Accueil Tamazight Ttawilat tura, tazmert zzik

Ttawilat tura, tazmert zzik

1730
- PUBLICITÉ -

Tuččit, llebsa, tissit, axeddim, d wayen yak icudden s umata ɣer tudert n yal ass n wemdan, yessexṛeb-iten ubeddel, winna s wayes d-yegla unerni n ṣṣenɛat lak d win d-ebbi tatiknulujit. Ger yiḍelli d wassa, yettwabeddel maḍi amek nsebbay, amek nettlus, amek nesseḥmuy, netteddel, nqeddec, nessirid, nleḥḥu …

- PUBLICITÉ -

Di tallit-agi deg ayeg nella, ttawilat ɛummen. Ma nerra lwelha ɣer wayen yettmačan ad naf amgired meqren ger yiḍelli d wass-a. Amek d-ensebbay, acu d-ensebbay, amek nsett ibeddel s iẓuṛan. Di ssuq, ma nebda-d syinna, amdan ur tḥeggun-t ara wallen-is mi ara yettmuqul ayen d-yersen zdat-es ad yenz. Llan isufar n dagi, wid yettwasnen, llan wiyyaḍ ttasen-d deg ugemmaḍ-in akin, tugett n yemdanen ur ten-essinen ara akken iwata. Tura, ur nettṛaǧu ara anebdu akken ad neč afeqqus, tiẓuṛin, ṛṛemman,  ṭumaṭic d wayen nniḍen. Ma d ayen yeɛnan, lbenna ulac d acu ara d-nini fell-as. Illa melmi, akken qaṛen, sufella illelem, s daxel d ilem. Ad twaliḍ lḥaǧa ad tseqḍeḍ fell-as, maca mi tt-tegṛeḍ ɣer yimi ad tt-tafeḍ d talemtaxt am wakal, acku aṭas n isafaren i yettwasxedmen akken ad d-ewjed uqbel lawan. Ass-a, afellaḥ, akken ad d-isemɣeṛ ayen yeẓẓa, yessexdam aṭas n isafaren d ttawilat yemxallafen, kra akken ad iqeṛṛeɛ aṭṭanen yekkaten imɣan, kra akken ad ten-yesnerni, d wiyyaḍ. Ayen d-igellun s lemḍaṛṛa i tezmert n wemdan, imi ulac d acu d-ittebban s lɣerḍ-is.  

Mi ara d-ers lmakla, ama ɣer imekli neɣ imensi, ttewhamen-t wallen lak d tɛebbuṭ ara taweḍ. Kfan wussan-nni d-semyagar tberkukest, iḥlulen, timeqfulin d icerriden ɣer yiwet n tbaqit. Xas akken ttebban-d s ya ɣer da maca yal yiwen yeč deg tqessult-is. Xas akken wid meqren mazal ttmilin ɣer lmaklat tiqbuṛin, ma d tassutan n tura tḥemmel s waṭas ayen yeqlan. Llan kra ulac ɣur-sen am lmaklat-nni tixfifanin yettnuzun deg berra, neɣ tid ak d-itteddun wejden-t, qbala deg tsacitt ɣer tabbuṭ. Tasegrit, tura, zyada ɣef wid d-tteksen yemdanen deg yeqwiren nsen, llan daɣen wid d-yettwaxedmen deg lluzinat. Asafar n uyefki, weḥdes kan, yettwasexdem yas (les yaourts yemxallafen, les flans, d wayen  nniḍen, mebla ma nebder-ed tiẓidanin nniḍen. Ayefki n tissit, yella, maca tura tekfa tinna anda iɛeggalen n twacult ad ttranuǧ win ara d-yalin deg udaynin ad d-yawi ayen d-yeẓẓeg. Yella kullec deg tḥanutt, d win n tfunast, taɣaṭ, neɣ d wayeḍ. Ma d aman ttessen ttawḍen-t-en-id qbala s axxam. Kfan wussan anda imdanen ttazalen ɣer tala akken ad d-abbin aman ara swen neɣ s wayes ara sirden. Tugett n yemdanen ttessen aman ur ẓṛin d ansa d-ekkan. Ttawilat n usismeḍ d useḥmu-nsen llan. Ikesman d-sebbayen, ula d nutni, bedlen. Tura llan wid d-ebbin di beṛṛa n tmurt, llan daɣen wid n dagi. Aṛebbi n lmal yemxallaf ɣef zzik anda tiqḍɛay ttfaɣen-t, sbah d tmeddit, ɣer lexla ad d-eččen-t leḥcic deg cetwa d tefsewt neɣ asaɣur, deg unebdu lak d iweǧiben, d waṭas nniḍen n yemɣan yellan deg lexla. Tura llan lmal ur ttfaɣen ara maḍi. Kullec yettaweḍ iten ɣer udaynin. Anerni n ṣenɛat ibeddel udem i wayen setten. Ayen yeǧǧan ayen d-ttaken ama d ikesman, ayefki, timellalin,…ad ibeddel mači d kra. Tura xas akken llan ttawilat, widak isafesessen taɛekkemt ɣef wemdan, mac glan-d s waṭas n waṭanen i tezmert n wemdan. Tura yekfa lǧehd-nni n tzemmurt n yemdanen, meẓẓi meqqer ad t-afeḍ yettcetki ɣef ifadden-is yulwan.Tura imdanen hcicen yak am wuffal, nnal-it iṛuḥ.

Sebba d tamezyant ad t-sizel s amejjay. Amur ameqran n wayen t-yettaɣen yekka-d deg tuččit-nni iseblaɛ. Deg waṭas n teswiɛin yeggar ɣer tasilt isufar ur yeẓṛi ara amek d-ttwasxedmen. Isett kan xas akken llan kra n isufar ur ilaq ara ad iḥiwel deg-sen s waṭas. D aqṛuṛ ad t-afeḍ yettcetkay deg tuɣmas-is, taɛebbuṭ-is d wuguren nniḍen sen-yesserwuyen tazla s amejjay.

yettkemmil

Thiziri Zenia 

- PUBLICITÉ -