Tazemmurt d azamul n tudert deg tmurt n leqbayel imi yis-s i ddren yimesdurar, u yis-s i ttidirent twaculin. Ɣef waya dɣa i as-tettunefk yiwet n tmeɣra deg taddart n At Zɛim, yettabaɛen ɣer tɣiwant n Mɛatqa. Tagi d taẓrigt tis tẓat (09) n tmeɣra n tzemmurt, ara d-yilin seg 21 ɣer 24 seg waggur n meɣres i deg-i nella, deg tlemmast n taddart n At Zɛim. Thegga-d tameɣra tddukkla tadelsant Tigejdit n At Zɛim, s ddaw leɛnaya n Teseqqamut n taddart, Aseqqamu Aɣerfan Aɣiwan n Mɛatqa, Tamehla n yidles n Tizi Uzzu, Aseqqamu Aɣerfan n lwilaya n Tizi Uzzu , s tallelt n yimezdaɣ n At Zɛim d tddukkliwin yemgaraden n taddart.
Aya, ad d-yili i lmed n Wass aɣelnaw n useklu d Wass agraɣlan n teẓgi, i d yettilin 21 seg meɣres yal aseggas. yetturaǧu ad ttekkin ugar n 80 n yimsikniyen, ara d-yasen seg rebɛa n tɣemmart n tmurt n Lezzayer. Dɣa aseggas-agi, ad d-yili usentel n teẓrigt tis tẓat ɣef wayen yesɛan assaɣ d tgemmi n tɣerma tamaziɣt. Ad d-nesmekti kan, d akken tameɣra-agi ur d-telli ara deg useggas iɛeddan ɣef ssebba n tmesbaniyin i d-yellan deg tmurt n Lezzayer mgal iɛeggalen n unagraw n udabu yegguman ad d-ḍelqen i tsarut. Dɣa, gezmen-tt deg rray yimḍebren n tddukkla tadelsant Tigejdit n At Zɛim i wakken ad ilin akked ugdud, wa ad ḥebsen assuddes n tmeɣra. Ad tili tmaɣra–agi, d tagnit i usqerdec n temsalt i icudden ɣer tzemmurt, ama seg wazal-is adelsan, yeεnan tigemmi n tmetti d wassaɣ n ugdud amaziɣ i t-icudden ɣer ugama, neɣ deg useqreb n tmuɣliwin yemgaraden i lfayda n tdamsa n temḍiqt n leqbayel.deg wayen yeɛnan lɣella n zzit n uzemmur.
Lɣella n zzit s wudem ussnan
Deg tmeɣra-agi, ad ilin aṭas n wudmawen n uḥric n lɣella n uzemmur, ama d imussnawen n uḥric n tfellaḥt ama d ifellaḥen, Srabes n tfellaḥt, imesdawiyen, imɛelmen n tesyar n uzemmur d waṭas-nniḍen. Heggan-d yiɛeggalen n tddukkla yiwen n wahil s wazal-is i lemend n temlilit-a. Gar wayen yettwajerden deg waḥil, ad naf timsikniyin d lbiɛ n zzit n uzemmur n tɣiwant n Lemɛatqa, n tɣiwanin n ugezdu n Tizi Uzzu, Bgayet, Tubiret d Bumedes. Ad ilint, diɣ, timsikniyin n yisufar yetabaɛen ɣer lɣella n uzemmur : Legric, abaliɣ, aɛbuẓ, amurej, tisnatin d waṭas-nniḍen n yisufar. Am wakken ara ilint temsikniyin d lbiɛ n yisufar-nniḍen, ladɣa tazart ( iniɣman-iḥbuben), tament akked d tid n temsikniyin d lbiɛ n tesnayin n uzemmur, tisyar n uzemmur, asewwi n leqbayel, afexxar n Lemɛatqa, lfeṭṭa, tiqenddyar…atg.
Zyada ɣef wanect-a, ad d-ilin yisaragen ɣef wazal n tmeɣriwin tidelsanin deg useḥbiber, anegmu n yidles amaziɣ, tigemmi d tnagit. Rnu ɣer waya, asqerdec n temsal yeεnan tadamsa n temḍiqt n leqbayel. Ad ilin yisaragen-agi s tallelt n yimussnawen n uḥric n uzemmur, anda ara yilin yimesdawiyen n Mouloud Mammeri, ITFV Sidi Aiche, CNCC El Harrache, SRPV Draa Ben Khedda, ITMAS Boukhalfa. Ad d- ilint, daɣen, Tnemhalin n tuzzut, n ufras d uleqqem n uḥeccad ( aẓebbuj) akked tuẓẓḍa n uzemmur s tarrayt taqburt d usewwi n ṣabun. D leqdic meqqren ara yilin deg tegnit-agi, anda ad d-mlilen yakk wudmawen n uḥric n tfellaḥt i usqerdec n temsal yeɛnan yal yiwen, ama d iɣeblan, ama d timuɣliwin i unegmu n uḥric n uzemmur n temḍiqt n leqbayel.
Dɣa ula d amussu adelsan ad yili deg ttiεad, s ccna, amezgun d tmedyazt.Tameɣra-agi i d-yettilin yal aseggas deg taddart n At Zɛim, ad tili, tikkelt-a, d tajmilt i yiwen gar yisekla igejdanen n temḍiqt n leqbayel, n Tmura n yilel agrakal, d azamul n Yimaziɣen seg zik ar tura. Assuddes n tmeɣra-agi, yebda deg useggas n 2009, aṭas n umaynut i d-tewwi i lfayda n uḥric n uzemmur deg temḍiqt n Mɛatqa.
Ali Zalouk

