“…[je n’ai aucun complexe à affirmer ma kabylité tout en m’enivrant de la beauté des autres dialectes, que j’aime du plus profond de mon âme,…]…”

Partager

Allaoua Rabehi seg yimezwura-nni i ibegsen i Tmaziɣt deg wannar n tusna, deg annar-nni ibennun s tidet. Seg imezwura-nni  yeslemden  tasuta tamenzut n yiselmaden n tmaziɣt. Ɣas ulamma ɣur-s ara d-yini ɣef tsertit, tasertit mačči d tafellaḥt-is. Yettban -d am win “tt-yettɣunfun”  (akka i t-sneɣ). Ulac ɣer Allaou taɣennant-nni n “les anciens moudjahidin n tmaziɣt”. Ḥun a Rebbi akka i iga ( yizzi s weɛrur i les coquetteries politiques et populistes) , tili  d tutlayt-nni “ur nengir, ur neqqim” ara yettwaxeṭan. Ur yeqqim ara Allaoua deg “laboratoire linguistique” : yewwet akken ara d-yessufeɣ (seg laboratoire) tutlayt  ar tmetti. Dɣa , deg useggas 1999 ,yesbedd-d yiwen weɣmis i “tmaziɣt”.  Ur yeddir ara aṭas weɣmis-nni, imi lecɣal n taddart…  yemlal umeddakul nneɣ M’henni Khalif d Alloua Rabehi. Atan ihi wawal d-yellan gar-asen :

Ma ad aγ-tessurfeḍ ad nebdu 

tadiwennit γef tudert-ik 

tudmawant, aṭas ay yettmesteqsayen acimi ur nettaf Allaoua Rabehi deg yizeḍwan inmettiyen. Ahat d taluft n lebγi ?

Tamezwarut, ad ak-iniγ tanemmirt tameqqrant γef tinnubga-ya, ara yi-yefken tagnit, ad d-fsiγ takemmust ikemsen aṭas-aya ; ad asen-iniγ azul d ameqqran i d-yeffγen seg wul zeddigen (tifawin neγ timensiwin, akken qqaren watmaten-nneγ n Tmazirt n Umalu). Ad farseγ tagnit akken ad as-iniγ i Mass Hafid Zaouche ad iyi-yessuref (asuref n tudert) imi, wissen amek akken, waṭas-aya ur d-rriγ γef yisestanen-is. S tumert meqqren ara wteγ ad d-meslayeγ γef tlufa yerzan srid tutlayt-nneγ d wayen i nezmer, d wayen i yessefk ad t-nesker akken ad as-neg tideqqalin d tgejda d yisulas iwatan. Ssarameγ kan ad yisfus wawal-iw, ad yesεu azal, ad d-yezg i waṭas. Akin i wayen iwimi tsemmaḍ tudert-iw tudmawant, acku ur tufiḍ i yellan deg-s s ara yesfayed umdan, ur yezgi yisem-iw, ur yezgi wudem-iw deg yizeḍwan inmettiyen. Tidet kan, urmeγ tameslayt kra n wussan deg useggas 2008 (sin igiman d tam), ufiγ deg tama d ayen yessafagen akud, d ayen ilemmẓen (qui engloutit) amdan, deg tama-nniḍen tikwal llan kra seg wid n-yettarun sserfuyen ; qqareγ-as ahat caḍen-iyi wurrifen i d-ttmagareγ yal ass, fiḥel ma uǧweγ-d wiyaḍ. Ma nerna γer wanect-a tidersi n wallalen (deg uxxam), dγa tserrer maḍi : tamuxsi d tezmert ssuren ! Ttmesteqsayen fell-i, d ayen i yeskikḍen ul-iw s wannuz, kemzen-iyi anda i yi-yečča, ad ten-snemmireγ aṭas aṭas : ad asen-ini&gamma,; ilmend n tzemmar-iw, mi yi-ssran ad iyi-d-afen, awer necceḍ, awer neγli, awer nimsus gar watmaten-nneγ.

Seg tesleḍt-ik γef tmeslayt n Ayt Mḥend n Uweqqas, ulac ad nwali amaynut seg tama-k ; ahat lekwaγeḍ ččuren maca d aεeddi kan i ur tebγiḍ ad tεeddiḍ γer tigawt tura neγ d astufu i yenfan sγur-k ?

