«Uk ɛyiɣ, uk ɛyiɣ, ɛyiɣ tura di lɣenya, ur d-iqqim ɣef way ara ɣenniɣ». D imeslayen n Dda Sliman. D tigejdit gar tgejda i d-yeǧǧan igerrujen ur nfennu i tezlit taqbaylit. Ulac win neɣ tin ur suzznent ara tezlatin n Sliman Ɛazem, ur slemden ara yimeslayen-is. Deg yiwet n tezlit, ad d-tagmeḍ d iseggasen n lefhama, yal afyir, yal awal s lmeɛna.
D ayen iɣef yecna di tallit-is, i nettidir imir-a, d lewṣayat d yiznan i aɣ-d-yenna lawan-nni-ines i nettwali ass-a, i d-nufa iman-nneɣ nettemqellaɛ yid-sent deg yiwet n tmetti ideg i temmut teflest. “Yekfa laman tura dayen”. D tidet, yeǧǧa-aɣ di leḥzen, gar yiberdan, yeɛreq anwa ara nawi. “Ɣef teqbaylit yuli wass”; taqbaylit yefka-as amur-is, yis-s i izux gar leǧnas deg tmura n medden, irfed-itt s ttnefxa, inǧer-d abrid n umezgun yis-s, yebna-t s lmeɛna d lemɛun, netta d tgejdit-nniḍen Ccix Nurdin.
Dda Sliman, yedder d aɣrib, yemmut d aɣrib, yemḍel d aɣrib. Maca mazal-it yedder, d awezɣi ad yettwattu, ula d tizlatin-is, aṭas n wayen irefden, icennun wid n wass-a. D tizlatin d yisefra i d-yeǧǧa ɣef lɣerba, lḥif, tigemmi n tmetti taqbaylit n zik, ɣef umnekcam arumi d udabu amesbaṭli, i d timental iɣef i t-sbeɛden ɣef wakal i t-id-yessekren d tmurt-is, tinna akken iḥemmel.
Ilul Dda Sliman ass n 19 cutember 1918, deg taddart n Wegni Ggeɣran. Seg temẓi-s i d-yewwi yid-s ccna d uẓawan, yekker-d s tneqqisin (les fables) n De la fontaine. Akken meẓẓi, yunag ɣer Lezzayer tamanaɣt ad yexdem ɣer warraw n ɛemmi-s (11 n yiseggasen kan). Deg 1937, yeṭṭef abrid-is ɣer lɣerba, deg tama n “Longwy” i d-yufa lxedma ɣas tuɛer. Deg useggas n 1942, yufa-d iman-is di tmanaɣt n Fransa, Paris, anda i yeqdec deg umitru daxel uderbuz, akken i t-yecna.
Ma deg yiseggasen-nni n tegrawla n Lezzayer, d seld tagrawla, yenna-d ayen iwala ɣef udabu n yimir, dɣa seg 1962, i yeqqim dinna di tmurt n Fransa, mbeɛd tigezziwin d usaged n tmenɣiwt i t-id-yewwḍen. Yeqqim akken gar ccna d temliliyin d yicennayen n tallit-nni, amezgun akked Ccix Nurdin, lxedma n tfellaḥt ɣer tama n uxxam-is. Armi i t-tewwi tmettant mbeɛd aṭṭan iḍulen, yiwen n wass n 28 deg yennayer 1983 di tama n « Moiassac » anda yella yettidir. Din i yesteɛfa i lebda. D lexber i yesgujlen ccna n teqbaylit imiren.
Khaled Achoui