Accueil Tamazight ‘’La nesselqaf nettmettat, nutni la ttnadin γef snat, nekkini tecγeb-iyi yiwet…’’

ZEDEK : : ‘’La nesselqaf nettmettat, nutni la ttnadin γef snat, nekkini tecγeb-iyi yiwet…’’

2099
- PUBLICITÉ -

Ass-nni n 22 deg duğember 2014 i d-yeffeγ Album-nni n ZEDEK Mouloud, Album wis 20 deg umecwar-is, amecwar n tlatin n yiseggasen-aya. Album, isema-as ‘’Asderfef’’ neγ asderdef akken qqaren di kra n tamiwin. Llant deg-s 13 n tezlatin. Xas ulamma yella umdan mazal ur as-yesli, yezmer ad d-yaf γef wacu yecna, yettban unnar n ccna n ZEDEK, ttbanen yisental-is, yettban umennuγ-is. Am wakken i yesnaγ tannumi yettawi-d, yal tikelt, ajdid, si yal tama, abrid-a, ad t-naf deg wawalen ijdiden, di lebni n tmedyazt-is akked uγbalu anda i d-yettagem…

- PUBLICITÉ -

S tezlatin-agi tineggura, iban-d d akken yuli uswir n ZEDEK Mouloud u yuγal yeṭṭef taqacuct di ccna n teqbaylit. Ula d netta iḥus s wanect-a, ayen i t-yeğğan ad d-yexdem ayen zeddigen d wayen swayes ara yettuqader kter.

Mseḍfarent-d tezlatin εlaḥsab n wazal n usentel γer ucennay. Ayen akk εzizen γer ZEDEK, ihi, d taqbaylit-nni, yezwar-d seg-s. Syin, ḍefren-d yisental-nniḍen εlaḥsab n yiḥulfan n unaẓur. Seg tama n umawal, ad naf aṭas n wawalen-agi ijdiden i yessexdem, ilaq usegzawal (dictionnaire) i win ara as-yeslen. Ugar n 30 n wawalen ijdiden i d-yerna : taγdemt, tawtilt, tiktiwin, tamagit, tafrit, turda, tilawt, taslaḍt…atg Acu kan ayen yelhan γur-s d akken mačči d’’asizdeg’’ i yessazdeg taqbaylit, d timerna i as-d-yerna awalen-a, ur yekkis ara widd-nniḍen : awalen ijenṭaḍ. Am wakken i d-yessekfel awalen-nni iqdimen i yebdan la negren. Yerna-d ula d awalen-nniḍen n taεrabt. Si tama n tmedyazt, ad naf d akken yeẓẓem-d allaγ-is i wakken ad d-yexdem tizlit (Taẓrut) s 52 n yifyar ara ifakken akk s tmeγrut ( if ). Am wakken i d-iban d akken d amdan i yesεan aṭas n tmusniwin, i yeqqaren idlisen u yessemḥasen aṭas i yicennayen. Yewwi-d kra n tenfaliyin γur-sen : yelha leεqel zwir-it (Amour Abdennour), mazal lxir γer sdat (Mohia), ğğet-aγ abrid ad nεeddi (Ideflawen), win yeεyan yesgunfu, win iteddun γer tidet ysssawaḍ ‘’Si tu es fatigué repose-toi, mais n’abandonne jamais’’ (Mouloud Mammeri), yal mi ara yeffer ufrux, iteffer i wakken ad yemmet ‘’les oiseaux se cachent pour mourir’’ d ungal n (Collen McCullough)…atg

Ayen-nniḍen, yeεreḍ ad yexdem akk tinfaliyin-is d inzan. Dagi i d-yettban lğehd n umedyaz. Tizlit d amezwarut yefka-as azwel ‘’Taqbaylit-nni’’. Yebda kan yessenṭeq-d agrud, iγenna-d aḥric seg-s. Imi d-yewwi awal γef ungar n tmeslayt, yezwar-d s tifrat. Syin ikemmel yesmekti-d sebbat i yessawḍen γer usedrem n yidles d wamek i d-yella waya : yefka-d imedyaten. Yenna-d ula d asmi ara tuγal tmeslayt d asqewqew.

