Adrar n Fad : Tiṭ ɣef tfaska n tmedyezt

Partager

Am yal aseggas, Tidukkla Tadelsant Adrar n Fad teqqeẓmer tbagges akken ilaq i ttiɛad adelsan i d-yellan, am akken i t-id-nesneɣmes yakan deg yisebtar n uɣmis n yimaziɣen, ussan n 27, 28, ed 29 seg meɣres-a yezrin. Ahil yettwasmersen deg teɣzi n 3 n wussan d anesbaɣur s umata, anida nwala deg wass amenzu tirzi n unaẓur ameqqran Zeddek Mulud d inebgi n yiseɣ n teẓrigt. Mi d-yenna uselway n tdukkla mass Qerrac Lɛid awal-is n teldayt s usterḥeb s yimedyazen ed yinebgiwen, yefka nnuba i uqerru yezrin d anmazul (vice-président) amiran n yimḍebber n tɣiwant, mass Sadeq Rebbaɛi, am leɛwayed-is,  yesmar-d awal aẓidan ɣef Dda Lmulud n At Mɛemmer, yesnubget Zeddek Mulud, taggara yesmekta-d, daɣen yefka tiɣri i yimedyazen ad dakklen ugar imi taɛkemt tuɣal d tuzdit.  Syin ɣer-s yuli-d unaẓur Zeddek Mulud ɣef usayes (scène), anida yesnemmer ladɣa Tidukkla n Udrar n Fad ɣef leqdic-is i ubaɣur (lfayda) n yidles. Mi neḥḍer i waya, yewweḍ-d wakud amezray (historique) mi d-yuli umedyaz Lxiyyer Brahimi yessawel i wid akk i iɛeddan d iselwayen n Tdukkla segmi i d-tennulfa deg useggas n 1994, bac ad asen-imud asefru n tejmilt deg tfelwit ilmend n umulli-is wis-ɛecrin, tajmilt-a i d-ihegga akked umedyaz Mhenni Xalifi i yewwi-d ad yili dinna ula d netta maca ur as-yessuref ara wakud. Ma deg tmeddit yemugg-d usarag sɣur mass Zahir MEKSEM akked Salim BENXLIFA ɣef tmedyezt taqburt ed tetrart.  Ass n lǧemɛa bekkren yimedyazen ɣef umsiẓwer, yal wa s uɣanib-is ed tmenna-s, akken almi d tanessaft n wass. Deffir n imekli, akken tella tetturaǧa, teqqim-d i ṭṭabla ed usawaḍ massa Malika Fatima BUXELLU i usarag-is mu tsemma : l’anthropologie chez Mouloud Mammeri, une vocation tardive mais des prédispositions précoces, ad nesmekti dakken d asarag i iɛejben nezzeh i uzayez (public). Rnu-as asarag wayeḍnin i d-yusan seld, d win i d-yewwi mass Sɛid CEMMAX ɣef tmedyezt n Zeddek Mulud. Ma deg yiḍ, skud yettwabṭel ttiɛad n ccna, tettunefk tegnit i yimedyazen yexḍan i ufran n 70, akken ad sislen timenna-nsen ula d nutni.  Deg wass aneggaru, nwala deg tzeqqa tividyutin i d-texdem Tdukkla ɣef yifzan (lauréats) n tedwilt yezrin akked win n warraz n tɛecreṭ, Syin akkin tewweḍ-d teswiɛt i ttraǧun merra yimeḥḍaren ed yimedyazen, tin n tikci n warrazen i wid i d-yufraren. Anda i d-yuɣal warraz amenzu i mass MEZNAD Muḥemmed, wis-sin i mass XALIFI Mhenni , ma d wis-kraḍ isaḥ-d i mass XETTABI Ḥmed. Nnig n warrazen n kraḍ n yimezwura, yettunefk daɣen warraz n yilemẓi i mass ƐEMMUR Mulud, win n umɣar i mass ḤAǦI Ḥmed, arraz n yiseɣ budden-t i mass SAƐDI Qasi, arraz n tmeṭṭut tewwi-t massa MAƐRUF Suɛad, arrazen n tantala n tcelḥit ed tcawit uɣalen-d yiwen yiwen i mass AƔUGALI Yunes akked mass BUZID Mesṭafa, ma d arraz n yimezgi tuklal-it ugar massa TIƔILT Saliḥa, rnu-as arraz n tmenna, yefka-t uzayez (public) i win i d-iḥellan arraz amenzu mass MEZNAD Muḥemmed. 

Zeddek Mulud ur yecna ara !

Aṭas ay ttmesteqsayen acimi ur yecna ara yinebgi n teẓrigt-a tis-mraw-sin deg yiḍ n 28 seg meɣres akken i d-yusa deg wahil, sebba n ubeṭṭel-a yekka-d seg tmettant n yiwen n umeɣnas ilemẓi n Tidukkla mass Ɛebdun Lɛerbi deg leɛmer n 32 n yiseggasen, i yettwameṭlen ass n 27 seg meɣres gedged. D ayen i yeǧǧan ttiɛad n ccna yettwabṭel, ma d anaẓur Zeddek Mulud yeṛgem-aneɣ dakken ad d-yuɣal i Udrar n Fad ad yecnu kra n wass.  S wakka ay tseqqef tfaska tis-mraw-sin n tmedyezt tamaziɣt i d-tesuddes Tdukkla Tadelsant Adrar n Fad deg Ayt-Smaɛel d tajmilt i umussnaw Dda Lmulud n At Mɛemmer.

Mhenni Xalifi

Partager