Ggulen ard t-cemten

Partager

Tamazɣa n Yimaziɣen, Imaziɣen d nekni aya. Tilisa n tmazɣa hrawit. Agdud i zedɣen deg-s qqaren-asen Imaziɣen, tameslayt-nsen d tamaziɣt, tamaziɣt tebḍa ɣef waṭas n tantaliwin deg-s: taqbaylit, tacawit, tamzabit, tazennatit, tacenwit, tacelḥit, tamacaɣt. Tamurt n tmazɣa tesεa aṭas n yigeldan bdu-d seg Cicnaq. Tamazɣa tesεa daɣen tigeldatin Dihya deg Lewras akked Tinhinan deg tniri. Maca wid yeṭṭfen adabu n tmurt n Lezzayer smersen aṭas n tarrayin  iwakken ad mḥun isem n umaziɣ seg yidɣaɣen d yizekwan yettwarun s wureɣ seg zik n zik. Ulac timeẓra ǧǧan, deg tazwara smersen tasertit-a taɛrabt-tineslemt ! Timeẓri-ya n taɛrabt-tineslemt mačči kan d tamsalt n tutlayt d tesreṭ, maca d tamsalt yellan lqayet mliḥ, iswi seg-s d ahud n tɣerma yettwabnan zik; imi ẓran d akken tutlayt d lsas n tɣerma. Ihi ilaq ad teẓrem d akken ulac taεrabt d tneslemt deg tmurt n tmazɣa uqbel anekcum n Σuqba Ben Nafeε i d-yusan seg Lḥiǧaz. Seg waya yella-d uεerreb deg tmurt n Lezzayer. Ihi ulac maṭi Aεraben deg tmurt n Lezzayer send ad d-asen iserdasen inselmen seg usamar alemmas s yisem n lislam. D aya i yeǧǧan tamsalt n usenseb n tmaziɣt di tmurt n Lezzayer d tamsalt n tesnakta tasertant; neẓra yakk d acu-tt tesnakta-ya, d taεrabt-tineslemt ! Llan wid i yeddan deg lǧerrat n tsertit-a uɣalen ttuɛerben. Ihi ad d-naf tura llan kra n Yimaziɣen ttuεerben. Hatan wayen i d-qqaren wid yeṭṭfen adabu n tmurt n Lezzayer si 1962 ar tura « Nekni d Imaziɣen ….i tesseɛreb tneslemt ! ». Yezri wakud uɣalen At Udabu n Lezzayer yeqqar-d: « Nekni d Aɛraben ! Nekni d Aɛraben ! Nekni d Aɛraben ! ». Ma yella d tura bɣan ad aɣ-d-inin  » kunwi d Aɛraben ! kunwi d Aɛraben ! kunwi d Aɛraben ! » acku ufan-d ugur-nsen agejdan mačči kan d tutlayt.D wa i d aɣilif-nsen agejdan « idles, aẓar, amezruy » ɣas akken ur yebɣi ara ad d-mmeslayen fell-as ɛinani maca, yesseqdac tasnakta tadelsant, deg wannar-a ; yerna atawaɣit ! Teldi s tmeɣra n ccna. Tura bedlen isem tamanaɣt n tgelda n « Mass n Sen »  rran-tt d Γernaṭa deg wadeg n Sirta « Cirta ». Γas nutni ttun maca, amezruy d awezɣi d-yettu. Mass n Sen d agellid Amaziɣ. D agellid amezwaru n tgelda Tanumidit « Numidie ». Ilul deg useggas 238 av. J.-C d mmi-s n Gaya, jeddi-s isem-s Zellalsan, aneggaru-ya d mmi-s n Iles seg lεerc n  Massyles. Mass n Sen asmi yemmut baba-s yezdi akked Ruman deg useggas 203 av. J.-C  mgal Syphax agellid n Massaesyles ; Mass n Sen yerbeḥ deg traḍ yuɣl yezdi tamurt n Massyles akked tmurt n Massaesyles, yesbed-d tagelda Tanumidit «Numidie » yerra Sirta « Cirta » d tamanaɣt n tgelda-ya. Mass n Sen yemmut deg useggas 148 av. J.-C. Ma yella d anamek n wawal  Sirta « Cirta » llant kra n turdiwin: tamezwarut teqqar-d dakken isem n Cirta yekka-d seg wawal  Afniqi QRTN yettwasusru Kirta aneggaru-ya anamek-is « tamdint », sinɣur-s yuɣal-d d isem n Sirta. Ma yella d turda tis snat teqqar-d dakken isem n Sirta d isem amaziɣ anamek-is « tissirt » neɣ s teqbaylit « tasirt ».   Amek ad d-inin Sirta d tagelda n yidles Arab ? yerna semman-as 

 Dacu tettrajuḍ ay Amaziɣ? Cemten tutlayt-ik, huden taɣerma-k, srewten amezruy-ik.

Nacer-AKOUCHE

Partager