D tidet, seg wayen skare&gamma,; seg wayen gemmyeγ deg taγult n tmaziγt, macci aṭas ay d-yetteflalin. Ggtent tnemsal (chantiers) maca aṭas seg-sent qqiment akken d tinemsal, ur wwiḍent γer talγa s zemrent ad d-ffγent γer tafat. Llant snat tsekkiwin n yimahilen : wid yettwaskaren i ugdud amassan, ilan aswir unnig, llan wid yettwaskaren i ugdud aγerfan. I win iran ad iẓer, yella wayen d-uri&gamma,; ama deg yimezwura ama deg yineggura. Tella tayeḍ : wi iran ad tt-iγil d zzux, nettḥezzib cwiṭ. Ahat sya γer sdat, ad yili ara d-yeffγen, awi-d kan ad yili wi ara yeγren. Yenna-yas Ccix Muḥend : ayen nesselmad, wa yettu-t, wa yettazu-t.

Ad nekcem tazwara deg uselmed n tmaziγt ass-a deg Lezzayer s umata : anda yewweḍ d wacu i d aẓayer i yesεa deg tidet ?

Aselmad n tmaziγt ass-a, aswir-ines d win n tmurt s umata. Taluft tedda amzun akken d tirmit idumen. Ass n wassa, tuget, neγ timmad meqqar, n uselmed n tmaziγt, deg temnaḍt n Yizwawen ay yella ; ula deg temnaḍt-a, llan wid tt-yugin, γas akken llan yinelmaden, llan yiselmaden, llan yimaswaḍen, llan yidlisen iγurbizen. Ahat bezzaf nezzwer iwzan i yicillawen, neγ ahat nezzwer urrif i tmusni, ahat urεad das-nessin i uselmed iwatan i tutlayt am ta-nne&gamma,; i yessran i uqdac d useqdec γef tikelt. D tidet, aẓayer neγ azal n tutlayt, yettikki deg usnerni neγ deg usenger n tutlayt, maca tutlayt, uqbel ad tili d taγelnawt neγ d tunsibt, d ayla n yimsiwlen-ines. Tutlayt-nneγ tessra i tayri n yimran-ines, imran-is imezwura d imsiwlen-is neγ timetti s umata. Maca akken ad tt-tiri tmetti, yessefk ad tt-ttafen deg yal tikelt ideg ara d-ssiwlen : yessefk ad tili teshel i ususru, teshel i usekti (ceffu), teshel i usemres ammin texs tili tegnit n teywalt (communication), akken tebγu tili taγult n tmeslayt, akken yebγu yili uswir n umseflid… Yessefk daγen ad tili d tutlayt tanesbaγurt (à la fois riche et heureuse), tin i d-yettinin, tin i d-yessenfalayen tiγawsiwin, tiktiwin, afrayen, tussniwin, tin i d-yemmalen tirga n yimdanen s wawalen yettawḍen s ulawen. Anect-a yif s kra yellan d aẓayer unsib. 

Ɛlaḥsab-ik imi aselmed n tmaziγt yettili-d kan deg kra n temnaḍin, rnu ala tlata tikal i ddurt, ahat acku adabu yugi ad t-id-yerr d amaran ?

Adabu n Lezzayer yetteddu kan ilmend n wamek t-terra tmara, d adabu yegguren ass s wass. Yettnadi kan tifrat n tallit, tettunefk-as tegnit yessaγ irgazen s tmaẓẓagt n wureγ aberkan, yessgan wiyiḍ s terwayt iwimi ssawalen taεrabt-tineslemt. Anagar yettafes adanen n wid seg-neγ ur nejjiwin. Adabu ara d-yeddmen, ara ibedden tibeddi iwatan i tlufa n tmetti, timsal n tussna, timsal n tgella n walla&gamma,; aql-aγ negguni tawwurt, nettraju melmi ar d-yennulfu. Sya ar ass-nni, yal yiwen seg-neγ ad d-yefk afus n talelt i usenerni n tmaziγt : tutlayt, tasekla, taγerma. Akken ass n tifrat ad tt-id-yaf tefrek, ad tettwaselmed, ad yettwaselmed yes-s s kra yellan d taγult, tiẓuriwin d tussniwin ad yejjiwen walla&gamma,; ad yernu wadan. Ass-nni yal yiwen seg-neγ ad as-yeqqel uselmed n tmaziγt d aẓidan γas d amaran : war akukru, war tuggdi !

