yelhi ɣef tmurt, ur yebleɛ s ddaw n wakal. Allen ur muqlent anda yella ttbut, ur nudant ansi i d- tekka tagut. Ayen yellan win i t-ifehmen yeẓra belli yecba lxali, ayen ur nelli win i t-inudan yufa syen i d- yettlal kulci.
Ait Slimane Hamid