‘’Akkagi ay tettṣar d win ikerhen iman-is.’’ Tizlit tis snat, ‘’lemmer bγiγ’’. Dagi yemmal-d d akken ur yili d acu ay t-iγuren : ur t-iγur lğame&epsilon,; cciεa, tadrimt neγ leḥkem. Yenna-d :

‘’ur ttaγeγ tijεal, ur snuzuγ targit,Tin i wumi rriγ azal, isem-is taqbaylit.’’

Tizlit tis tlata, ‘’Ha-t-an’’. Di tezlit-agi yesḥassef aṭas γef yimeddukel-is imi i t-ğğan deg ubrid weḥd-s, ladγa, di tedyant-nni-ines akk d At ṭṭlam.

‘’ur sliγ i nnan yiεdawen, sliγ-as i tsusmi-nwen, tenna-yi akk din yellan.’’

Tis 4, ‘’Taẓrut’’. Yewwi-d awal, da, γef uqbayli aneggaru n bessif i yebran i nnif, yefka afus di gma-s imi ‘’yeqqen lhemza d llif, summen-as adif.’’

‘’gma-s i gma-s yeṭṭarif, d waεdaw i yemyufa.’’

Tis 5, ‘’Dda Sliman’’. Yerra tajmilt i Slimane Azem. Yessenṭeq-it-id deg uẓekka. Yeḥka-as-d γef teεkumt i yerfed acḥal n lesnin akked wasmi i tt-id-yessers.

‘’Yal mi ara yeffer ufrux, iteffer i wakken ad yemmet.’’

Tis 7, ‘’Ayen iyi-yuγen’’. Dagi yelha-d s tmetti ibeddlen. Kulci yuγal d idrimen. Akken yesseḥseb, yufa yeγleḍ. Daymi i as-yecfa.

‘’‘’Win akken nḥemmel, d cḍeḥ i iḥemmel, amendayer ṭṭbel, taqbaylit ur t-tecqi.’’

Tis 8, ‘’Aγerrabu’’. Dagi yuγal-d γer temsalt n lγerba d wamek i d-yerza γer tmurt daxel n lbabur ‘‘aγerrabu.’’ Xas ulamma lγerba d targit n yilmẓyen, meεna γur-s ’’lγerba-w tecmet’’

Tis 9, ‘’Mm yimezran’’. Yewwi-d γef wugur i yettilin gar sin mi ara myezwağen : di tazwara, d tayri, di taggara d ayen-nniḍen. Meεna netta, ur teεni ara temsalt : mazal am tazwara.

‘’Ulawen ṣfan, tayri-nneγ ur tmal.’’

Tis 10, ‘’Cwi telliḍ’’. Di tezlit-a, yefka-d amek yessifsis γef wul-is mi ara zadent fell-as.

Rṣu-d allen-im deg wallen-iw,Rnu-as-d aṣeḍsu.

Mi ara icebbel wallaγ-iw, Γur-m kan i yettrusu.

Tis 11, ‘’Winna ḥemmleγ’’. Yessenṭeq-d tameṭṭut i yeğğan winna tḥemmel axater ur tt-yeḥsib ara winna ukked tella. armi i as-truḥ i ifaq s wazal-is.

‘’Winna ḥemmel&gamma,; Asmi ruḥe&gamma,; Ass-nni i d as-truḥ.’’

Tis 12, ‘’Tizwal’’. Di tezlit-a, iḥekku-as-d i mmi-s γef wasmi i xeddmen yimdanen timizar d wanda i ten-teṣṣaweḍ teswiεt ass-a.

‘’Tenker tyuga afellaḥ’’

Tis 13, Kraḍ n tmerwin’’. Yerra-d, da, asefru d anagi γef umecwar-is di ccna. Yal wa amek i t-iwala, meεna netta yefreḥ s wanect-a u yaγal d iseγ imi i lemden yinelmaden asefru-s deg uγerbaz.

‘’Win yenwan ad teḍru, yuγal d tamsirt deg uγerbaz.’’

Hocine. M

- PUBLICITÉ -