D acu ay tenniḍ γef tagant i gan kra n yiselmaden deg Tbatent γef uselmed n teqbaylit ? Meḥsub ssuturen idlisen s tcawit…

Mer am nekki, ma d tidet gan tagant γef tutlayt-nsen, ad d-iniγ zerfen, uγen-d abrid usrid. Atmaten-nneγ n Wawras, teḍra yid-sen akken teḍra d watmaten-nneγ n Arif (Tamazirt n Umalu) sdat tcelḥit. Ayyuz (gedha s) i win iqqasen tutlayt-nnes maca wi isεan zimer iεdel-as ziker, akken qqaren yimenza-nneγ. Anamek-is win yessutren kra, yizmir-as s tidet, urgiγ (macci) d asuγu kan, wa diri-t, wa ur yewwiḍ. Taluft n tmaziγt tezga nnig Jerjer, nnig Wawras, nnig Uγlan, nnig Waṭlas, nnig Uheggar, d Ayr, d Adaγ. Tamaziγt, γur win yessnen i wannuz sdat tezmert n tinnulfa n Yimenza, tuklal ad tt-nbib γef yiγfawen-nne&gamma,; ad tt-nger deg wul d walla&gamma,; ansi tebγu tekk-d, seg Fesdis neγ seg Semmac neγ Tefrawt neγ seg At Izjen neγ seg Siwa… Annuz sdat tayetti (le génie) n Yimenza, am wannuz sdat umennuγ n wid daγ-yezwaren, n wid yefkan tirwiḥin-nsen iwakken ad tidir tmaziγt, akken ad tili tlelli n tidmi, akken ad idiren yimdanen tudert timezdigt, tazedgant, akken ad tefsu tudert. 

Ahat anect-a ira ad d-iwekked dakken tamaziγt d tutlayin ?

Tamaziγt d tutlayt neγ d tutlayin, d asentel γef tezmer tmeslayt ad tiγzif anect (n) usaru. Maca, yiwen am nekki, s yixf-iw ar d tameslayt irwasen tin γef tuzzuft n yineglusen (cf. palabres ayant pour thème le sexe des anges). Akin i tγessa tagensant n tutlayt, hant-tt snat n tlufa (zeddi deg telqey akked usmeskel γef wudem n ufella : unité profonde et diversité de surface), ad yekcem umgi amesnilesmetti (facteur sociolinguistique), deg-s ay yella wassaγ gar tutlayt d umsiwel-is, deg-s ay yettban wazal n tutlayt γur bab-is. Bab-is yezmer ad yili d amdan, yezmer ad yili d taγiwant, d tamnaḍt (Awras, Aṭlas, atg.), d tamurt (Lezzayer, Lmerruk, atg.), d Tamazγa. Syin akin, d tutlayt (langue) neγ d tantala (dialecte) neγ d tameslayt (parler) akkya, yiwen-is ; d tutlayt neγ d tutlayin, d taluft yeqqnen γer tikli tasertant. Yiwen am nekki, ttafeγ iman-iw deg-sent akk, ttiriγ-tent akk, kkateγ ad tent-ssiwleγ war tilas, lemmdeγ yal ass, deg uγaras n yiwet n tjerrumt fessusen, tajerrumt tanammast, tin yesdukulen. Asmi ara yizdig walla&gamma,; deg ara nekkes yir tismin, deg ara nesdukel iγallen, afus deg ufus, ad naf tameslayt am ta d asedrem n wayen d-sbedden yimeγnasen d yimassanen d yinaẓuren… [je n’ai aucun complexe à affirmer ma kabylité tout en m’enivrant de la beauté des autres dialectes, que j’aime du plus profond de mon âme, contrairement à certains kabylo-kabyles, dont je respecte la position. Indépendamment des personnes, des fondements idéologiques, des insuffisances des uns et des autres, je me sens de toutes les contrées amazighophones, de Siwa à Agadir. Je reste pourtant convaincu que la promotion et la normalisation d’une langue, quelle que soit celle-ci, reposent sur l’aménagement du corpus et du statut ; n’ayant aucune prise sur l’aménagement du statut, j’essaye (avec mes amis et collègues) de concentrer mes efforts, dont la visibilité est certes faible, sur l’aménagement du corpus, et celui-ci doit transcender les frontières des Etats-nations actuels dans l’espoir d’aboutir spontanément et autant que possible à un standard transnational qui ne soit pas un monstre dont nul ne se reconnaîtrait, mais une synthèse riche et heureuse (d tanesbaγurt) et porteuse d’union.]

Asteqsi-ya iwulem ad t-id-nefk i yiwen am kečč : d acu i d uguren i d-tettmagar tjerrumt-nneγ tamirant ar tura ?

