Nietzsche Ccix Muḥend U Lḥusin asekkud yettnadin ɣef Ales

Partager

Ttlalen yemdanen ddaw lebɣi n ugacur (hazard) deg tmura yemgaraden deg uɣanib n tmeddurt, deg idles, deg asɣan( la religion) deg ansayen( leɛwayed), deg lɛeqliya, deg tidmi akked tmuɣli ttawin ɣef timsal icudden ɣer tudert d lmut d w-ayen yellan akkin I lmut.

Maca xas akken kulci yesebɛed amdan ɣef umdan nniḍen tella tidmi (la pensée), tella tinfit (l’esprit) d tifrit (la conscience) tzeṭṭ imurar gar iɣerfan wicqa amek llan leɛwayed-nsen d w-ayen s wacu yummen.

Tikwal tidmi akked tinfit ttilin nnig wakud akken ad zdin tamuɣli n yiḍeli ɣer tin n wass-a. Ulac ayen yaẓẓaẓayen amdan n tama-agi ɣer win n tama yellan akkin am imedyazen, am imyura, am izemniyen, am inaẓuran.

Ay akken yebɣu yella ttawil ɣef acu id yedda yinaw (discours) n timussnawin teɣzi n wakud yezrin d win yellan d amiran, tikta (xas tikwal ttemqazament, ttemgaradent, ttnaɣent bay-gar-asen-t) maca lebɣi n yal ameslay yiwen: tifin n unamek n tɣawsiwin yeggan lemqud I tudert d w-ayen yellan d amsdaɣ (parallèle) I tudert-nni.

Aɣbel n umdan yiwen-it: acimi id yussa ɣer tudert, acu id iswi-s deg tudert-agi, acu I t-yettraǧun deffir tudert (sakkin i lmut). Ɣef aya mgaradent tiktiwin timenza id yewwi umdan ɣer unnar n usakasi ɣef t-id iḍefṛen seg immir ɣer tura. Acku I lɣerẓa uḥakker akked tizumna tenerna ɣer ugni n wawal tidet id tewwi tussna.

Ahat llsas amenzu ɣef yebda lebni n usekkud azemni yeqqen ɣer wesɣan( la religion). Amdan amenzu yadren tallit n uzermezray (préhistorioque) ur yegzi ara ayen iḍeṛṛun di ddunit. Ur yessin ssebba n tamsalt acku tamussni tussnant( la connaissance scientifique) mazal ur d tlul ara. Ɣef aya yeqqen kra yellan ɣef usɣan. Tudgi akked war tamussni llan-t deffir w-ayen umi neqqar uɣris (le sacré).

Amdan amenzu yeddan deg ubrid n usɣan (la religion) yesbedden iɣulad imenza yenwa d uɣrisen( sacrés) yerra iṛṛabiten d lqibla n ṭmana i tmeddurt-is war ma ifaq sw-akken yessa deg annar n tudert lḥawj ɣer unadi akken ad tili tuget n tmussni. Isula kkan-d (i merra) deg yiwen usteqsi aqbur : anwa id nekk ? Amek id nekk ? Amek ara yilli inekiw zdat inekiw n wiyaḍ?

Anadi n lewǧeb ɣef tuttriwin-agi yellan d llsas n tizumna( philosophie) yeldi tawwurt I tidmi akken a tḥatec deg iman-is , beṛṛa n n yiman-is , deg akal deg igenni akken ayen yellan yeffer as yewɛu wallaɣ, ad yuɣal ddaw leɛnaya n lebɣi-s tefrit (la conscience) akked d- w-ayen yellan ddaw tefrit (l’inconscient). D-ayen id yewwin tarennwat (victoire/ suprématie) d tinfit ɣef tfekka.

I tikelt tamenzut yegzi wabbaɣ n umdan d akken xas iɣab ( iɣab s unamek aɣaran/ la mort physique) maca yezmer ad yenfel akkin i tmettant s wudem n tinfit. Seg immir lecɣal yeqnan ɣef lyafuxa , ɣer wallaɣ, ɣer tidmi wwin azal ɣef necwa tuwzilt n tfeka (tafekka tudert-ines d tuzuft, lḥawej-ines d ccihwa-t).

Seg immir yenǧer ubrid ɣer unadi ɣef taɣlalt (l’éternité). Deg ixf n yiman-is amdan yegrawel addad ines yellan d lfani. Ahat ulac inzikmir (douleur) yettɛebbi ixf n umdan deg tifrit-ines am lqeṛh yerzan aɣbel n lmut. Inekiw (le MOI) n umdan yugi tamettant. Kra yellan d aferdis deg iman-is yesflit ad idum ad yili d aɣlal( éternel). D tugdi-agi tuffirt yettawi yid-s i ldin tiwwura ɣer usɣan d w-ayen yeddan akked lɣerẓa n wasɣan. Imṛabḍen, ibudaliyen, ixewniyen, iderwicen, ihayaden, icawafen, imdawiyen ibaḍniyen yak d tugniwin ad yettmalen amek si zik n zik amdan yecqat- unadi ɣef wamek ara d yekk nnig iman-is( liḥala tamenzut it-yerran d lfani / état primaire de mortel) akken ad ibedd ɣef udasil nniḍen : addad alɣaɣ.

Amek? Acu n tawwil yesɛa umdan ameḍɛafu akken ad yezger seg addad n wadda ɣer win ufella. Seg liḥala-s n uɣersiw amenzu – animal primaire- ɣef liḥala timinegt (état superieur) ara t-yerran d-Ales (surhomme) mačči d-amdan( homme) ?

Nnig tira tuɣris (écritures sacrées) nnig tira n iḥulfan( écrits spirituels) d tiregwa id tenǧer tinfit ( espṛit) id yewwin nuba i tixelwit n umdan akked yiman-is (la méditation).

Nietsche akked ccix Muhen U Lhusin , xas tamgared tagnit, tallit, d yidles anda id lulen d wanda ɛacen, maca aɣbel-nsen yiwen-it: amek ara ibeddel lqum ad yaki seg lihala-s tazwarant deg akken yella akken ad yezger ɣef waddad n ufella ara t-yawin s asqif n ṭṭmana anda yettidir wales !

Ait Slimane Hamid

Partager