Uguren i tezmer ad d-temmager tjerrumt, d wid i d-tettmagar tutlayt-nneγ ass-a. Akken kan i d-tufrar, kkaten-tt-id seg yal tama. Ayen das-ǧǧan yimnekcamen (3 igiman iseggasen), ad as-t-rnun warraw n tmurt. Ayen das-ǧǧan yineγmasen n radyu d tilibizyu, tt-yessedramen yal ass (am wid yeqqaren yettwanγa sγur&hellip,; asewwi n liḥala, yelha-d s&hellip,; araqeb technique, ṣṣehd atomique, ttwajerḥen sin yemdanen s ssebba n uneqlab n yiwet lkar, atg.), ayen i das-yeǧǧa udabu, i tt-yettarran dima d tarbibt ddaw taεrabt, ad as-t-rnun meqqar watmaten i yettusemman d iselmaden, d imasayen n tsensegmit. Tajerrumt tamirant, ma tella, tura, d ugur acku macci aṭas ara tt-iḍefren, yal yiwen yeqqar : nekwni mačč’akken i neqqar, nekwni neqqar akka&hellip,; yal yiwen yebγa ad yeqqim deg tmeslayt n taddart-is. Deg tallit deg ngemmey amek ara nesker yiwet n tjerrumt n tmaziγt ara yesduklen tantaliwin n Tmazγa, wiyiḍ ur ẓerren akin i umnar-nsen. Yerna azekka n tmaziγt yettban, d tafsut, d tafat, d tufat, d tifawt. Imir-a dγa ssefladeγ i tiliẓri tis8 n Tmazirt (n) Umalu, ḥulfaγ tamaziγt yiwet, anagar ma nugi, akka d taγennant, d taγaṭ γas tefferfer !

Γef uslugen n tmaziγt, anta timlilit taneggarut iγef mwatan neγ ttikkin yiselmaden n tesdawiyin?

Akk timliliyin γef uslugen n tira n tmaziγt, ttikkin deg-sent yiselmaden n tesdawiyin. Timlilit taneggarut, ma ttgemmaneγ ammin iqedd, teḍra-d deg Bumerdas deg ctember 2011, kkin deg-s yiselmaden seg waṭas n temnaḍin, seg tesdawiyin n Tizi-Uzzu, Bgayet, Tubiret, Tbatent… Ma mwatan akk iselmaden γef waya d waya, wissen ma ggrant-d kra n drus n tlufa i yeqqimen gglent ; tilufa tigejdanin, msefhamen fell-asent, gezmen-tt. Syin akin, ma ira yiwen deg temnaḍt-is ad yaru s ugemmay n taεrabt neγ s tifinaγ (akken ttarun s wudem unsib, macci s wudem anilaw, watmaten-nneγ n Tmazirt (n) Umalu), ddaw ubrid, nnig ubrid, leqrar-is d abrid, ammas n unnar kan i ilaq userwet ! I tikelt-nniḍen, aslugen n tmaziγt macci anagar taluft n tira : yessefk ad nerr azal i tjerrumt d umawal, akked usnulfu deg tutlayt akken ad tgem, ad tefrek, ad tessenfalay tiγawsiwin, tiktiwin, afrayen, tussniwin, tiẓuriwin, tirga n umdan : ad tili d tutlayt tawurant, d tutlayt tagamant, ara yizmiren ad teglem tussniwin tanganin tiquranin akked tidmiwin taranganin.

Aṭas i yugin ad gzun amgerrad i yellan gar tirawt tumrist akked temsislant, amedya n usekkil v i nettwali deg kra n yiḍrisen n tezwawt. D acu i d awal-ik γef waya?

D tidet, tella tira tumrist, llant tira-nniḍen : tira tamsislant, tira tagreγlant, atg., i yezmer ad yessemres win yettarun ilmend n yiswi n uzmam-nnes. Llan watmaten-nne&gamma,; seg yimeγnasen izwawen, ur ssinen anagraw asnislan n tmaziγt, rewwin gar tamsiselt d tesniselt : rran akin temciwra, akken ad d-sseknen iman-nsen mgaraden γef wiyaḍ (ils l’exhibent comme signe ostentatoire de singularité), sseqdacen asekkil v i tira n tergalt tasinfurant tazenzaγt tineγrit (bilabiale fricative voisée). Tidet kan, ma d ta ay d tazwawt, atan ihi nessaweḍ. Tafrekmant neγ tazmermant, urgiγ d asekkil n tira neγ d tiyita deg udabu ; tafrekmant (timanit ???), nniγ-t yakan deg yiwet n temlilit (deg Tizi-n-Tsemlal), d iman-nneγ ma nezmer, ma nra, ad namu tudert zeddigen s wayen-din n yittewlen acku i daγ-yeggunin d asenfer meqqren i tmetti-nne&gamma,; asenfer yemmden, ara irefden s kra yellan d taγult n tudert n umdan ; yessefk ad d-nessken nuklal ad nesserwes iman-nneγ γer yiγerfan izegren akin i tlufa ibeṭṭun imdanen, wid yerran azal i talsa d yizerfan n umdan (tutlayt, idles, tadamsa, atg.), i ugama d wakken yessefk ad nḥader fell-as, i tudert s umata. Ma nuγal-d γer wugur n tutlayt, n tira, yessefk ad nerr azal i tarrayt (taγarast s tcelḥit) n ‘yal yiwen d twuri-ines’, s teqbaylit : kula yiwen tafellaḥt-is, iwakken ad d-neffeγ seg temda lqayen deg aγ-iger umezruy. Llan tura yiselmaden isdawanen, llan yimaruten, ssawḍen aslugen n tira γer tizi deg tella assa, sbedden iwellihen-nsen γef unagraw asnislan amaziγ akked usifses n tira. 

Deg unebdu yezrin telliḍ deg tseqqamut n yinezzurfa n tmedyezt Meεtub Lwennas, yezmer ula d aseggas-a. Amek twalaḍ aswir n tmedyezt tamḥaddit (engagée) tazwawt ?

Tzerfeḍ imi d-tenniḍ yezmer ula d aseggas-a, anaẓur yuklal ugar n wannuz. Syin akin, tidet kan, γur-i, taluft n usentel deg usefru, ur telli d tin yeṭṭfen tasga : macci d asentel s timmad-is ay d asefru, asefru d tahusi n wawal, d aserti n yikaruren yal yiwen anisi d-yekka maca kkaten srid s ul, kkaten s allaγ. S wakka, nezmer ad nerr s kra yellan d asefru d tamedyezt tamḥaddit acku yekkat γef yiwet n tikti (yili yiswi-ines d asertan, d anmetti neγ n tudert s umata) (Lounis Aït Menguellet, zik aya ay yessemgared acennay amḥaddi γef ucennay ameγnas : distinction entre chanteur engagé et chanteur militant). Deg wayen yerzan aswir n tmedyezt tazwawt, d tin n tfaska n Udrar n Fad neγ d tin Tiddukla n Meεtub Lwennas, yemxallaf sya γer da, ilmend n tallit, ilmend n umedyaz, gar temẓi d temγer n tẓuri, maca kkren-d tura kra n yilemẓiyen, leqqmen-as afriwen i tmedyezt, ssawḍen-tt tettmeslay-d γef tirga yessawnen s wawal iweznen, fkan-as aswir i tuklal tmaziγt. Asirem-iw d imedyazen-id, ma dduklen d agraw, zund agraw iwimi ssawalen La Pléiade, ara as-yegren tadeqqalt tamaynut i tlalit tis snat n tutlayt-nneγ : asmenyif n wayen akk yesdukulen ugar n wayen ibeṭṭun timeslayin, tantaliwin, tiririt n wazal i temsirin n Yimenza s wawal ihusin, s wawal ifulkin, d tazwert i usnerni n tutlayt akken ad tili ttirin-tt yimsiwlen-is, ad tt-lemden, ad tt-slemden, ad lemden yes-s, ad slemden yes-s s kra yellan d tussna, s kra yellan d tamusni, s kra yellan d taẓuri. Tutlayt-nne&gamma,; ǧǧan-aneγ-tt-id Yimenza-nne&gamma,; maca ǧǧan-aγ-tt-id d asuki ; yessefk ad tt-id-neǧǧ d tamada i wara-n-wara, seg tegnit n tzinẓert ideg tt-id-nufa, ad tt-nerr d aγbalu deg ara isew s kra n wid yenγa fad. Tutlayt tgelda n Masnsen d tafniqt akked tlatint, tutlayt s yura Ibn Xeldun d taεrabt, tutlayt s yura Ferεun d tafransist : ahat imir-a tusa-d tallit n tmaziγt !

Tanemmirt mi tqebleḍ ancad n uɣmis n yimaziɣen, d acu i d awal-ik aneggaru ?

Qqaren Yimenza : awal, ma wezzil yefra, ma γezzif ad d-yarew kra. Yeqqar daγen umedyaz : wid ittetten aksum-nsen awer d-xelqen seg-ne&gamma,; awer daγ-d-yaf wass-n ideg ara nennaγ gar-aneγ. Ahat ssugteγ… !

Iga-as tadiwennit : Mhenni Xalifi

 T.O.A

Partager